Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fläckfingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ramaria sanguinea
Fläckfingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fläckfingervamp är en 5–12 cm bred och 10–15 cm hög, starkt grenig fingersvamp. Basen är vit till gulvit och får som äldre eller vid skrapning vinröda fläckar. Grenarna är citrongula med blekare bas. Hyferna saknar söljor. En snarlik art som också får röda fläckar är Ramaria eosanguinea. Den avviker genom förekomst av söljor. Denna art är känd från Mellaneuropa och torde kunna förekomma även i Sverige.
Utbredning
Länsvis förekomst för fläckfingersvamp Observationer i  Sverige för fläckfingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fläckfingersvamp är sällsynt i Sverige och endast känd från ett mindre antal lokaler i Skåne och Uppland samt på Gotland. Den är i övriga Norden även känd från Danmark och dessutom från flera länder i övriga Europa. Utbredningen omfattar också tempererade delar av Nordamerika, och Australien. Arten är rödlistad i Danmark och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Bildar mykorrhiza med bok och gran, i äldre bokskog och granskog på näringsrik-kalkrik mark. Den största delen av populationen i Sverige finns i de uppländska kalkbarrskogarna. Total population i landet bedöms ha minskat, huvudsakligen p.g.a. slutavverkninga under den senaste 50-års perioden. Denna minskning fortgår för granskog på bättre boniteter men bedöms eventuellt ha upphört för motsvarande bokskogsmarker. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (208-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Den totala populationen i landet bedöms ha minskat, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre skog. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C2a(i)).
Ekologi
Arten förekommer både i löv- och barrskog med lång skoglig kontinuitet. Den tycks föredra kalkrik mark. I Uppland är den känd från blåbärsgranskog, medan den i Skåne och Danmark förekommer i bokskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Gomphales, Familj Ramariaceae, Släkte Ramaria (korallfingersvampar), Art Ramaria sanguinea (Pers.) Quél. - fläckfingersvamp Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med bok och gran, i äldre bokskog och granskog på näringsrik-kalkrik mark. Den största delen av populationen i Sverige finns i de uppländska kalkbarrskogarna. Total population i landet bedöms ha minskat, huvudsakligen p.g.a. slutavverkninga under den senaste 50-års perioden. Denna minskning fortgår för granskog på bättre boniteter men bedöms eventuellt ha upphört för motsvarande bokskogsmarker. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (208-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Den totala populationen i landet bedöms ha minskat, huvudsakligen p.g.a. slutavverkningar av äldre skog. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Fläckfingervamp är en 5–12 cm bred och 10–15 cm hög, starkt grenig fingersvamp. Basen är vit till gulvit och får som äldre eller vid skrapning vinröda fläckar. Grenarna är citrongula med blekare bas. Hyferna saknar söljor. En snarlik art som också får röda fläckar är Ramaria eosanguinea. Den avviker genom förekomst av söljor. Denna art är känd från Mellaneuropa och torde kunna förekomma även i Sverige.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fläckfingersvamp

Länsvis förekomst och status för fläckfingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fläckfingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fläckfingersvamp är sällsynt i Sverige och endast känd från ett mindre antal lokaler i Skåne och Uppland samt på Gotland. Den är i övriga Norden även känd från Danmark och dessutom från flera länder i övriga Europa. Utbredningen omfattar också tempererade delar av Nordamerika, och Australien. Arten är rödlistad i Danmark och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria sanguinea(Pers.) Quél. - fläckfingersvamp

Arten förekommer både i löv- och barrskog med lång skoglig kontinuitet. Den tycks föredra kalkrik mark. I Uppland är den känd från blåbärsgranskog, medan den i Skåne och Danmark förekommer i bokskog.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Främsta hoten utgörs av kalavverkning av olikåldrig skog och överförande av sådan till likåldrig löv- eller barrskog. Även skogsgödsling utgör ett hot.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokaler med arten bör helt undantas från skogsbruk. Det gynnar artens långsiktiga överlevnad om äldre granskog, bokskog och skog med inslag av bok på kalkrik mark brukas med stor försiktighet. Det innebär bl.a. att kalavverkning, markavvattning och gödsling bör undvikas.
Utländska namn – DK: Blodplettet koralsvamp, FI: Punatäplähaarakas.

Breitenbach, J. & Kränzlin, F. 1986. Pilze der Schweiz. Band 2. Mykologia, Lucerne.

Corner, E.J.H. 1950. A monograph of Clavaria and allied genera. Annals of Botany Memoirs 1.

Corner, E. J. H. 1970. Supplement to "A monograph of Clavaria and allied genera". Nova Hedwigia, Beiheft 33.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Robert Daun 1997

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria sanguinea, (Pers.) Quél. - fläckfingersvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Robert Daun 1997