Stipa pennata
Fjädergräs
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Poaceae (gräs), Släkte Stipa (fjädergrässläktet), Art Stipa pennata L. - fjädergräs Synonymer Stipa pennata ssp. joannis, Stipa joannis Celak., Äkta fjädergräs
Kriterier B1ab(v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Akut hotad (CR)
-
2005 Sårbar (VU)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Förekommer endast på kalkrika åsar i tre naturreservat i Västergötland. Fjädergräs är en art som följts noga genom åren. I ett av reservaten har noterats: under perioden 1992 till 1998 var medeltalet fertila strån 351, under perioden 1999 till 2006 är medeltalet fertila strån 29! De andra lokalerna visar samma trend i antalet fertila strån. Andelen "tuvor" verkar däremot ha ökat på två av lokalerna, vad är då orsaken till att blomningen minskat så drastiskt? Fjädergräs kommer att ingå i ett åtgärdsprogram "Åtgärdsprogram för bevarande av stäppartade torrängar i Västsverige" som är under framtagande. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (50-400). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 80 (56-80) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(v)).
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Länsvis förekomst och status för fjädergräs baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
På de kalkrika åsarna i Falbygden i Västergötland har fjädergräs sina enda förekomster i Norden. Den är numera känd från tre lokaler, i Dala, Näs och Vartofta-Åsaka socknar. Tidigare har den också funnits i Valtorp samt på åtminstone en lokal till i Vartofta-Åsaka. I Vartofta-Åsaka har växten varit mycket talrik. Efter 1900 minskade samtliga populationer för att nå ett drastiskt minimum under 1950-talet. Skälen till tillbakagången var flera, bl.a. växtsamling och upplöjning, men framför allt vanhävd till följd av missriktade ambitioner att skydda växten genom avspärrningar och betesfred. Sedan slutet på 1900-talet har reservaten skötts med bete och slåtter. Försök med lindbruk har gjorts. De senaste åren har flerårig hävdvila införts i samband med nya skötselplaner. Fjädergräs odlas inte sällan; oftast är det dock ett annat genetiskt ursprung på de odlade plantorna. Växtens huvudutbredningsområde omfattar mellersta och östra Europa, där också andra raser av arten förekommer.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassLiliopsida - enhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningPoales - gräsordningen
-
FamiljPoaceae - gräs
-
SläkteStipa - fjädergrässläktet
-
ArtStipa pennataL. - fjädergräsSynonymerStipa pennata ssp. joannisStipa joannis Celak.Äkta fjädergräs
Växtplatserna utgörs av åsar med torr, grusig, kalkrik morän. De är sydvända och solöppna. Fjädergräs förekommer idag på torrängar som alltid varit föremål för brukande i form av bete, slåtter eller odling, även lindbruk. Dessa örtrika torrängar är av en typ som har ett stort inslag av s.k. stäpparter med sydostlig utbredning i Europa, bl.a. drakblomma Dracocephalum ruyschiana, smalbladig lungört Pulmonaria angustifolia och praktbrunört Prunella grandiflora. Fjädergräs kom möjligen till Sverige med tidigt åkerbruk och är anpassad till långa trädor. Arten har alternativt ansetts vara en värmetidsrelikt som levt kvar på särskilt gynnsamma platser.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark
Substrat/Föda:Påverkan
- Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
- Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Fjørgräs, DK: Fjærgräs, FI: Höyhenheinä.
Bertilsson, A. m.fl. 2002. Västergötlands flora. Lund.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 29–48. Svensk Bot. Tidskr. 71: 3–22.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.
Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.
Sundh, L. 2004. Fjädergräs, luktsporre, vaxnycklar och fjällskära i Skaraborg under åren 1992–2001. Artuppföljning i sex skyddade områden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapport 2004:15.
Sundh, L. 2011. Åtgärdsprogram för stäppartade torrängar i Västsverige 2011–2015. Naturvårdsverket, Rapport 6405.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av:
Örjan Nilsson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006, Anna Stenström 2018. ©ArtDatabanken, SLU 2018.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassLiliopsida - enhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningPoales - gräsordningen
-
FamiljPoaceae - gräs
-
SläkteStipa - fjädergrässläktet
-
ArtStipa pennata, L. - fjädergräsSynonymerStipa pennata ssp. joannisStipa joannis Celak.Äkta fjädergräs
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av:
Örjan Nilsson 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006, Anna Stenström 2018. ©ArtDatabanken, SLU 2018.