Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällsköldbladfoting

Organismgrupp Kräftdjur, Limniska bladfotingar och storkräftor Lepidurus arcticus
Fjällsköldbladfoting Kräftdjur, Limniska bladfotingar och storkräftor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällsköldbladfotingen tillhör gruppen Notostraca, sköldbladfotingar, som karakteriseras av att huvud och framkropp är täckta av en kraftig ryggsköld vilken är tillplattad uppifrån. Ryggskölden har en rundad framkant, medan det i bakänden finns en djup inskärning med tandad kant. Bakkroppen, som är lång och smal, bär en ändgaffel, s.k. furca, bestående av två spröt. De två antennparen är båda mycket små. De första benparen har utskott, som används för förflyttning när djuret kryper på botten, samt för att krafsa i bottenslammet efter föda. De övriga benen är plattade och flikiga. Dessa ben, s.k. phyllopodier, är i ständig rörelse och används för kortare simturer, men framförallt som organ för andning, samt för filtrering och transport av födopartiklar till munnen. Två fasettögon och ett mediant placerat naupliusöga sitter uppe på ryggskölden, nära framkanten. Honorna når en längd på knappt 25 mm medan de mindre hannarna är knappt 15 mm. Färgen är gulbrun. Släktet har ytterligare en svensk art, spetssköldbladfotingen, Lepidurus apus, vilken finns i södra Sverige och skiljs genom sin större storlek, längre utskott på första benparet samt längre platta på sista bakkroppssegmentet.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällsköldbladfoting Observationer i  Sverige för fjällsköldbladfoting
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällsköldbladfotingen förekommer huvudsakligen i högfjällsområdet från Jämtland till Torne lappmark. Arten har en cirkumpolär utbredning i stillastående vatten inom det arktiska området, inklusive Sydnorges fjälltrakter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer huvudsakligen i högfjällsområden där den troligen är relativt utbredd. Antalet kända vatten är dock begränsat, bl.a. beroende på att arten är relativt svår att observera, varför vi räknar med ett visst mörkertal. Den finns dels i små, fisktomma grunda vatten där den är känslig för inplantering av fisk, dels i större vatten med fiskförekomst (främst röding) där arten sannolikt selekterat för ett beteende som gör att den klarar fisknärvaro. Arten är försurningskänslig. Även om data saknas om eventuell minskning bedömer vi att det finns en fortgående minskning. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (12652-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (40-800) km². Utifrån fynddata. Minvärde utifrån fynduppgifter. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Pga utsättning av fisk i fisktomma vatten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii,iv,v)).
Ekologi
Arten synes övervintra i äggstadiet. Unga individer kan påträffas under juli och fullvuxna under augusti–september. Djuren är från och med ungefär en centimeters längd mycket lätta att se där de simmar likt små rockor strax över bottnen. På grund av sitt exponerade levnadssätt utgör de lättillgänglig föda för fågel och fisk. Den är dock något mindre känslig för fiskpredation än andra bladfotingar då den stundom påträffats i fiskförande fjällsjöar. L. arcticus är liksom många andra sköldbladfotingar en allätare som livnär sig på växtdelar och bottenlevande smådjur, som mygglarver och maskar. Arten gynnas sannolikt av stillastående, helst fisktomma samt av försurning, föroreningar och regleringar opåverkade fjällvatten.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Branchiopoda (bladfotingar), Ordning Notostraca (sköldbladfotingar), Familj Triopsidae, Släkte Lepidurus, Art Lepidurus arcticus Pallas - fjällsköldbladfoting Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer huvudsakligen i högfjällsområden där den troligen är relativt utbredd. Antalet kända vatten är dock begränsat, bl.a. beroende på att arten är relativt svår att observera, varför vi räknar med ett visst mörkertal. Den finns dels i små, fisktomma grunda vatten där den är känslig för inplantering av fisk, dels i större vatten med fiskförekomst (främst röding) där arten sannolikt selekterat för ett beteende som gör att den klarar fisknärvaro. Arten är försurningskänslig. Även om data saknas om eventuell minskning bedömer vi att det finns en fortgående minskning. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (12652-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (40-800) km². Utifrån fynddata. Minvärde utifrån fynduppgifter. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Pga utsättning av fisk i fisktomma vatten. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii,iv,v)).
Fjällsköldbladfotingen tillhör gruppen Notostraca, sköldbladfotingar, som karakteriseras av att huvud och framkropp är täckta av en kraftig ryggsköld vilken är tillplattad uppifrån. Ryggskölden har en rundad framkant, medan det i bakänden finns en djup inskärning med tandad kant. Bakkroppen, som är lång och smal, bär en ändgaffel, s.k. furca, bestående av två spröt. De två antennparen är båda mycket små. De första benparen har utskott, som används för förflyttning när djuret kryper på botten, samt för att krafsa i bottenslammet efter föda. De övriga benen är plattade och flikiga. Dessa ben, s.k. phyllopodier, är i ständig rörelse och används för kortare simturer, men framförallt som organ för andning, samt för filtrering och transport av födopartiklar till munnen. Två fasettögon och ett mediant placerat naupliusöga sitter uppe på ryggskölden, nära framkanten. Honorna når en längd på knappt 25 mm medan de mindre hannarna är knappt 15 mm. Färgen är gulbrun. Släktet har ytterligare en svensk art, spetssköldbladfotingen, Lepidurus apus, vilken finns i södra Sverige och skiljs genom sin större storlek, längre utskott på första benparet samt längre platta på sista bakkroppssegmentet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällsköldbladfoting

