Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  finnögontröst

Organismgrupp Kärlväxter Euphrasia officinalis subsp. officinalis
Finnögontröst Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Finnögontröst är en upp till 3 dm hög halvparasit med motsatta, brett rundade, klargröna blad. Dessa är tätt och mycket långt glandelhåriga. Euphrasia rostkoviana är den enda ögontrösten i Sverige med denna typ av behåring. Blommorna, som är tvåläppiga, är vita med mörklila längsstreck och gul fläck i svalget; sällan är överläppen lila. Finnögontröst skiljer sig från stor ögontröst genom att bladen är tätare tandade (5–8 respektive 4–6 tänder på var sida) samt genom att ha mindre blommor (bredden på underläppens mittflik 1,5–3,2 mm respektive 2,9–4,3 mm). Finnögontrösten skiljer sig från ängsögontröst genom nedersta blommans placering (sjätte bladparet eller högre respektive högst femte bladparet) och blomningstiden (juli till september respektive juni till juli).
Utbredning
Länsvis förekomst för finnögontröst Observationer i  Sverige för finnögontröst
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Finnögontröst är känd från ett femtiotal lokaler. Dess utbredning har två centra, ett i norra Småland–Östergötland samt ett i Uppland, där lokalerna ligger tätast på Uppsalaslätten. Strölokaler fanns tidigare i Halland, Dalarna, och Jämtland (ej sedd på länge). Efter 1995 är den noterad från nio lokaler i Småland, nio lokaler i Östergötland, åtta lokaler i Uppland, sex lokaler i Södermanland och en lokal i Medelpad. Finnögontrösten är ej känd från Danmark eller Norge. I södra Finland har den stor utbredning men anses ha gått tillbaka något. Huvudartens totalutbredning täcker Mellaneuropa utom de mest atlantiska och kontinentala delarna. Arten är sällsynt i England; den når österut till närheten av Uralbergen. I stora delar av detta område är det den vanligaste ögontrösten. Finnögontröst är östlig och ersätter stor ögontröst i Baltikum och Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer i Småland, Östergötland, Södermanland, Västmanland och Uppland samt sällsynt i Medelpad. Växer på torr-frisk ogödslad betes- eller slåtterhävdad mark, och hotas av upphörd hävd med påföljande igenväxning. Ett åtgärdsprogram har tagits fram för att gynna underarten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (30-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 168 (120-248) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Finnögontröst växer på måttligt torr-frisk morän och är inte kalkgynnad. I likhet med andra rotparasiterande växtarter är finnögontrösten beroende av fleråriga växters rotsystem för optimal tillväxt, då både näringsämnen och vatten erhålls ifrån värdväxten. Ett alltför tunt förnalager svälter således ut finnögontrösten som därför kommer att prestera bäst i gräsmarker med ett intermediärt förnalager. Den hör hemma på ogödslad, betes- eller sällan slåtterhävdad mark med t ex knippfryle Luzula campestris, kruståtel Deschampsia flexuosa, darrgräs Briza media, fårsvingel Festuca ovina, blodrot Potentilla erecta, gökärt Lathyrus linifolius, jungfrulin Polygala vulgaris och blåsuga Ajuga pyramidalis. Finnögontrösten kan leva kvar på vägkanter länge efter det att den ursprungliga lokalen vuxit igen. Nyspridning längs vägar är dock inte påvisad. Denna hävdberoende växt kan inte vara äldre än kulturen i vårt land och den kan ha spritts under yngre stenålder. Blommorna besöks av blomflugor, humlor och bin. Ståndarna öppnar sig först en dag efter att märket i samma blomma är mottagligt för pollen. Därigenom, och genom att märket och ståndarna sitter långt från varandra under blomningen, undviks självpollination. Pollenkornen är ofta dåligt utvecklade och frösättningen kan vara nersatt, vilket är ovanligt hos ettåriga växter. Fröna behåller grobarheten i högst två år. I en växtekologisk studie utförd i Uppland sommaren 2005 framkom att både frö/fruktsättning var starkt positivt täthetsberoende dvs stora populationer producerade signifikant mer frukter med mer frö/frukt än små och glesa populationer. I samma undersökning befanns även vägkantspopulationer vara lika vitala som gräsmarkspopulationer vilket ju innebär att spridning längs kontinuerligt skötta vägrenar inte begränsas av bristande ståndortskvalitet.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Parasit
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blomväxter
· blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Orobanchaceae (snyltrotsväxter), Släkte Euphrasia (ögontröster), Underart Euphrasia officinalis subsp. officinalis - finnögontröst Synonymer Euphrasia hirtella var. fennica, Euphrasia fennica Kihlm., Euphrasia rostkoviana var. fennica (Kihlm.) Jalas, Euphrasia rostkoviana ssp. fennica, Euphrasia rostkoviana fennica, Euphrasia officinalis L., Euphrasia officinalis ssp. officinalis

