Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällsmalbi

Organismgrupp Steklar, Bin Lasioglossum boreale
Fjällsmalbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hona: Längd 6,5 mm. Huvud lika brett som långt, munsköld och pannsköld svagt upphöjda, antenner gula undertill i hela sin längd. Mellanrygg med mikroskulptur och tät och fin punktur, glänsande i bakre delen. Skutell glänsande med tät och ganska fin punktur. Efterryggens mellanfält med ganska grunda vågor, som är tydligast på sidorna. På mitten bara svaga vågor i ovankanten, sen knottrigt ner till valken som är matt och avrundad. Hjärtformat fält slätt med sidolist som är avrundad på toppen, ej skarp. Listen når inte riktigt hela vägen upp. Vingmärke gult. Bakkroppens första ryggplåt glänsande utan mikroskulptur och med enstaka, fina, ytterst spridda punkter. Den avsatta kanten med mikroskulptur och enstaka fina punkter. Andra och tredje ryggplåten med mikroskulptur och med fin punktur vid basen. De avsatta kanterna med mikroskulptur och utan punkter. Bakre sporren på bakskenbenen med en tät rad av fina trådar.

Antenner som är gula undertill i hela sin längd och sidolisten på hjärtformade fältet som inte är skarp på ovansidan utan avrundad är två karaktärer som skiljer ut fjällsmalbiets hona.

Hane: Längd 7,5 mm. Huvud lika långt som brett. Munsköld tydligt framskjuten och upphöjd med gulvit spets. Överläpp gulaktig. Antenner gula på undersidan, mellersta antennsegmenten nästan dubbelt så långa som breda. Mellanrygg med mikroskulptur och mycket tät och något sammanflytande punktur, helt sammanflytande i främre delen. Bakre delen något glänsande. Skutell också med tät och sammanflytande punktur. Efterryggens mellanfält med kraftiga vågor från sida till sida som når ner till valken som är knottrig och ganska avrundad. Hjärtformat fält med kraftig skulptur och sidolist nästan hela vägen upp. Den avrundade delen mot sidofälten tydligt knottrig. Vingmärke gult. Bakkroppens första ryggplåt glänsande med tät punktur, tätast ner mot den avsatta kanten som har mikroskulptur men saknar punkter. Andra och tredje ryggplåten med tät punktur på skivan, med mikroskulptur och utan punkter på kanten. Bakskenben svarta med tydligt gult i båda ändar. Bakfötter gula. Andra bakfotssegmentet lika långt som brett.

Med sina långa antenner med gul undersida kan fjällsmalbihanen bara förväxlas med hanar av svartsmalbi L. fratellum och brunsmalbi L. fulvicorne. Från den förra skiljer den sig genom att de svarta bakskenbenen är gula i båda ändar, från den senare genom att andra bakfotssegmentet är lika långt som brett. Skiljs också från båda på att sidolisten på det hjärtformade fältet inte når riktigt ända upp till valken. Fjällmiljön är också en ledtråd.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällsmalbi Observationer i  Sverige för fjällsmalbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En extremt nordlig art som upptäcktes i Abisko 1973 som ny art för vetenskapen (Svensson m.fl. 1977). Den är nu funnen på några ställen i trakten av Abisko, på en plats i Jämtlands fjälltrakter, en plats i norra Norge, i några exemplar i norra Japan och i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ac(iv); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Fjällsmalbi har några fåtaliga belägg från Abisko-trakten (senast 1977) och Jämtland (1974). Helt nyligen blev arten funnen i Norge, och dessutom finns uppgifter om förekomst i Japan och Nordamerika. Blombesök har rapporterats på mjölke (rallarros). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (0-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (200-80000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-800) km². Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B2ac(iv); D2).
Ekologi
Trots att arten eftersökts av många kan den vissa år vara helt försvunnen och det har spekulerats i om arten kan hoppa över vissa år om vädret är ogynnsamt. Två bon som hittades i Abisko fanns på en slänt ner mot järnvägsrälsen, 390 meter över havet och ungefär 200 meter under trädgränsen. Honorna började flyga i början av maj när marken fortfarande delvis var snötäckt. Bygger i stora ansamlingar. Hanar i Abisko har setts besöka röllika Achillea millefolium och mjölke Chamaenerion angustifolium, honor fjällvedel Astragalus alpinus, mjölke Chamaenerion angustifolium, lingon Vaccinium vitis-idaea, ullvide Salix lanata, grönvide Salix phylicifolia och ripvide Salix glauca. Boparasiteras av glasblodbi Sphecodes hyalinatus (Svensson m.fl. 1977).
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fjällvedel
· fjällvedel
· lingon
· lingon
· mjölke
· mjölke
· röllika
· röllika
· tvåhjärtbladiga blomväxter
· tvåhjärtbladiga blomväxter
· viden
· viden
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Halictidae (vägbin), Släkte Lasioglossum (smalbin), Art Lasioglossum boreale Svensson, Ebmer & Sakagami, 1977 - fjällsmalbi Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ac(iv); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Fjällsmalbi har några fåtaliga belägg från Abisko-trakten (senast 1977) och Jämtland (1974). Helt nyligen blev arten funnen i Norge, och dessutom finns uppgifter om förekomst i Japan och Nordamerika. Blombesök har rapporterats på mjölke (rallarros). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (0-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (200-80000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-800) km². Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B2ac(iv); D2).
Hona: Längd 6,5 mm. Huvud lika brett som långt, munsköld och pannsköld svagt upphöjda, antenner gula undertill i hela sin längd. Mellanrygg med mikroskulptur och tät och fin punktur, glänsande i bakre delen. Skutell glänsande med tät och ganska fin punktur. Efterryggens mellanfält med ganska grunda vågor, som är tydligast på sidorna. På mitten bara svaga vågor i ovankanten, sen knottrigt ner till valken som är matt och avrundad. Hjärtformat fält slätt med sidolist som är avrundad på toppen, ej skarp. Listen når inte riktigt hela vägen upp. Vingmärke gult. Bakkroppens första ryggplåt glänsande utan mikroskulptur och med enstaka, fina, ytterst spridda punkter. Den avsatta kanten med mikroskulptur och enstaka fina punkter. Andra och tredje ryggplåten med mikroskulptur och med fin punktur vid basen. De avsatta kanterna med mikroskulptur och utan punkter. Bakre sporren på bakskenbenen med en tät rad av fina trådar.

