Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjälltravsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Plutella haasi
Fjälltravsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 12–15 mm. Huvud och mellankropp är grå. Framvingarna är bruntonat grå med otydligt, mörkt streck i vingvecket, starkast utåt, ej buktat. Vingens utkant har svarta punkter. Fransarna är ljusa med två otydliga delningslinjer. Fjälltravmalen är mer bredvingad än den vanliga kålmalen Plutella xylostella och svagare tecknad än fjällsenapsmal P. geniatella (hyperboreella). Arten är avbildad av Emmet (1996) och Svensson (1985).
Utbredning
Länsvis förekomst för fjälltravsmal Observationer i  Sverige för fjälltravsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens utbredning är mycket inskränkt. Den är således bara känd från Norge, Sverige, Skottland och Ryssland (Khipina). I Skottland är den funnen i ett enda exemplar 1957. Arten beskrevs på basis av exemplar tagna av Staudinger efter en av hans resor i Norge (1860 med Wocke, och 1872). Arten finns bl.a. i Dovrefjäll (Opland) på små ytor och i Hedmark. Den är också känd från inre Sör-Tröndelag. Den anträffades för fösta gången i Sverige av Hans Hellberg och Göran Palmqvist den 6.VII.1984 söder och sydväst om Hamrafjällets topp i Härjedalen. Efter detta fynd har den bara tagits i några enstaka exemplar. Hamra-fjället har under de senare åren nedbetats kraftigt av ren och det är osäkert hur fjälltravmalen har klarat detta.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
I Sverige endast känd från ett litet lokalområde på Hamrafjället i Härjedalen där arten lever uppe på kalfjället. Möjligen är artens värdväxt fjälltrav (Arabis alpina). Många motsvarande biotoper i Härjedalen är kraftigt skadade av överbetning av ren, men möjligen kan arten finnas på ytterligare något lokalområde på de närliggande fjällmassiven. Ökat betestryck kan sannolikt ha inneburit försämrad habitatkvalité och minskad population. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Fjälltravmalen påträffas på fuktig ängsmark på fjällheden där fjälltrav Arabis alpina. Den antas vara bunden till denna växt, vilket passar väl in på observationer och fångst på Dovrefjäll. I övrigt är inget känt om artens biologi.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· drabor
· drabor
· egentliga växter
· egentliga växter
· fjälltrav
· fjälltrav
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Plutellidae (senapsmalar), Släkte Plutella, Art Plutella haasi Staudinger, 1883 - fjälltravsmal Synonymer fjälltravmal

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation I Sverige endast känd från ett litet lokalområde på Hamrafjället i Härjedalen där arten lever uppe på kalfjället. Möjligen är artens värdväxt fjälltrav (Arabis alpina). Många motsvarande biotoper i Härjedalen är kraftigt skadade av överbetning av ren, men möjligen kan arten finnas på ytterligare något lokalområde på de närliggande fjällmassiven. Ökat betestryck kan sannolikt ha inneburit försämrad habitatkvalité och minskad population. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Vingbredd 12–15 mm. Huvud och mellankropp är grå. Framvingarna är bruntonat grå med otydligt, mörkt streck i vingvecket, starkast utåt, ej buktat. Vingens utkant har svarta punkter. Fransarna är ljusa med två otydliga delningslinjer. Fjälltravmalen är mer bredvingad än den vanliga kålmalen Plutella xylostella och svagare tecknad än fjällsenapsmal P. geniatella (hyperboreella). Arten är avbildad av Emmet (1996) och Svensson (1985).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjälltravsmal

Länsvis förekomst och status för fjälltravsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjälltravsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens utbredning är mycket inskränkt. Den är således bara känd från Norge, Sverige, Skottland och Ryssland (Khipina). I Skottland är den funnen i ett enda exemplar 1957. Arten beskrevs på basis av exemplar tagna av Staudinger efter en av hans resor i Norge (1860 med Wocke, och 1872). Arten finns bl.a. i Dovrefjäll (Opland) på små ytor och i Hedmark. Den är också känd från inre Sör-Tröndelag. Den anträffades för fösta gången i Sverige av Hans Hellberg och Göran Palmqvist den 6.VII.1984 söder och sydväst om Hamrafjällets topp i Härjedalen. Efter detta fynd har den bara tagits i några enstaka exemplar. Hamra-fjället har under de senare åren nedbetats kraftigt av ren och det är osäkert hur fjälltravmalen har klarat detta.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Plutellidae - senapsmalar 
  • Släkte
    Plutella  
  • Art
    Plutella haasiStaudinger, 1883 - fjälltravsmal
    Synonymer
    fjälltravmal

Fjälltravmalen påträffas på fuktig ängsmark på fjällheden där fjälltrav Arabis alpina. Den antas vara bunden till denna växt, vilket passar väl in på observationer och fångst på Dovrefjäll. I övrigt är inget känt om artens biologi.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· drabor - Draba (Har betydelse)
· egentliga växter - Plantae (Viktig)
· fjälltrav - Arabis alpina (Har betydelse)
Intensivt renbete är det enda kända hotet.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Lokalerna på Hamrafjället bör fortsättningsvis inte utsättas för det kraftiga bete av renar som skett under 1980- och 90-talet. Studier av artens utveckling på denna lokal bör genomföras.

Emmet, A.M, et al. 1996. - In The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Volume 3. Colchester, England.

Svensson, I. 1985. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1984. Ent. Tidskr. 106: 71–82.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Plutellidae - senapsmalar 
  • Släkte
    Plutella  
  • Art
    Plutella haasi, Staudinger, 1883 - fjälltravsmal
    Synonymer
    fjälltravmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.