Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällbrud

Organismgrupp Kärlväxter Saxifraga cotyledon
Fjällbrud Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällbrud är en flerårig, 15–75 cm hög ört med vita blommor. Bladen sitter i täta basala rosetter. De är kala, 3–8 cm långa och med smal bas, samt sågade och med vita tänder. Stjälken är ofta rödaktig och upprepat månggrenig från basen. Stjälk, grenar och foderblad är glandelhåriga. Ofta är fjällbruden mycket rikblommig med upp till ett par tusen blommor. Kronbladen är 6–10 mm och 3 gånger längre än fodret. Blommorna är väldoftande. Blommar i juli-augusti. Skottet dör efter blomningen, men sidorosetter har då bildats.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällbrud Observationer i  Sverige för fjällbrud
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällbrud är ojämt spridd efter fjällkedjan från centrala Jämtland till Torne lappmark. Två huvudförekomster finns i centrala Jämtland (20-tal förekomster) och i Kvikkjokksområdet i Lule lappmark (17), dessutom är den känd från norra Jämtland (6), Artfjällsområdet i Lycksele lappmark (4) samt västligaste Torne lappmark (1). Samtliga dessa förekomster är östliga utposter av den sammanhängande norska utbredningen. I Norge är arten spridd genom större delen av landet till Troms. I övriga Norden är den endast känd från östra Island. Den övriga utbredningen omfattar västra Alperna och östra Pyreneerna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Känd från Jämtland till Torne lappmark. Fjällbrud växer i miljöer med söderläge och hög luftfuktighet, på klipphyllor, klippväggar, rasbranter och raviner, ofta intill vattenfall. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (5000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (45-70). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 168 (150-250) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Fjällbrud växer i miljöer med söderläge och hög luftfuktighet, på klipphyllor, klippväggar, rasbranter och raviner, ofta intill vattenfall. Den är indifferent till kalk men förekommer oftast i kalktrakter. Den förekommer i övre barrskogs- och subalpin region.
Landskapstyper
Skog
Skog
Fjäll
Fjäll
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Saxifragales (stenbräckeordningen), Familj Saxifragaceae (stenbräckeväxter), Släkte Saxifraga (bräckor), Art Saxifraga cotyledon L. - fjällbrud Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Känd från Jämtland till Torne lappmark. Fjällbrud växer i miljöer med söderläge och hög luftfuktighet, på klipphyllor, klippväggar, rasbranter och raviner, ofta intill vattenfall. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (5000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (45-70). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 168 (150-250) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Konventioner Typisk art i 8210 Kalkbranter (Alpin region (ALP))
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Fjällbrud är en flerårig, 15–75 cm hög ört med vita blommor. Bladen sitter i täta basala rosetter. De är kala, 3–8 cm långa och med smal bas, samt sågade och med vita tänder. Stjälken är ofta rödaktig och upprepat månggrenig från basen. Stjälk, grenar och foderblad är glandelhåriga. Ofta är fjällbruden mycket rikblommig med upp till ett par tusen blommor. Kronbladen är 6–10 mm och 3 gånger längre än fodret. Blommorna är väldoftande. Blommar i juli-augusti. Skottet dör efter blomningen, men sidorosetter har då bildats.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällbrud

Länsvis förekomst och status för fjällbrud baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällbrud

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällbrud är ojämt spridd efter fjällkedjan från centrala Jämtland till Torne lappmark. Två huvudförekomster finns i centrala Jämtland (20-tal förekomster) och i Kvikkjokksområdet i Lule lappmark (17), dessutom är den känd från norra Jämtland (6), Artfjällsområdet i Lycksele lappmark (4) samt västligaste Torne lappmark (1). Samtliga dessa förekomster är östliga utposter av den sammanhängande norska utbredningen. I Norge är arten spridd genom större delen av landet till Troms. I övriga Norden är den endast känd från östra Island. Den övriga utbredningen omfattar västra Alperna och östra Pyreneerna.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Saxifragales - stenbräckeordningen 
  • Familj
    Saxifragaceae - stenbräckeväxter 
  • Släkte
    Saxifraga - bräckor 
  • Art
    Saxifraga cotyledonL. - fjällbrud

Fjällbrud växer i miljöer med söderläge och hög luftfuktighet, på klipphyllor, klippväggar, rasbranter och raviner, ofta intill vattenfall. Den är indifferent till kalk men förekommer oftast i kalktrakter. Den förekommer i övre barrskogs- och subalpin region.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Fjäll, Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Största hotet mot fjällbrud är uppgrävning för inplantering i trädgårdar då den är en mycket attraktiv och vacker växt. Speciellt är detta hot påtagligt i Jämtland. I övrigt torde inget hot föreligga mot fjällbruden.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
Fjällbruden är idag fridlyst inom hela sitt svenska utbredningsområde men detta skydd torde inte vara tillräckligt för att avhålla mindre nogräknade personer för att samla in arten. Några förekomster ligger inom reservat vilket torde vara något mer avskräckande. De mest utsatta förekomsterna borde få ett skärpt skydd och förekomsterna bör övervakas regelbundet av floraväktare. Övrigt. Utländska namn – NO: Bergfrue, DK: Bjergfrue, GB: Pyramidal Saifrage. Litteratur Gjærevoll, O. 1990. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. II. Alpine Plants. Trondheim. Jakobsson, A. 1997. Sällsynta fjällväxter i Torne lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet. Lange, T. 1938. Jämtlands kärlväxtflora. Acta Botanica Fennica 21. Löf, Å. 1994. Hotade fjällväxter i Lule lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet. Rune, O. 1981. Floran inom Vindelfjällens naturreservat. Länsstyrelsen Västerbottens län meddelande 1981:3. Selander, S. 1950. Floristic Phytogeography of South-Western Lule Lappmark I-II. Acta Phytogeographica Suecica 27–28. ___________________________________________________________________________ ArtDatabanken 2005-05-16. Faktablad: Saxifraga cotyledon – fjällbrud. Förf. Mora Aronsson 1996. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1996. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Saxifragales - stenbräckeordningen 
  • Familj
    Saxifragaceae - stenbräckeväxter 
  • Släkte
    Saxifraga - bräckor 
  • Art
    Saxifraga cotyledon, L. - fjällbrud
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1996. © ArtDatabanken, SLU 2005.