Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällantennmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Cauchas breviantennella
Fjällantennmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En antennmal med bronsgrön framvinge, ­delvis gul hjässa och vitspetsad antenn. Arten finns i ­rasbranter vid eller ovanför trädgränsen i ­fjällen.

Vingspann 9–10 mm. Mitt på hjässan är de hårlika fjällen gulaktiga och på sidorna samt utmed bakkanten är de svarta. Antennen är nästan lika lång som framvingen och har vitaktig spets. Mellankroppen är grönaktig. Framvingen är mörkt grön och måttligt glänsande medan bakvingen är mörkbrun med violett ton. 

Genitalier: Hos hanen är genitalklaffarna breda vid basen, smalt utdragna med en snett avskuren spets. Uncus är fyrkantig. Aedeagus är jämnbred, kort och böjd, och juxta har en knoppformig, rund spets. Hanens bakersta ryggplåt har få borst. Hos honan är äggläggningsröret (ej avbildat) tillspetsat och saknar sågtänder. Liksom hos rödhövdad antennmal Cauchas rufifrontella saknar honans bakersta bukplåt hår, men arten identifieras på att bukplåten har en något spetsigare avslutning.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällantennmal Observationer i  Sverige för fjällantennmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällantennmal har i Sverige hittills bara hittats på fjället Snurritjåkkå norr om Torneträsk på 500–700 m?ö.h. Fjärilen har också påträffats i nordsluttningen på fjället Saana i nordligaste Finland samt på en plats på Kolahalvön i Ryssland. Hittills har inga andra fyndlokaler rapporterats.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Endast känd från ett lokalområde norr om Torne träsk, fjället Snurritjåkkås sydvända rasbrant. Arten kan dock på grund av sin ringa storlek och nästan helt okända ekologi vara förbisedd. Larven lever kanske på fjälldraba Draba daurica eller möjligen på kråkris (Empetrum sp.). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20 (4-400) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Fjällantennmal flyger under första halvan av juli dels på kalfjället, dels i den övre delen av fjällbjörksregionen. I Sverige är arten funnen utmed sydvända rasbranter med rik vegetation där arten förmodas leva på någon korsblommig växt, möjligen fjälldraba Draba daurica. På Kolahalvön har den hittats i mager miljö med växter som kråkbär Empetrum nigrum, dvärgbjörk Betula nana och gullris Solidago virgaurea. Vid ett tillfälle har en individ påträffats i en liknande biotop i Sverige. 

Arten är funnen från c:a 500 m ö. h. i den övre delen av björkskogen på hedartad mark, nära skogsgränsen där trädskiktet är utglesat och undervegetation består av kråkbär, blåbär, gullris och dvärgbjörk. Den förekommer upp i den lågalpina regionen till c:a 850 m ö. h. i rasbranter och på fjällhed med rik växtlighet av olika alpina örter. Fjärilen flyger i solsken på eftermiddagen och kvällen. Artens biologi är inte känd, men övriga arter i familjen antennmalar (Adelidae) lever som små larver vanligen på fröna i blommor eller i blommorna på kronbladen. Då larverna blir lite större tillverkar de en larvsäck av blad från värdväxten och lever under sensommaren och hösten på de lägre bladen av denna. Förpuppningen sker i larvsäcken.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· dvärgbjörk
· dvärgbjörk
· egentliga växter
· egentliga växter
· gulldraba
· gulldraba
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Adelidae (antennmalar), Släkte Cauchas, Art Cauchas breviantennella Nielsen & Johansson, 1980 - fjällantennmal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Endast känd från ett lokalområde norr om Torne träsk, fjället Snurritjåkkås sydvända rasbrant. Arten kan dock på grund av sin ringa storlek och nästan helt okända ekologi vara förbisedd. Larven lever kanske på fjälldraba Draba daurica eller möjligen på kråkris (Empetrum sp.). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20 (4-400) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
En antennmal med bronsgrön framvinge, ­delvis gul hjässa och vitspetsad antenn. Arten finns i ­rasbranter vid eller ovanför trädgränsen i ­fjällen.

Vingspann 9–10 mm. Mitt på hjässan är de hårlika fjällen gulaktiga och på sidorna samt utmed bakkanten är de svarta. Antennen är nästan lika lång som framvingen och har vitaktig spets. Mellankroppen är grönaktig. Framvingen är mörkt grön och måttligt glänsande medan bakvingen är mörkbrun med violett ton. 