Antenner som är gula undertill i hela sin längd och sidolisten på hjärtformade fältet som inte är skarp på ovansidan utan avrundad är två karaktärer som skiljer ut fjällsmalbiets hona.

Hane: Längd 7,5 mm. Huvud lika långt som brett. Munsköld tydligt framskjuten och upphöjd med gulvit spets. Överläpp gulaktig. Antenner gula på undersidan, mellersta antennsegmenten nästan dubbelt så långa som breda. Mellanrygg med mikroskulptur och mycket tät och något sammanflytande punktur, helt sammanflytande i främre delen. Bakre delen något glänsande. Skutell också med tät och sammanflytande punktur. Efterryggens mellanfält med kraftiga vågor från sida till sida som når ner till valken som är knottrig och ganska avrundad. Hjärtformat fält med kraftig skulptur och sidolist nästan hela vägen upp. Den avrundade delen mot sidofälten tydligt knottrig. Vingmärke gult. Bakkroppens första ryggplåt glänsande med tät punktur, tätast ner mot den avsatta kanten som har mikroskulptur men saknar punkter. Andra och tredje ryggplåten med tät punktur på skivan, med mikroskulptur och utan punkter på kanten. Bakskenben svarta med tydligt gult i båda ändar. Bakfötter gula. Andra bakfotssegmentet lika långt som brett.

Med sina långa antenner med gul undersida kan fjällsmalbihanen bara förväxlas med hanar av svartsmalbi L. fratellum och brunsmalbi L. fulvicorne. Från den förra skiljer den sig genom att de svarta bakskenbenen är gula i båda ändar, från den senare genom att andra bakfotssegmentet är lika långt som brett. Skiljs också från båda på att sidolisten på det hjärtformade fältet inte når riktigt ända upp till valken. Fjällmiljön är också en ledtråd.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällsmalbi

Länsvis förekomst och status för fjällsmalbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällsmalbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En extremt nordlig art som upptäcktes i Abisko 1973 som ny art för vetenskapen (Svensson m.fl. 1977). Den är nu funnen på några ställen i trakten av Abisko, på en plats i Jämtlands fjälltrakter, en plats i norra Norge, i några exemplar i norra Japan och i Nordamerika.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Halictidae - vägbin 
  • Underfamilj
    Halictinae  
  • Släkte
    Lasioglossum - smalbin 
  • Art
    Lasioglossum borealeSvensson, Ebmer & Sakagami, 1977 - fjällsmalbi

Trots att arten eftersökts av många kan den vissa år vara helt försvunnen och det har spekulerats i om arten kan hoppa över vissa år om vädret är ogynnsamt. Två bon som hittades i Abisko fanns på en slänt ner mot järnvägsrälsen, 390 meter över havet och ungefär 200 meter under trädgränsen. Honorna började flyga i början av maj när marken fortfarande delvis var snötäckt. Bygger i stora ansamlingar. Hanar i Abisko har setts besöka röllika Achillea millefolium och mjölke Chamaenerion angustifolium, honor fjällvedel Astragalus alpinus, mjölke Chamaenerion angustifolium, lingon Vaccinium vitis-idaea, ullvide Salix lanata, grönvide Salix phylicifolia och ripvide Salix glauca. Boparasiteras av glasblodbi Sphecodes hyalinatus (Svensson m.fl. 1977).

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fjällvedel - Astragalus alpinus (Har betydelse)
· lingon - Vaccinium vitis-idaea (Har betydelse)
· mjölke - Chamaenerion angustifolium (Har betydelse)
· röllika - Achillea millefolium (Har betydelse)
· tvåhjärtbladiga blomväxter - Magnoliopsida (Viktig)
· viden - Salix (Har betydelse)
Då det finns så få observationer är det svårt att kartlägga eventuella hot. Långsiktigt är det inte uteslutet att arten kan missgynnas av klimatförändringar. Lokalt kan förmodligen såväl igenväxning som för hårt bete missgynna arten då lämpliga miljöer för bobygge och pollenkällor försvinner.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)

Svensson, B.G., Andreas, P., Ebmer, W. & Sakagami, S.F. 1977. Lasioglossum (Evylaeus) boreale, a new Halictinae (Hymenoptera-Apoidea) species found in Northern Sweden and on Hokkaido, Japan, with notes on its biology. Entomologica Scandinavica 8 (3): 219-229.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Holmström & Artur Larsson 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Halictidae - vägbin 
  • Underfamilj
    Halictinae  
  • Släkte
    Lasioglossum - smalbin 
  • Art
    Lasioglossum boreale, Svensson, Ebmer & Sakagami, 1977 - fjällsmalbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Holmström & Artur Larsson 2016.