Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällnäbbmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Sophronia gelidella
Fjällnäbbmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällnäbbmal har ett vingspann på 14–19 mm. Framvingen är utdragen i en spets och är tecknad i grått och brunt med en större mörkbrun fläck mitt på vingen som fortsätter som ett smalt band mot vingbasen. I den yttre delen av vingen finns också mer brunaktiga teckningar. En tydlig spetsformad linje bildas av ljusgråaktiga fjäll mot vingens utkant. Två ljusa framkantsfläckar framträder också tydligt. Vingfransar på vingens utsida är mörkbruna vid basen därefter vita och längst ut gråa. Huvud och mellankropp har vita fjäll. Palperna är framträdande med på andra segmentet en tofs av långa hårlika fjäll i grått och vitt. Bakvingen är gråaktig med grå vingfransar.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällnäbbmal Observationer i  Sverige för fjällnäbbmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens enda kända förekomstområde i Sverige är fjället Pältsa i den nordligaste delen av landet. I Finland är den känd från typlokalen, fjället Saana vid Kilpisjärvi och i Norge är arten funnen i västra Finmark på de västra sluttningarna av fjället Sakkobadne 10 km WSW Alta i västra Finmark. Den är dessutom angiven för Ryssland men närmare uppgift om förekomstområde saknas.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Fjällnäbbmal är i Sverige endast känd från sydsluttningen av Pältsa strax sydväst om Treriksröset. Larven lever på fjällsippa där den påträffats förpuppningsfärdig mellan sammanspunna blad. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-2). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
I Sverige är arten funnen på fjällhed med rikliga bestånd av lapsk alpros (Rhododendron lapponicum) och kråkbär (Empetrum hermaphroditum ssp.) på sydbranten av Pältsa, 700–800 m ö. h. och på blockmarker på sydvästsidan, 1000–1100 m ö. h., på den sistnämnda lokalen tillsammans med stenblocksmottet (Catastia kistrandella). Fjärilarna flyger aktivt under kvällen och natten men kan också påträffas sittande på de uppvärmda stenblocken på eftermiddagen. Larven lever mellan sammanspunna blad av fjällsippa (Dryas octopetala) i slutet av maj och juni. Det har tidigare antagits att värdväxten skulle vara lapsk alpros (Svensson 1993). Flygtiden infaller i juli.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fjällsippa
· fjällsippa
· lapsk alpros
· lapsk alpros
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Sophronia, Art Sophronia gelidella Nordman, 1941 - fjällnäbbmal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Fjällnäbbmal är i Sverige endast känd från sydsluttningen av Pältsa strax sydväst om Treriksröset. Larven lever på fjällsippa där den påträffats förpuppningsfärdig mellan sammanspunna blad. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-2). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Fjällnäbbmal har ett vingspann på 14–19 mm. Framvingen är utdragen i en spets och är tecknad i grått och brunt med en större mörkbrun fläck mitt på vingen som fortsätter som ett smalt band mot vingbasen. I den yttre delen av vingen finns också mer brunaktiga teckningar. En tydlig spetsformad linje bildas av ljusgråaktiga fjäll mot vingens utkant. Två ljusa framkantsfläckar framträder också tydligt. Vingfransar på vingens utsida är mörkbruna vid basen därefter vita och längst ut gråa. Huvud och mellankropp har vita fjäll. Palperna är framträdande med på andra segmentet en tofs av långa hårlika fjäll i grått och vitt. Bakvingen är gråaktig med grå vingfransar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällnäbbmal

Länsvis förekomst och status för fjällnäbbmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällnäbbmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens enda kända förekomstområde i Sverige är fjället Pältsa i den nordligaste delen av landet. I Finland är den känd från typlokalen, fjället Saana vid Kilpisjärvi och i Norge är arten funnen i västra Finmark på de västra sluttningarna av fjället Sakkobadne 10 km WSW Alta i västra Finmark. Den är dessutom angiven för Ryssland men närmare uppgift om förekomstområde saknas.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Sophronia  
  • Art
    Sophronia gelidellaNordman, 1941 - fjällnäbbmal

I Sverige är arten funnen på fjällhed med rikliga bestånd av lapsk alpros (Rhododendron lapponicum) och kråkbär (Empetrum hermaphroditum ssp.) på sydbranten av Pältsa, 700–800 m ö. h. och på blockmarker på sydvästsidan, 1000–1100 m ö. h., på den sistnämnda lokalen tillsammans med stenblocksmottet (Catastia kistrandella). Fjärilarna flyger aktivt under kvällen och natten men kan också påträffas sittande på de uppvärmda stenblocken på eftermiddagen. Larven lever mellan sammanspunna blad av fjällsippa (Dryas octopetala) i slutet av maj och juni. Det har tidigare antagits att värdväxten skulle vara lapsk alpros (Svensson 1993). Flygtiden infaller i juli.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fjällsippa - Dryas octopetala (Viktig)
· lapsk alpros - Rhododendron lapponicum (Viktig)
Ett alltför stort betestryck och tramp av renar skulle kunna skada en så lokal population på de magra fjällhedarna och blockmarkerna där arten finns. Den globala uppvärmningen med förändringar i växtsamhällena och trädgränsens förflyttning i höjdled till följd av ändrat nederbördsmönster, minskad solinstrålning och förändringar i årstidscyklerna är också ett hot på sikt.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Fortsatt kraftfulla internationella åtgärder som minskar påverkan från växthusgaser. Rennäringen bör vara medveten om de unika naturvärden och förekomster av olika fjärilsarter som finns på fjället Pältsan och undvika alltför stor koncentration av renar under längre perioder i anslutning till fjället. Just i detta område har tidigare observationer visat på tydliga negativa effekter på fjärilar och deras habitat genom överbetning från ren (se litteraturlistan nedan).

Elmquist, H., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Fjärilsfaunan i Sveriges nordligaste fjällmassiv, Pältsan och Duoibal – unik och hotad? Ent. Tidskr. 115(1-2): 1–10 Johansson, R. & Svensson, I. 1968. Pältsa-expeditionen 1964 (Lepidoptera). Opuscula Ent. 33(1-2): 119–128.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe. A Distributional Checklist. Apollo Books. Stenstrup.

Krogerus, H. 1972. The invertebrate fauna of the Kilpisjärvi area, Finnish Lapland. 14. Lepidoptera. Acta Soc. Pro Fauna et Flora Fennica 80.

Kullberg, J., Albrecht, A., Kaila, L. & Varis, V. 2002. Checklist of Finnish Lepidoptera – Suomen perhosten luetello. Naturhistoriska centralmuseet, Zoologiska museet, Helsingfors.

Kyrki, J. 1982. Microlepidoptera from northern Norway. Atalanta Norvegica 4(1): 11–13. Norsk Lepidoptero-logisk Sellskap.

Nordman, A. 1941. Sophronia gelidella n. sp. From Kilpisjärvi in Finnish Lapland (Lepidoptera, Gelechiidae). Notulae Entomol. 21: 21–22.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Reproline. Hellbergs förlag.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Sophronia  
  • Art
    Sophronia gelidella, Nordman, 1941 - fjällnäbbmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.