Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fetmaskros

Organismgrupp Kärlväxter Taraxacum obtusilobum
Fetmaskros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten hör till gruppen ogräsmaskrosor, Taraxacum sect. Ruderalia. Den är lättast att känna igen på bladen, som till formen är smalt lansettlika, ljust gröna, fasta och tjocka med korta, trubbiga – liksidigt triangulära, tämligen tätt sittande sidoflikar. Bladflikarna är i regel otandade och obetydligt längre än breda. Hos de inre bladen, som kommer i slutet av blomningstiden, flyter ändfliken och de övre sidoflikarna ihop så att de tillsammans liknar en enda grovsågad ändflik. Märkena har pollen som delvis är fertilt och vid stark förstoring ser man att många pollenkorn är normala, dvs inte deformerade som hos andra maskrosor. Växten blommar i maj till i början av juni.
Utbredning
Länsvis förekomst för fetmaskros Observationer i  Sverige för fetmaskros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är endemisk och bara känd från Göteborgsområdet. Där växer den i ett villaområde i Göteborg på en remsa av gräs längs en gata i ett fåtal exemplar (endast ett exemplar 2004). Den är även sedd på ytterligare ett par lokaler inne i tätorten, men där inte eftersökt i senare tid. Hur arten kommit till Göteborg är en gåta, i synnerhet som arten är delvis sexuell, vilket uppfattas som ett primitivt drag hos släktets arter. Eventuellt är arten sekundärt diploid vilket betyder att den utvecklats från en triploid art som i utvecklingen förlorat en kromosomuppsättning. Enligt Haglund (1935) är arten också funnen i Danmark, vid Vallö Skov på Själland, men den finns inte upptagen i Hansen (1981) och troligen rör det sig om en felbestämning. Fetmaskrosen är beskriven från Saltholmen utanför Göteborg. Den växte där på en mark som senare asfalterats och kan nu betraktas som utgången. Arten har på försök introducerats till olika platser, bl.a. till England, men har inte på något ställe lyckats överleva.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Fetmaskros är en art i sektionen ogräsmaskrosor som är känd från endast ett fåtal lokaler i Göteborgsområdet, och senaste åren har det endast funnits enstaka exemplar på en lokal. Har hela tiden gått starkt tillbaka och är på väg att dö ut. Arten växer på ruderatmarker, där den kvarvarande lokalen är en gräsmatta. Den finns inte någon annanstans i världen. Är vår enda sexuella art i släktet och ur genetisk synvinkel intressant att bevara. Antalet reproduktiva individer skattas till 1 (1-5). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D).
Ekologi
Arten är med avseende på växtplatsen en typisk Ruderalia. Den växer på gräsmark, i vägkanter och på ruderatmark och tycks ha relativt små anspråk på ståndorten. Liksom många andra maskrosor gynnas den av näring och växer i ljusa miljöer.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Taraxacum (maskrosor), Art Taraxacum obtusilobum Dahlst. - fetmaskros Synonymer sexmaskros

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Fetmaskros är en art i sektionen ogräsmaskrosor som är känd från endast ett fåtal lokaler i Göteborgsområdet, och senaste åren har det endast funnits enstaka exemplar på en lokal. Har hela tiden gått starkt tillbaka och är på väg att dö ut. Arten växer på ruderatmarker, där den kvarvarande lokalen är en gräsmatta. Den finns inte någon annanstans i världen. Är vår enda sexuella art i släktet och ur genetisk synvinkel intressant att bevara. Antalet reproduktiva individer skattas till 1 (1-5). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v); C2a(i); D).
Arten hör till gruppen ogräsmaskrosor, Taraxacum sect. Ruderalia. Den är lättast att känna igen på bladen, som till formen är smalt lansettlika, ljust gröna, fasta och tjocka med korta, trubbiga – liksidigt triangulära, tämligen tätt sittande sidoflikar. Bladflikarna är i regel otandade och obetydligt längre än breda. Hos de inre bladen, som kommer i slutet av blomningstiden, flyter ändfliken och de övre sidoflikarna ihop så att de tillsammans liknar en enda grovsågad ändflik. Märkena har pollen som delvis är fertilt och vid stark förstoring ser man att många pollenkorn är normala, dvs inte deformerade som hos andra maskrosor. Växten blommar i maj till i början av juni.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fetmaskros

