Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjälltravsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Plutella haasi
Fjälltravsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ljust brungrå mal som förekommer på fjällängar med rik vegetation. Larven lever förmodligen på fjälltrav och andra korsblommiga växter. Arten är bara påträffad på ett fåtal platser i världen.

Vingspann 13–15 mm. Huvudet och mellankroppen är ljusgrå med en ljusbrun, ­diffus mittstrimma. Antennerna är mörkt gråbruna med svaga, ljusare ringar. Framvingen är gråaktig med en mörk strimma i vingvecket från basen till ­mitten av vingen. Parallellt med framkanten löper en ­oregelbunden rad av svarta eller mörkbruna prickar, ungefär som hos familjen spinnmalar (Yponomeutidae). Längs bakkanten och ytterkanten finns en rad av svarta fläckar. Vingfransarna har två mörka delningslinjer. Fyndplatsen och framvingeteckning är såpass typiska att fjälltravsmal knappast kan förväxlas med någon ­annan art.

Genitalier: Hanens genitalklaffar är kvadratiska med rundade kanter. Socii är nästan lika långa som genitalklaffarnas bredd. Aedeagus är rak och kort med en serie sklerotiserade öglor i ductus ­ejaculatorius. Honans genitalier kännetecknas framför allt av en lång, smal, sklerotiserad ductus bursae och ett kraterliknande ostium. Corpus bursae är helt täckt av mikroskopiska skleritkorn.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjälltravsmal Observationer i  Sverige för fjälltravsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är fjälltravsmal bara funnen på östra sidan av Hamrafjället i Härjedalen, där den först observerades 1984. Om den fortfarande finns kvar där är osäkert, eftersom den inte har återfunnits på många år. I Norge är den påträffad på totalt fem skilda lokaler i provinserna Hedland, Oppland och Sör-Tröndelag. I övrigt är den bara funnen på en ­lokal i norra Skottland.

Arten anträffades för fösta gången i Sverige av Hans Hellberg och Göran Palmqvist den 6.VII.1984. Efter detta fynd har den bara tagits i några enstaka exemplar. Hamrafjället har under de senare åren nedbetats kraftigt av ren och det är osäkert hur fjälltravmalen har klarat detta. Fjälltravsmalen beskrevs på basis av exemplar tagna av Staudinger efter en av hans resor i Norge (1860 med Wocke, och 1872). Dess världsutbredning är mycket inskränkt. Den är bara känd från Sverige, Norge, Skottland och Ryssland (Khipina). I Skottland är den funnen i ett enda exemplar 1957.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
I Sverige endast känd från ett litet lokalområde på Hamrafjället i Härjedalen där arten lever uppe på kalfjället. Möjligen är artens värdväxt fjälltrav (Arabis alpina). Många motsvarande biotoper i Härjedalen är kraftigt skadade av överbetning av ren, men möjligen kan arten finnas på ytterligare något lokalområde på de närliggande fjällmassiven. Ökat betestryck kan sannolikt ha inneburit försämrad habitatkvalité och minskad population. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Fjälltravsmal förekommer på fjällängar och i fjällsluttningar på en höjd av 700–1 300 m?ö.h. Fjärilen kan påträffas från början av juni till slutet av juli, men den flyger sällan utan sitter mest på växter. Larven lever förmodligen på fjälltrav Arabis alpina och andra korsblommiga växter. I Norge anses värdväxten på torr mark vara dovredraba Draba dovr­ensis och på fuktigare mark troligen gulldraba D. alpina. Larven förmodas leva bland de lägre bladen i en tunn väv. Den förpuppas i maj–juni i en gles kokong under en bladrosett.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· drabor
· drabor
· egentliga växter
· egentliga växter
· fjälltrav
· fjälltrav
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Plutellidae (senapsmalar), Släkte Plutella, Art Plutella haasi Staudinger, 1883 - fjälltravsmal Synonymer fjälltravmal

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation I Sverige endast känd från ett litet lokalområde på Hamrafjället i Härjedalen där arten lever uppe på kalfjället. Möjligen är artens värdväxt fjälltrav (Arabis alpina). Många motsvarande biotoper i Härjedalen är kraftigt skadade av överbetning av ren, men möjligen kan arten finnas på ytterligare något lokalområde på de närliggande fjällmassiven. Ökat betestryck kan sannolikt ha inneburit försämrad habitatkvalité och minskad population. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En ljust brungrå mal som förekommer på fjällängar med rik vegetation. Larven lever förmodligen på fjälltrav och andra korsblommiga växter. Arten är bara påträffad på ett fåtal platser i världen.