Länsvis förekomst och status för fjällsköldbladfoting baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällsköldbladfoting

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällsköldbladfotingen förekommer huvudsakligen i högfjällsområdet från Jämtland till Torne lappmark. Arten har en cirkumpolär utbredning i stillastående vatten inom det arktiska området, inklusive Sydnorges fjälltrakter.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Branchiopoda - bladfotingar 
  • Ordning
    Notostraca - sköldbladfotingar 
  • Familj
    Triopsidae  
  • Släkte
    Lepidurus  
  • Art
    Lepidurus arcticusPallas - fjällsköldbladfoting

Arten synes övervintra i äggstadiet. Unga individer kan påträffas under juli och fullvuxna under augusti–september. Djuren är från och med ungefär en centimeters längd mycket lätta att se där de simmar likt små rockor strax över bottnen. På grund av sitt exponerade levnadssätt utgör de lättillgänglig föda för fågel och fisk. Den är dock något mindre känslig för fiskpredation än andra bladfotingar då den stundom påträffats i fiskförande fjällsjöar. L. arcticus är liksom många andra sköldbladfotingar en allätare som livnär sig på växtdelar och bottenlevande smådjur, som mygglarver och maskar. Arten gynnas sannolikt av stillastående, helst fisktomma samt av försurning, föroreningar och regleringar opåverkade fjällvatten.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll, Sötvatten, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Småvatten, Fjällbiotoper, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Försurning och förorening samt troligen fiskinplantering och reglering.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss positiv effekt)
Stoppa inplanteringen av fisk i fisktomma vatten. Det vore inte orealistiskt att återskapa större, tidigare fisktomma fjällvatten via rotenonbehandling. I vissa områden i södra fjällkedjan kan kalkning behöva sättas in för att trygga artens fortlevnad.

Enckell, P. H. 1980. Kräftdjur. Signum i Lund, (8) 685 sid.

Sømme, S. 1934. Contribution to the biology of Norwegian fish food animals. Det Norske Videnskaps-Akademi i Oslo. 1. Matem-Naturvid. Klasse 1934. No 6. 36 pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Pär-Erik Lingdell 1995. Rev Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Crustacea - kräftdjur 
  • Klass
    Branchiopoda - bladfotingar 
  • Ordning
    Notostraca - sköldbladfotingar 
  • Familj
    Triopsidae  
  • Släkte
    Lepidurus  
  • Art
    Lepidurus arcticus, Pallas - fjällsköldbladfoting
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Pär-Erik Lingdell 1995. Rev Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.