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer i Småland, Östergötland, Södermanland, Västmanland och Uppland samt sällsynt i Medelpad. Växer på torr-frisk ogödslad betes- eller slåtterhävdad mark, och hotas av upphörd hävd med påföljande igenväxning. Ett åtgärdsprogram har tagits fram för att gynna underarten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (30-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 168 (120-248) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Finnögontröst är en upp till 3 dm hög halvparasit med motsatta, brett rundade, klargröna blad. Dessa är tätt och mycket långt glandelhåriga. Euphrasia rostkoviana är den enda ögontrösten i Sverige med denna typ av behåring. Blommorna, som är tvåläppiga, är vita med mörklila längsstreck och gul fläck i svalget; sällan är överläppen lila. Finnögontröst skiljer sig från stor ögontröst genom att bladen är tätare tandade (5–8 respektive 4–6 tänder på var sida) samt genom att ha mindre blommor (bredden på underläppens mittflik 1,5–3,2 mm respektive 2,9–4,3 mm). Finnögontrösten skiljer sig från ängsögontröst genom nedersta blommans placering (sjätte bladparet eller högre respektive högst femte bladparet) och blomningstiden (juli till september respektive juni till juli).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för finnögontröst

Länsvis förekomst och status för finnögontröst baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för finnögontröst

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Finnögontröst är känd från ett femtiotal lokaler. Dess utbredning har två centra, ett i norra Småland–Östergötland samt ett i Uppland, där lokalerna ligger tätast på Uppsalaslätten. Strölokaler fanns tidigare i Halland, Dalarna, och Jämtland (ej sedd på länge). Efter 1995 är den noterad från nio lokaler i Småland, nio lokaler i Östergötland, åtta lokaler i Uppland, sex lokaler i Södermanland och en lokal i Medelpad. Finnögontrösten är ej känd från Danmark eller Norge. I södra Finland har den stor utbredning men anses ha gått tillbaka något. Huvudartens totalutbredning täcker Mellaneuropa utom de mest atlantiska och kontinentala delarna. Arten är sällsynt i England; den når österut till närheten av Uralbergen. I stora delar av detta område är det den vanligaste ögontrösten. Finnögontröst är östlig och ersätter stor ögontröst i Baltikum och Ryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Euphrasia - ögontröster 
  • Art
    Euphrasia officinalis - läkeögontröst 
  • Underart
    Euphrasia officinalis subsp. officinalis - finnögontröst
    Synonymer
    Euphrasia hirtella var. fennica
    Euphrasia fennica Kihlm.
    Euphrasia rostkoviana var. fennica (Kihlm.) Jalas
    Euphrasia rostkoviana ssp. fennica
    Euphrasia rostkoviana fennica
    Euphrasia officinalis L.
    Euphrasia officinalis ssp. officinalis

