Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällgytterlav

Organismgrupp Lavar Pannaria hookeri
Fjällgytterlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällgytterlav är en liten bladlav som bildar rosetter tätt tryckta till underlaget och är upp till 3 cm i diameter. Loberna syns tydligast i bålens kanter och är här upp till 3 mm breda. Bålens ovansida är karaktäristiskt spräckligt gråbrun och har ett nätverk av vita streck (maculae). Fjällgytterlav har cyanobakterier (Nostoc) som fotobiont. Apothecier är vanliga och upp till 2 mm i diameter med en bålfärgad kant och en svart apotheciedisk. Sporerna är osepterade och färglösa. Soredier och isidier saknas. Bålen reagerar Pd+ orange (pannarin) men reaktionen kan ibland vara svag eller praktiskt taget obefintlig. På grund av de svarta apothecierna kan fjällgytterlav påminna om en kantlav Lecanora men dessa har grönalger som fotobiont. Arten går knappast att förväxla med någon annan gytterlav Pannaria. Den är kanske mest lik den likaså rödlistade västlig gytterlav Pannaria rubiginosa men denna har gråblå bål, rödbruna apotheciedisk och växer huvudsakligen på träd i sydvästra Sverige.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällgytterlav Observationer i  Sverige för fjällgytterlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällgytterlav är känd från ett 15-tal spridda lokaler från Jämtland till Torne Lappmark. Den är endast sedd på omkring fem av dessa efter 1990 men detta kan bero på att övriga lokaler inte har inventerats. De flesta av fynden är belägna på över 800 m höjd. På de lokaler som inventerats har populationerna varit små. Fjällgytterlav är rapporterad från Norge och Finland (rödlistad). I övrigt har arten en circumarktisk utbredning med förekomster i Europa, Asien och Nordamerika. Dessutom är den funnen på berget Kenya i Afrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
En högfjällsart med cirkumarktisk utbredning som är funnen på omkring 10 lokaler i Sverige. Arten är en representant för en artgrupp som kan komma att påverkas av klimatförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (40-1900). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (10-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (40-2000) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten växer på kalfjäll på mycket exponerade klippor, oftast av hård men kalkrik skiffer. Däremot verkar den inte ha hittats på ren kalk. Oftast sitter den i sprickor där det rinner lite sippervatten. I direkt anslutning till fjällgytterlav finns ofta få andra lavar men något mer skyddade miljöer i närheten kan vara mycket artrika och hysa ovanliga lavar som t.ex. guldmosslav Brigantiaea fuscolutea, Vestergrenopsis elaeina och V. isidiata.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Pannariaceae, Släkte Pannaria (gytterlavar), Art Pannaria hookeri (Borrer ex Sm.) Nyl. - fjällgytterlav Synonymer Pannaria leucolepis (Wahlenb.) Nyl., Lichen hookeri Borrer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation En högfjällsart med cirkumarktisk utbredning som är funnen på omkring 10 lokaler i Sverige. Arten är en representant för en artgrupp som kan komma att påverkas av klimatförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (40-1900). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (10-500). Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (40-2000) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Fjällgytterlav är en liten bladlav som bildar rosetter tätt tryckta till underlaget och är upp till 3 cm i diameter. Loberna syns tydligast i bålens kanter och är här upp till 3 mm breda. Bålens ovansida är karaktäristiskt spräckligt gråbrun och har ett nätverk av vita streck (maculae). Fjällgytterlav har cyanobakterier (Nostoc) som fotobiont. Apothecier är vanliga och upp till 2 mm i diameter med en bålfärgad kant och en svart apotheciedisk. Sporerna är osepterade och färglösa. Soredier och isidier saknas. Bålen reagerar Pd+ orange (pannarin) men reaktionen kan ibland vara svag eller praktiskt taget obefintlig. På grund av de svarta apothecierna kan fjällgytterlav påminna om en kantlav Lecanora men dessa har grönalger som fotobiont. Arten går knappast att förväxla med någon annan gytterlav Pannaria. Den är kanske mest lik den likaså rödlistade västlig gytterlav Pannaria rubiginosa men denna har gråblå bål, rödbruna apotheciedisk och växer huvudsakligen på träd i sydvästra Sverige.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällgytterlav

Länsvis förekomst och status för fjällgytterlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällgytterlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällgytterlav är känd från ett 15-tal spridda lokaler från Jämtland till Torne Lappmark. Den är endast sedd på omkring fem av dessa efter 1990 men detta kan bero på att övriga lokaler inte har inventerats. De flesta av fynden är belägna på över 800 m höjd. På de lokaler som inventerats har populationerna varit små. Fjällgytterlav är rapporterad från Norge och Finland (rödlistad). I övrigt har arten en circumarktisk utbredning med förekomster i Europa, Asien och Nordamerika. Dessutom är den funnen på berget Kenya i Afrika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Pannaria - gytterlavar 
  • Art
    Pannaria hookeri(Borrer ex Sm.) Nyl. - fjällgytterlav
    Synonymer
    Pannaria leucolepis (Wahlenb.) Nyl.
    Lichen hookeri Borrer

Arten växer på kalfjäll på mycket exponerade klippor, oftast av hård men kalkrik skiffer. Däremot verkar den inte ha hittats på ren kalk. Oftast sitter den i sprickor där det rinner lite sippervatten. I direkt anslutning till fjällgytterlav finns ofta få andra lavar men något mer skyddade miljöer i närheten kan vara mycket artrika och hysa ovanliga lavar som t.ex. guldmosslav Brigantiaea fuscolutea, Vestergrenopsis elaeina och V. isidiata.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Arten tillhör en av ganska få lavar med arktisk utbredning som finns på hög höjd i den svenska fjällkedjan. Dessa förekomster hotas dels genom att populationerna är små varför enskilda populationer kan försvinna p.g.a. slumpmässiga orsaker, dels av klimatförändringar vilket kan komma att leda till att skogsgränsen flyttas uppåt. Lokalt hotas arten möjligen av förslitning på grund av intensiv turism som dragning av vandringsleder etc. Effekter av intensivt renbete är okänd.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Arten bör ytterligare eftersökas och om den hittas måste lokalen skyddas. Några av förekomsterna är belägna i nationalparker.

Jørgensen, P. M. 1978. The lichen family Pannariaceae in Europe. Opera Bot. 45.

Jørgensen, P. M. 2000. Studies in the lichen family Pannariaceae IX. A revision of Pannaria subg. Cryopannaria. Nova Hedwigia 71: 405-414.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Pannaria - gytterlavar 
  • Art
    Pannaria hookeri, (Borrer ex Sm.) Nyl. - fjällgytterlav
    Synonymer
    Pannaria leucolepis (Wahlenb.) Nyl.
    Lichen hookeri Borrer
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.