Genitalier: Hos hanen är genitalklaffarna breda vid basen, smalt utdragna med en snett avskuren spets. Uncus är fyrkantig. Aedeagus är jämnbred, kort och böjd, och juxta har en knoppformig, rund spets. Hanens bakersta ryggplåt har få borst. Hos honan är äggläggningsröret (ej avbildat) tillspetsat och saknar sågtänder. Liksom hos rödhövdad antennmal Cauchas rufifrontella saknar honans bakersta bukplåt hår, men arten identifieras på att bukplåten har en något spetsigare avslutning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällantennmal

Länsvis förekomst och status för fjällantennmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällantennmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällantennmal har i Sverige hittills bara hittats på fjället Snurritjåkkå norr om Torneträsk på 500–700 m?ö.h. Fjärilen har också påträffats i nordsluttningen på fjället Saana i nordligaste Finland samt på en plats på Kolahalvön i Ryssland. Hittills har inga andra fyndlokaler rapporterats.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Cauchas  
  • Art
    Cauchas breviantennellaNielsen & Johansson, 1980 - fjällantennmal

Fjällantennmal flyger under första halvan av juli dels på kalfjället, dels i den övre delen av fjällbjörksregionen. I Sverige är arten funnen utmed sydvända rasbranter med rik vegetation där arten förmodas leva på någon korsblommig växt, möjligen fjälldraba Draba daurica. På Kolahalvön har den hittats i mager miljö med växter som kråkbär Empetrum nigrum, dvärgbjörk Betula nana och gullris Solidago virgaurea. Vid ett tillfälle har en individ påträffats i en liknande biotop i Sverige. 

Arten är funnen från c:a 500 m ö. h. i den övre delen av björkskogen på hedartad mark, nära skogsgränsen där trädskiktet är utglesat och undervegetation består av kråkbär, blåbär, gullris och dvärgbjörk. Den förekommer upp i den lågalpina regionen till c:a 850 m ö. h. i rasbranter och på fjällhed med rik växtlighet av olika alpina örter. Fjärilen flyger i solsken på eftermiddagen och kvällen. Artens biologi är inte känd, men övriga arter i familjen antennmalar (Adelidae) lever som små larver vanligen på fröna i blommor eller i blommorna på kronbladen. Då larverna blir lite större tillverkar de en larvsäck av blad från värdväxten och lever under sensommaren och hösten på de lägre bladen av denna. Förpuppningen sker i larvsäcken.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· dvärgbjörk - Betula nana (Viktig)
· egentliga växter - Plantae (Viktig)
· gulldraba - Draba alpina (Har betydelse)
På sikt kan den globala uppvärmningen förändra livsvillkoren genom att skogsgränsen kryper upp efter fjällsluttningarna och växtligheten sluts. Förändringar i nederbördsmönster, solinstrålning och i årstidscykler kan vara andra variabler som kan påverka arten negativt. Några nu pågående direkta hot mot arten är inte kända. De mycket lokala förekomsterna gör dock arten mycket sårbar och här kan ett upprepat lokalt alltför intensivt renbete tänkas utgöra ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Artens biologi och värdväxtval måste utredas liksom de speciella ekologiska krav arten förmodligen har och som indikeras av det mycket begränsade förekomstområdena. Försiktighetsprincipen måste tillämpas vad gäller den befarade förändringen i klimatet orsakat av växthuseffekten, så att arbetet med att begränsa växthusgaser har fortsatt hög prioritet.
Namngivning: Cauchas breviantennella Nielsen & Johansson, 1980. Ent. Scand. 11: 145–153.

Etymologi: breviantennella = den lilla med korta antenner; brevis (lat.) = kort; antenna (lat.) = segelstång, dvs. en mast eller ett rå, insektsantenn; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Kávkas breviantennélla]

 

Bengtsson, B.Å. 2008. Fjällantennmal, sid. 319–320. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar – Säckspinnare. Micropterigidae – Psychidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Heath, J. & Pelham-Clinton, E.C. 1976. Incurvariidae, sid. 277–300. – I: Heath, J. (ed.) The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland Vol. 1. Micropterigidae – Heliozelidae.

Kullberg, J., Albrecht, A., Kaila, L. & Varis, V. 2001. Checklist of Finnish Lepidoptera – Suomen perhosten luettelo. – Sahlbergia Vol 6: 45–190. Naturhistoriska centralmuseet, Zoologiska museet. Helsingfors.

Nielsen, E.S. & Johansson, R. 1980. Cauchas breviantennella n. sp. From NW Europe and C. brunnella n. sp.

from Uzbekistan, with a check-list of the palaearctic Cauchas species (Lepidoptera: Adelidae). – Ent. Scand. 11: 145–153.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Göran Palmqvist 2008 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Ekologi).

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Cauchas  
  • Art
    Cauchas breviantennella, Nielsen & Johansson, 1980 - fjällantennmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Göran Palmqvist 2008 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Ekologi).