Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällsotlav

Organismgrupp Lavar Cyphelium pinicola
Fjällsotlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjällsotlav är en skorplav med intensivt gulgrön, vårtig och tunn bål, ibland mer eller mindre insänkt i underlaget. Apothecier är 0,4–0,6 mm breda, sittande med insnörd bas och blänkande svarta med tydlig kant. Sporsäckarna är cylindriska med sporer liggande i en rad. Sporerna är 13–17 × 7–9 µm, något insnörda vid septum och med slät yta frånsett enstaka sprickor. I Sverige finns tre sotlavar med intensivt gulgrön bål vilka alla är rödlistade, sydlig ladlav Cyphelium notarisii, fjällsotlav C. pinicola och ladlav C. tigillare. De andra arterna har insänkta apothecier, päronformade sporsäckar och annorlunda ekologi.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällsotlav Observationer i  Sverige för fjällsotlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sällsynt längs fjällkedjan från Härjedalen till Torne Lappmark. Omkring fem aktuella lokaler är kända men statusen på flera äldre lokaler är okänd. Arten uppmärksammades först på 1960-talet och den tidigare utbredningen är därför otillräckligt känd. Den är också känd från Norge, Ryssland, Mellaneuropa och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer på ett 10-tal aktuella lokaler längs fjällkedjan. Växer nästan alltid på de nedre barklösa grenarna av gamla tallar i glesa skogar vid eller strax nedanför trädgränsen. Den är sällsynt även hittad på gammal björk i björkskogsbältet och på en fäbod. Statusen på flera äldre lokaler är okänd. Antalet reproduktiva individer skattas till 900 (160-3200). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (10-160). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16904 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (32-640) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Fjällsotlav växer på tall, särskilt på barklösa döda grenar i nedre delen av kronorna. Den har även undantagsvis påträffats på gammal ved av björk. Den förekommer i öppna tallbestånd i längs myrkanter eller i bestånd av långsamvuxen tallskog strax under eller nära trädgränsen på 500–900 m höjd. Arten förekommer endast i gamla skogar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Caliciaceae, Släkte Cyphelium (sotlavar), Art Cyphelium pinicola Tibell - fjällsotlav Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer på ett 10-tal aktuella lokaler längs fjällkedjan. Växer nästan alltid på de nedre barklösa grenarna av gamla tallar i glesa skogar vid eller strax nedanför trädgränsen. Den är sällsynt även hittad på gammal björk i björkskogsbältet och på en fäbod. Statusen på flera äldre lokaler är okänd. Antalet reproduktiva individer skattas till 900 (160-3200). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (10-160). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16904 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (32-640) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Fjällsotlav är en skorplav med intensivt gulgrön, vårtig och tunn bål, ibland mer eller mindre insänkt i underlaget. Apothecier är 0,4–0,6 mm breda, sittande med insnörd bas och blänkande svarta med tydlig kant. Sporsäckarna är cylindriska med sporer liggande i en rad. Sporerna är 13–17 × 7–9 µm, något insnörda vid septum och med slät yta frånsett enstaka sprickor. I Sverige finns tre sotlavar med intensivt gulgrön bål vilka alla är rödlistade, sydlig ladlav Cyphelium notarisii, fjällsotlav C. pinicola och ladlav C. tigillare. De andra arterna har insänkta apothecier, päronformade sporsäckar och annorlunda ekologi.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällsotlav

Länsvis förekomst och status för fjällsotlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällsotlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sällsynt längs fjällkedjan från Härjedalen till Torne Lappmark. Omkring fem aktuella lokaler är kända men statusen på flera äldre lokaler är okänd. Arten uppmärksammades först på 1960-talet och den tidigare utbredningen är därför otillräckligt känd. Den är också känd från Norge, Ryssland, Mellaneuropa och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Cyphelium - sotlavar 
  • Art
    Cyphelium pinicolaTibell - fjällsotlav

Fjällsotlav växer på tall, särskilt på barklösa döda grenar i nedre delen av kronorna. Den har även undantagsvis påträffats på gammal ved av björk. Den förekommer i öppna tallbestånd i längs myrkanter eller i bestånd av långsamvuxen tallskog strax under eller nära trädgränsen på 500–900 m höjd. Arten förekommer endast i gamla skogar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Alla skogsskötselåtgärder, t.ex. slutavverkning av tallskog med låg produktion, som leder till att likåldriga tallbestånd bildas, utgör ett hot. De grenar arten växer på är attraktiva ur eldningssynpunkt vilket är ett hot.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Samtliga lokaler måste skyddas och det måste skrivas in i skötselföreskrifterna att brytning av döda grenar inte är tillåten. Statusen på gamla lokaler bör ytterligare undersökas.
Utländska namn – NO: Furusotbeger.

Karström, M. 1992. Steget före i det glömda landet. Svensk Bot. Tidskr. 86: 115–146.

Tibell, L. 1969. The genus Cyphelium in northern Europe. Svensk Bot. Tidskr. 63: 465–485.

Tibell, L. 1971. The genus Cyphelium in Europe. Svensk Bot. Tidskr. 65: 138–164.

Tibell, L. 1980. Lavordningen Caliciales i Sverige. Släktena Cyphelium, Microcalicium, Sphaerophorus, Sphinctrina, Thelomma och Tholurna. Svensk Bot. Tidskr. 74: 55–69.

Tibell, L. 1999. Calicioid lichens and fungi. Nordic Lichen Flora 1: 20-94. Bohuslän 5, Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Cyphelium - sotlavar 
  • Art
    Cyphelium pinicola, Tibell - fjällsotlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.