Finnögontröst växer på måttligt torr-frisk morän och är inte kalkgynnad. I likhet med andra rotparasiterande växtarter är finnögontrösten beroende av fleråriga växters rotsystem för optimal tillväxt, då både näringsämnen och vatten erhålls ifrån värdväxten. Ett alltför tunt förnalager svälter således ut finnögontrösten som därför kommer att prestera bäst i gräsmarker med ett intermediärt förnalager. Den hör hemma på ogödslad, betes- eller sällan slåtterhävdad mark med t ex knippfryle Luzula campestris, kruståtel Deschampsia flexuosa, darrgräs Briza media, fårsvingel Festuca ovina, blodrot Potentilla erecta, gökärt Lathyrus linifolius, jungfrulin Polygala vulgaris och blåsuga Ajuga pyramidalis. Finnögontrösten kan leva kvar på vägkanter länge efter det att den ursprungliga lokalen vuxit igen. Nyspridning längs vägar är dock inte påvisad. Denna hävdberoende växt kan inte vara äldre än kulturen i vårt land och den kan ha spritts under yngre stenålder. Blommorna besöks av blomflugor, humlor och bin. Ståndarna öppnar sig först en dag efter att märket i samma blomma är mottagligt för pollen. Därigenom, och genom att märket och ståndarna sitter långt från varandra under blomningen, undviks självpollination. Pollenkornen är ofta dåligt utvecklade och frösättningen kan vara nersatt, vilket är ovanligt hos ettåriga växter. Fröna behåller grobarheten i högst två år. I en växtekologisk studie utförd i Uppland sommaren 2005 framkom att både frö/fruktsättning var starkt positivt täthetsberoende dvs stora populationer producerade signifikant mer frukter med mer frö/frukt än små och glesa populationer. I samma undersökning befanns även vägkantspopulationer vara lika vitala som gräsmarkspopulationer vilket ju innebär att spridning längs kontinuerligt skötta vägrenar inte begränsas av bristande ståndortskvalitet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blomväxter - Angiospermae (Viktig)
Igenväxning, skogsplantering, gödsling och förändrad betesregim är de huvudsakliga hoten. Finnögontrösten är konkurrenskänslig och förkvävs snabbt vid upphörande hävd eller vid gödsling. Den är också känslig för överbetning. På 3 småländska lokaler den försvunnit ifrån under 1990-talet har det under en period varit kraftigt fårbete. Däremot uthärdar den en lätt beskuggning av glest lövverk. De nämnda faktorerna gäller även för en lång rad andra konkurrenssvaga arter i kulturlandskapet. Ögontröstarna tillhör de allra känsligaste, eftersom de saknar förmåga till vegetativ överlevnad och saknar uthållig fröreserv. De kan alltså inte återkomma om de försvunnit från en lokal under en period av vanhävd. De få återstående populationerna av finnögontröst i Sverige är så starkt isolerade att spridning och genflöde kan betraktas som mycket osäker. Detta innebär att sannolikheten för inavelsdepression för närvarande är överhängande.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Det är nödvändigt att skydda ett antal lokaler med finnögontröst, bäst genom att avtala med markägaren om traditionell skötsel. Anpassat bete på samtliga dess lokaler för att gynna finnögontrösten, röjning för att förhindra för stark beskuggning är också en viktig åtgärd, den verkar föredra växa ganska öppet. En alternativ åtgärd för att öka de små populationernas vitalitet är att så in frön från stora, livskraftiga, populationerna till de små och sårbara populationerna. På så vis kommer inavelsdepressionen att reduceras och genflödet öka. Ett åtgärdsprogram för finnögontröst ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Arten övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Finnögontröst är fridlyst. Den har odlats i kruka med vitklöver Trifolium repens som värdväxt i Lund. Groningsprocenten är ganska låg (fröna av andra ögontröstarter gror nästan till 100 procent efter kruksådd på hösten och övervintring i det fria). Utländska namn – DK: Finsk Øjentrøst, FI: Ahosilmäruoho.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Berglund, U. 2000. Övervakning av rödlistade kärlväxter i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2000:19.

Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3-111.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Karlsson, T. 1982. Euphrasia rostkoviana i Sverige. Växtekol. Stud. 15.

Laine, U. 1997. Ahosilmäruoho. I Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Nilsson, Ö., Gustafsson, L.-Å. & Karlsson, T. 1982. Projekt Linné rapporterar 133–143. Svensk Bot. Tidskr. 76: 273–284.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Schmalholz, M. 2006. Finnögontrösten i Uppland och Västmanland. Svensk Bot. Tidskr. 100: 221-225.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Orobanchaceae - snyltrotsväxter 
  • Släkte
    Euphrasia - ögontröster 
  • Art
    Euphrasia officinalis - läkeögontröst 
  • Underart
    Euphrasia officinalis subsp. officinalis, - finnögontröst
    Synonymer
    Euphrasia hirtella var. fennica
    Euphrasia fennica Kihlm.
    Euphrasia rostkoviana var. fennica (Kihlm.) Jalas
    Euphrasia rostkoviana ssp. fennica
    Euphrasia rostkoviana fennica
    Euphrasia officinalis L.
    Euphrasia officinalis ssp. officinalis
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.