Länsvis förekomst och status för fetmaskros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fetmaskros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är endemisk och bara känd från Göteborgsområdet. Där växer den i ett villaområde i Göteborg på en remsa av gräs längs en gata i ett fåtal exemplar (endast ett exemplar 2004). Den är även sedd på ytterligare ett par lokaler inne i tätorten, men där inte eftersökt i senare tid. Hur arten kommit till Göteborg är en gåta, i synnerhet som arten är delvis sexuell, vilket uppfattas som ett primitivt drag hos släktets arter. Eventuellt är arten sekundärt diploid vilket betyder att den utvecklats från en triploid art som i utvecklingen förlorat en kromosomuppsättning. Enligt Haglund (1935) är arten också funnen i Danmark, vid Vallö Skov på Själland, men den finns inte upptagen i Hansen (1981) och troligen rör det sig om en felbestämning. Fetmaskrosen är beskriven från Saltholmen utanför Göteborg. Den växte där på en mark som senare asfalterats och kan nu betraktas som utgången. Arten har på försök introducerats till olika platser, bl.a. till England, men har inte på något ställe lyckats överleva.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Taraxacum - ogräsmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum obtusilobumDahlst. - fetmaskros
    Synonymer
    sexmaskros

Arten är med avseende på växtplatsen en typisk Ruderalia. Den växer på gräsmark, i vägkanter och på ruderatmark och tycks ha relativt små anspråk på ståndorten. Liksom många andra maskrosor gynnas den av näring och växer i ljusa miljöer.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Arten är delvis sexuell och diploid. Den kan föra sina anlag över till andra apomikter och bilda livsduglig avkomma. På typlokalen, Saltholmen utanför Göteborg, bildade fetmaskrosen hybridsvärmar med maskrosapomikter som växte runt omkring. I Göteborg, där arten finns kvar på en enda gata i tätorten, har den minskat drastiskt och år 2003 kunde bara två exemplar räknas. Dessa är numera de enda kända i världen, men möjligheten finns att den kan dyka upp på något mer ställe i Göteborg eller dess närhet. Eftersom beståndet är så extremt litet är det starkt utsatt och växten kan försvinna för gott genom ogräsrensning, besprutning eller andra slumpvisa händelser. Ett annat hot är genetisk kontamination. Bestånd av andra arter ogräsmaskrosor växer intill de återstående exemplaren och eventuellt bildade frukter kan bära hybridanlag. Arten kan dessutom vara svår att skydda då det är nästan omöjligt att få förståelse hos allmänheten och markägare att värna om ogräsmaskrosor. Exempelvis klipps fetmaskrosen varje år, vilket omöjliggör fröspridning.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Stor negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
Beståndet av fetmaskros bör uppmärksammas och övervakas. En viss övervakning sker redan idag. Information bör ske till gatuansvarig eller till fastighetsskötaren. Information till allmänheten bör undvikas då det kan öka risken för att växten försvinner genom sabotage. Växten bör eftersökas i andra delar av Göteborg. Den kan möjligen finnas på flera håll och i större bestånd och kan då vara lättare att skydda genom aktiva åtgärder.
Arten har varierande pollenfertilitet. Samtidigt är plantan i princip helt självsteril, vilket innebär att rena kloner av fetmaskros endast uppstår genom korsbefruktning. Korgarna hos isolerat växande exemplar kan i fruktstadiet vara tomma eller blott ha enstaka frukter men vid odling med många andra maskrosor runt omkring har arten visat sig kunna utbilda nästan fullständiga fröbollar, men de flesta frön är då med säkerhet hybrider.

Gustafsson, Å. 1937. Över förekomsten av en sexuell population inom Taraxacum vulgare-gruppen. Bot. Not. 1937: 332-335.

Haglund, G. 1935. Taraxaca från södra och mellersta Sverige samt Danmark. Bot. Not. 1935: 96-130.

Lundevall, C.-F. 1970. Något om Nordens maskrosor. Fauna och Flora 5:186-196.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Taraxacum - ogräsmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum obtusilobum, Dahlst. - fetmaskros
    Synonymer
    sexmaskros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2007.