Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällängsdystermal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Monochroa saltenella
Fjällängsdystermal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällängssyredystermal har ett vingspann på 15–17,5 mm. Framvingens grund-färg är gråbrun med ett något ljusare längsgående stråk mitt i vingen. I vingvecket finns en svart linje, som kan vara kort och otydlig eller löpa tydligt längs hela vecket. Vid tre fjärdedelar från vingbasen (på diskfältets tvärribba) finns en svart punkt med ljusa fjäll i en ring kring punkten. Från denna punkt och ut mot vingspetsen löper en mörk strimma och innanför punkten finns ofta en kort, svart längsstrimma. Fransarna är brungrå med en delningslinje och ljusare bas. Bakvingen har en kort, utdragen spets och vingen är bredast strax före den sneda ytterkanten. Fransarna är brungrå. Arten kan lätt förväxlas med den lika stora hästskräppedystermalen Monochroa palustrella (Douglas, 1850), men denna finns inte i fjälltrakterna och larven lever inuti stängeln och roten på skräppor. Den är mer tydligt längsstrimmig med punkten på tvärribban och längsstrimman innanför denna mer intensivt svarta. Bakkroppen är dessutom ljusare gråbrun, inte svartbrun som hos saltenella.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällängsdystermal Observationer i  Sverige för fjällängsdystermal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällängssyredystermal har bara påträffats i Sverige, Norge och Finland samt i nordvästra Ryssland. Den geografiska utbredningen i Ryssland är inte närmare redovisad i litteraturen. I Norge har den rapporterats från Buskerud, Sör-Tröndelag, Nordland, Yttre och Inre Troms. I Finland har man bara funnit den i Enontekis lappmark. Det första svenska fyndet gjordes i Jämtland, Edsåsen den 29 juni 1920 (Benander 1923). I Åsele lappmark finns ett fynd från Vilhelmina, Laxbäcken den 7 juli 1951 och från Pite lappmark, Merkenes ett annat den 16 juli 1974 (Svensson, pers. medd.). I Dalarna påträffades arten den 12 juli 1979, vilket är det sydligaste fyndet i landet (Svensson 1980). I Sverige är arten vidare funnen i Härjedalen, Överhogdal den 18 juli 1982 (Svensson 1983), Lycksele lappmark och Lule lappmark.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Arten är känd från ett tiotal lokalområden från norra Dalarna upp till Lule lappmark, där den påträffats på fjällnära slåtterängar, fäbodvallar och andra örtrika marker med syra (Rumex sp.). Drastisk minskning av småskaligt jordbruk med slåtterängar och fäbodbruk har starkt minskat mängden lämpliga habitat. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (3-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (6500-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (12-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Arten flyger i juli efter mörkrets inbrott på ängsmark i barrskogsregionen och i odlade områden nära fjälltrakterna i norra Dalarna och Norrland. Larven antas leva på lappsyra Rumex acetosa spp. lapponicus, eftersom fynden i Sverige har gjorts på lokaler där denna växt finns och dess närmaste släkting M. palustrella lever på Rumex-arter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· skräppor
· skräppor
· ängssyra
· ängssyra
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Monochroa, Art Monochroa saltenella Benander, 1945 - fjällängsdystermal Synonymer fjällängssyredystermal

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Arten är känd från ett tiotal lokalområden från norra Dalarna upp till Lule lappmark, där den påträffats på fjällnära slåtterängar, fäbodvallar och andra örtrika marker med syra (Rumex sp.). Drastisk minskning av småskaligt jordbruk med slåtterängar och fäbodbruk har starkt minskat mängden lämpliga habitat. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (3-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (6500-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (12-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Fjällängssyredystermal har ett vingspann på 15–17,5 mm. Framvingens grund-färg är gråbrun med ett något ljusare längsgående stråk mitt i vingen. I vingvecket finns en svart linje, som kan vara kort och otydlig eller löpa tydligt längs hela vecket. Vid tre fjärdedelar från vingbasen (på diskfältets tvärribba) finns en svart punkt med ljusa fjäll i en ring kring punkten. Från denna punkt och ut mot vingspetsen löper en mörk strimma och innanför punkten finns ofta en kort, svart längsstrimma. Fransarna är brungrå med en delningslinje och ljusare bas. Bakvingen har en kort, utdragen spets och vingen är bredast strax före den sneda ytterkanten. Fransarna är brungrå. Arten kan lätt förväxlas med den lika stora hästskräppedystermalen Monochroa palustrella (Douglas, 1850), men denna finns inte i fjälltrakterna och larven lever inuti stängeln och roten på skräppor. Den är mer tydligt längsstrimmig med punkten på tvärribban och längsstrimman innanför denna mer intensivt svarta. Bakkroppen är dessutom ljusare gråbrun, inte svartbrun som hos saltenella.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällängsdystermal

Länsvis förekomst och status för fjällängsdystermal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällängsdystermal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällängssyredystermal har bara påträffats i Sverige, Norge och Finland samt i nordvästra Ryssland. Den geografiska utbredningen i Ryssland är inte närmare redovisad i litteraturen. I Norge har den rapporterats från Buskerud, Sör-Tröndelag, Nordland, Yttre och Inre Troms. I Finland har man bara funnit den i Enontekis lappmark. Det första svenska fyndet gjordes i Jämtland, Edsåsen den 29 juni 1920 (Benander 1923). I Åsele lappmark finns ett fynd från Vilhelmina, Laxbäcken den 7 juli 1951 och från Pite lappmark, Merkenes ett annat den 16 juli 1974 (Svensson, pers. medd.). I Dalarna påträffades arten den 12 juli 1979, vilket är det sydligaste fyndet i landet (Svensson 1980). I Sverige är arten vidare funnen i Härjedalen, Överhogdal den 18 juli 1982 (Svensson 1983), Lycksele lappmark och Lule lappmark.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anomologinae  
  • Släkte
    Monochroa  
  • Art
    Monochroa saltenellaBenander, 1945 - fjällängsdystermal
    Synonymer
    fjällängssyredystermal

Arten flyger i juli efter mörkrets inbrott på ängsmark i barrskogsregionen och i odlade områden nära fjälltrakterna i norra Dalarna och Norrland. Larven antas leva på lappsyra Rumex acetosa spp. lapponicus, eftersom fynden i Sverige har gjorts på lokaler där denna växt finns och dess närmaste släkting M. palustrella lever på Rumex-arter.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· skräppor - Rumex (Viktig)
· ängssyra - Rumex acetosa (Har betydelse)
De habitat där man finner rikliga förekomster av lappsyra försvinner genom nedläggning av odlingsmark i fjällnära trakter. Därmed hotas också fjällängssyredystermalen. Exploatering för bebyggelse, vägar och skogsplantering är också tänkbara hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Inga speciella åtgärder är aktuella. Ett varierat brukande av marker med fjällängssyredystermal torde vara positivt.
Arten hittades för första gången i Saltdalen och i Dovre i Norge under senare delen av 1800-talet och namngavs i en lista av W. M. Schöyen år 1893, men detta gäller inte som en regelrätt beskrivning. Först med Benanders utgivning av häftet ”Familjen Gelechiidae” (1928) i serien svensk Insektsfauna blev arten beskriven som en ny art för vetenskapen.

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L.O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk Museum, Oslo.

Benander, P. 1923. Anmärkningsvärdare fjärilsfynd. Ent. Tidskr. 44: 162–166.

Benander, P. 1928. Familjen Gelechiidae. –Svensk Insektsfauna, 10. Fjärilar, Lepidoptera. II. Småfjärilar, Microlepidoptera. Utgiven av Entomologiska Föreningen i Stockholm.

Benander, P. 1945. Släktet Xystophora Hein. och dess svenska arter. Ent. Tidskr. 66: 125–135.

Karsholt, O. & Razowski, J 1996. Lepidoptera of Europe. Apollo Books, Stenstrup.

Svensson, I. 1980. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1979. Ent. Tidskr. 101(2/3): 75–86.

Svensson, I. 1983. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1982. Ent. Tidskr. 104(2): 59–65.

http://www.faunaeur.org/ (Fauna Europaeas databas på Internet)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anomologinae  
  • Släkte
    Monochroa  
  • Art
    Monochroa saltenella, Benander, 1945 - fjällängsdystermal
    Synonymer
    fjällängssyredystermal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.