Vingspann 13–15 mm. Huvudet och mellankroppen är ljusgrå med en ljusbrun, ­diffus mittstrimma. Antennerna är mörkt gråbruna med svaga, ljusare ringar. Framvingen är gråaktig med en mörk strimma i vingvecket från basen till ­mitten av vingen. Parallellt med framkanten löper en ­oregelbunden rad av svarta eller mörkbruna prickar, ungefär som hos familjen spinnmalar (Yponomeutidae). Längs bakkanten och ytterkanten finns en rad av svarta fläckar. Vingfransarna har två mörka delningslinjer. Fyndplatsen och framvingeteckning är såpass typiska att fjälltravsmal knappast kan förväxlas med någon ­annan art.

Genitalier: Hanens genitalklaffar är kvadratiska med rundade kanter. Socii är nästan lika långa som genitalklaffarnas bredd. Aedeagus är rak och kort med en serie sklerotiserade öglor i ductus ­ejaculatorius. Honans genitalier kännetecknas framför allt av en lång, smal, sklerotiserad ductus bursae och ett kraterliknande ostium. Corpus bursae är helt täckt av mikroskopiska skleritkorn.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjälltravsmal

Länsvis förekomst och status för fjälltravsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjälltravsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är fjälltravsmal bara funnen på östra sidan av Hamrafjället i Härjedalen, där den först observerades 1984. Om den fortfarande finns kvar där är osäkert, eftersom den inte har återfunnits på många år. I Norge är den påträffad på totalt fem skilda lokaler i provinserna Hedland, Oppland och Sör-Tröndelag. I övrigt är den bara funnen på en ­lokal i norra Skottland.

Arten anträffades för fösta gången i Sverige av Hans Hellberg och Göran Palmqvist den 6.VII.1984. Efter detta fynd har den bara tagits i några enstaka exemplar. Hamrafjället har under de senare åren nedbetats kraftigt av ren och det är osäkert hur fjälltravmalen har klarat detta. Fjälltravsmalen beskrevs på basis av exemplar tagna av Staudinger efter en av hans resor i Norge (1860 med Wocke, och 1872). Dess världsutbredning är mycket inskränkt. Den är bara känd från Sverige, Norge, Skottland och Ryssland (Khipina). I Skottland är den funnen i ett enda exemplar 1957.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Plutellidae - senapsmalar 
  • Släkte
    Plutella  
  • Art
    Plutella haasiStaudinger, 1883 - fjälltravsmal
    Synonymer
    fjälltravmal

Fjälltravsmal förekommer på fjällängar och i fjällsluttningar på en höjd av 700–1 300 m?ö.h. Fjärilen kan påträffas från början av juni till slutet av juli, men den flyger sällan utan sitter mest på växter. Larven lever förmodligen på fjälltrav Arabis alpina och andra korsblommiga växter. I Norge anses värdväxten på torr mark vara dovredraba Draba dovr­ensis och på fuktigare mark troligen gulldraba D. alpina. Larven förmodas leva bland de lägre bladen i en tunn väv. Den förpuppas i maj–juni i en gles kokong under en bladrosett.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· drabor - Draba (Har betydelse)
· egentliga växter - Plantae (Viktig)
· fjälltrav - Arabis alpina (Har betydelse)
Intensivt renbete är det enda kända hotet.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Lokalerna på Hamrafjället bör fortsättningsvis inte utsättas för det kraftiga bete av renar som skett under 1980- och 90-talet. Studier av artens utveckling på denna lokal bör genomföras.
Namngivning: Plutella haasii Staudinger, 1883. [Stett.] Ent. Ztg. 44: 183.

Etymologi: haasii = efter Erich Haase (1857–94), tysk entomolog.

Uttal: [Plutélla hásiï]

Emmet, A.M, et al. 1996. – I: The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland 3. Colchester, England.

Svensson, I. 1985. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1984. – Ent. Tidskr. 106: 71–82.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002 (Kännetecken, Utbredning och Ekologi) och Bengt Å. Bengtsson 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Utbredning).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Plutellidae - senapsmalar 
  • Släkte
    Plutella  
  • Art
    Plutella haasi, Staudinger, 1883 - fjälltravsmal
    Synonymer
    fjälltravmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002 (Kännetecken, Utbredning och Ekologi) och Bengt Å. Bengtsson 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och tillägg till Utbredning).