Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällig stjälkröksvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Tulostoma calcareum
Fjällig stjälkröksvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällig stjälkröksvamp har en fruktkropp som är 4–6 cm hög och liknar stora exemplar av stjälkröksvamp Tulostoma brumale. Fjällig stjälkröksvamp är dock oftast grövre och har mörkbrun fot med mer eller mindre utstående fjäll. Foten kan påminna om bladskaftet hos vissa ormbunkar. Sporerna är också större och kapillitietrådarna avvikande. Fruktkropparna utvecklas på hösten men kan ses året runt.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällig stjälkröksvamp Observationer i  Sverige för fjällig stjälkröksvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällig stjälkröksvamp är sydöstlig och mycket sällsynt i vårt land. Den är funnen i Skåne, på Öland och Gotland, i Östergötland och i Södermanland. Arten är inte känd från övriga nordiska länder. Den är uppgiven från flera länder i Europa i torra och varma områden, samt från södra Afrika. De svenska lokalerna ansluter till förekomster i Litauen och Tyskland. Arten är rödlistad i Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare som växer i varma lägen på kalkrik sandstäpp och på mosstuvor på kalkhällmark i betesmark, alvarkarst, sandstäpp och kalkhällmark. En väl eftersökt art. Total population liten, med få fynd på varje lokal och fragmenterad. Bedöms ha minskat kraftigt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd av extensiva betesmarker, med åtföljande igenväxning och urlakning av sandiga stäppliknande växtmiljöer. Återstående växtplatser är även kraftigt fragmenterade. "Fjällig stjälkrörsvamp" i Sverige kommer att få nytt latinskt namn eftersom den visat sig inte vara T. squamosum utan ett ännu obeskrivet taxon. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (240-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (20). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (12-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (2344-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (68-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
Ekologi
Fjällig stjälkröksvamp är värmeälskande och växer på starkt kalkhaltig mark. Hos oss är den funnen i stäppvegetation på sand, i alvarvegetation med lågbetad, mullrik grästorv framför enbuskar (Öland) samt på öppna kalkhällar (Södermanland). I Mellaneuropa är den även funnen i varma lägen under buskage och träd, och i Schweiz förekommer den upp till 2300 m över havet i fjällvegetation med fjällsippa.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Tulostoma (stjälkröksvampar), Art Tulostoma calcareum Jeppson & al. - fjällig stjälkröksvamp Synonymer Tulostoma calcareum Jeppson, Altés, G.Moreno & E.Larss.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare som växer i varma lägen på kalkrik sandstäpp och på mosstuvor på kalkhällmark i betesmark, alvarkarst, sandstäpp och kalkhällmark. En väl eftersökt art. Total population liten, med få fynd på varje lokal och fragmenterad. Bedöms ha minskat kraftigt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd av extensiva betesmarker, med åtföljande igenväxning och urlakning av sandiga stäppliknande växtmiljöer. Återstående växtplatser är även kraftigt fragmenterade. "Fjällig stjälkrörsvamp" i Sverige kommer att få nytt latinskt namn eftersom den visat sig inte vara T. squamosum utan ett ännu obeskrivet taxon. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (240-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (20). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (12-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (2344-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (68-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
Fjällig stjälkröksvamp har en fruktkropp som är 4–6 cm hög och liknar stora exemplar av stjälkröksvamp Tulostoma brumale. Fjällig stjälkröksvamp är dock oftast grövre och har mörkbrun fot med mer eller mindre utstående fjäll. Foten kan påminna om bladskaftet hos vissa ormbunkar. Sporerna är också större och kapillitietrådarna avvikande. Fruktkropparna utvecklas på hösten men kan ses året runt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällig stjälkröksvamp

Länsvis förekomst och status för fjällig stjälkröksvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällig stjälkröksvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällig stjälkröksvamp är sydöstlig och mycket sällsynt i vårt land. Den är funnen i Skåne, på Öland och Gotland, i Östergötland och i Södermanland. Arten är inte känd från övriga nordiska länder. Den är uppgiven från flera länder i Europa i torra och varma områden, samt från södra Afrika. De svenska lokalerna ansluter till förekomster i Litauen och Tyskland. Arten är rödlistad i Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Tulostoma - stjälkröksvampar 
  • Art
    Tulostoma calcareumJeppson & al. - fjällig stjälkröksvamp
    Synonymer
    Tulostoma calcareum Jeppson, Altés, G.Moreno & E.Larss.

Fjällig stjälkröksvamp är värmeälskande och växer på starkt kalkhaltig mark. Hos oss är den funnen i stäppvegetation på sand, i alvarvegetation med lågbetad, mullrik grästorv framför enbuskar (Öland) samt på öppna kalkhällar (Södermanland). I Mellaneuropa är den även funnen i varma lägen under buskage och träd, och i Schweiz förekommer den upp till 2300 m över havet i fjällvegetation med fjällsippa.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Arten hotas av att stäppvegetation försvinner och ersätts med trivial växtlighet och att betestrycket minskar eller upphör så att lokalerna växer igen med enbuskar (Öland) eller degenererar till sur hedvegetation med ljung (Skåne). Försurning genom luftföroreningar kan på sikt innebära ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
På lokaler som hålls öppna genom bete måste denna hävd fortsätta, gärna med ökad intensitet och helst med nötkreatur. Användning av gödsel måste undvikas. En försiktig, selektiv röjning av enbuskar bör ske på vissa alvarytor som växer igen. Det aktuella partiet på Öland är en unik lokal för röksvampar med ett stort antal hotade arter. Området måste därför skötas så att dess biologiska kvaliteter bibehålls. Hällmarkslokalen i Södermanland bör ej utsättas för hårt trampslitage.

Kers, L.E. 1988. En monografi över Tulostoma. De skandinaviska arterna kommenterade. Jordstjärnan 9(1): 7–9.

Kreisel, H. 1984. Die Stielboviste (Gattung Tulostoma) der Deutschen Demokratischen Republik und Westberlins. Hercynia 21: 396–416.

Nitare, J. 1988. Stjälkröksvampen Tulostoma kotlabae i Sverige. Jordstjärnan 9(2): 7–10.

Pouzar, Z. 1958. Tulostoma. I: A. Pilát (red), Flora CSR. B–1. Gasteromycetes. Prag.

Wright, J.E. 1987. The genus Tulostoma (Gasteromycetes). A world monograph. Bibliotheca Mycologica 113.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Tulostoma - stjälkröksvampar 
  • Art
    Tulostoma calcareum, Jeppson & al. - fjällig stjälkröksvamp
    Synonymer
    Tulostoma calcareum Jeppson, Altés, G.Moreno & E.Larss.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.