Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fläckmaskros

Organismgrupp Kärlväxter Taraxacum maculigerum
Fläckmaskros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fläckmaskros tillhör gruppen fläckmaskrosor, Taraxacum sektionen Naevosa. Genom sina mörkt blågröna, typiskt blodstänkta blad är den en god representant för sektionen. Fläckarna är tydligast på innerbladen och kan på skuggexemplar vara i det närmaste obefintliga. Fläckarna varierar från planta till planta starkt i mängd, storlek och form. Stjälken hos fläckmaskros är 10–15 cm hög. Bladen är oftast nedliggande, varför växten är svår att se när den inte blommar eller bär frukt. Bladen är avlånga, kala och i kanten försedd med korta, nedåtriktade flikar, som ej sällan liknar tänder. Korgarna är i regel pollenförande. Holkens yttre fjäll är mer eller mindre utstående. Blomningen sker i maj-juni. Förökningen sker med frön bildade på könlös väg, s k apomixis. Alla exemplar av arten är därför genetisk lika.
Utbredning
Länsvis förekomst för fläckmaskros Observationer i  Sverige för fläckmaskros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fläckmaskros är i Sverige känd från alla landskap norrut till Dalarna och Gästrikland. Utbredningen är sydlig. Den är ingenstans vanlig och har minskat väsentligt under 1900-talet. Aktuella lokaler finns i Skåne, Småland, Öland, Halland, Västergötland, Södermanland och Uppland. De flesta nutida fynden är gjorda i Småland (50-tal lokaler), Bohuslän (30 lokaler) och Södermanland (22 lokaler. I övrigt är den funnen i Tyskland, Danmark, Norge och Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Fläckmaskros är knuten till marker som minskar överallt i odlingslandskapet, i Östergötland i huvudsak i välhävdade marker och som till stor del är oskyddade. I Sörmland är däremot flertalet lokaler med i Natura 2000. Arten är inte kalkgynnad men beroende av långvarig hävd och magra, ogödslade förhållanden. Trots nyfynd av lokaler säkert en art som på sikt hotas att minska starkt. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (254-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (920-1500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Fläckmaskros växer i naturliga betesmarker, d v s ogödslade, artrika typer, men har också påträffats i hagar med svag gödselpåverkan samt på ogödslade åkrar där invandring av ängsväxter ägt rum. Från Öland finns arten även rapporterad från lövskogar. En viss grad av markstörning, t ex tramp från betesdjur, gynnar uppkomsten av nya plantor.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Taraxacum (maskrosor), Art Taraxacum maculigerum H. Lindb. - fläckmaskros Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Fläckmaskros är knuten till marker som minskar överallt i odlingslandskapet, i Östergötland i huvudsak i välhävdade marker och som till stor del är oskyddade. I Sörmland är däremot flertalet lokaler med i Natura 2000. Arten är inte kalkgynnad men beroende av långvarig hävd och magra, ogödslade förhållanden. Trots nyfynd av lokaler säkert en art som på sikt hotas att minska starkt. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (254-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (920-1500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Fläckmaskros tillhör gruppen fläckmaskrosor, Taraxacum sektionen Naevosa. Genom sina mörkt blågröna, typiskt blodstänkta blad är den en god representant för sektionen. Fläckarna är tydligast på innerbladen och kan på skuggexemplar vara i det närmaste obefintliga. Fläckarna varierar från planta till planta starkt i mängd, storlek och form. Stjälken hos fläckmaskros är 10–15 cm hög. Bladen är oftast nedliggande, varför växten är svår att se när den inte blommar eller bär frukt. Bladen är avlånga, kala och i kanten försedd med korta, nedåtriktade flikar, som ej sällan liknar tänder. Korgarna är i regel pollenförande. Holkens yttre fjäll är mer eller mindre utstående. Blomningen sker i maj-juni. Förökningen sker med frön bildade på könlös väg, s k apomixis. Alla exemplar av arten är därför genetisk lika.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fläckmaskros

Länsvis förekomst och status för fläckmaskros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fläckmaskros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fläckmaskros är i Sverige känd från alla landskap norrut till Dalarna och Gästrikland. Utbredningen är sydlig. Den är ingenstans vanlig och har minskat väsentligt under 1900-talet. Aktuella lokaler finns i Skåne, Småland, Öland, Halland, Västergötland, Södermanland och Uppland. De flesta nutida fynden är gjorda i Småland (50-tal lokaler), Bohuslän (30 lokaler) och Södermanland (22 lokaler. I övrigt är den funnen i Tyskland, Danmark, Norge och Finland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Naevosa - fläckmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum maculigerumH. Lindb. - fläckmaskros

Fläckmaskros växer i naturliga betesmarker, d v s ogödslade, artrika typer, men har också påträffats i hagar med svag gödselpåverkan samt på ogödslade åkrar där invandring av ängsväxter ägt rum. Från Öland finns arten även rapporterad från lövskogar. En viss grad av markstörning, t ex tramp från betesdjur, gynnar uppkomsten av nya plantor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Trädbärande gräsmark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Hoten mot fläckmaskros är att beteshävden upphör på naturbetesmarkerna. Enligt lagen om biotopskydd är gödsling av naturbetesmarker idag förbjuden och bör därför inte längre utgöra något hot.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Lokaler med fläckmaskros bör hävdas genom bete eller slåtter. Kontroll av populationerna bör göras i anslutning till kontrollen av markerna för EU:s miljöstöd. Flertalet lokaler i Södermanland ligger i Nynäs naturreservat. Inom reservatet sker artövervakning i provrutor bl a med övervakning av fläckmaskros. Denna övervakning bör fortsätta.
Fläckiga blad kan uppträda även hos andra maskrosor, t ex hos den traktvis mycket vanliga T. patens (sektion Ruderalia), vilken har starkt röda, tydligt bredvingade bladskaft, djupare flikade blad samt betydligt större blomkorgar. Falska bladfläckar uppträder ibland hos de flesta maskrosor. Dessa beror på virus, svampangrepp eller på missfärgning kring sughål av växtsugande insekter. Dessa fläckar är ofta större, är inte mörkt brunröda och sitter på bladytan. Bladfläckarna hos fläckmaskros däremot, sitter nedsänkta i bladvävnaden, och är inte synliga på bladets undersida.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Dahlstedt, H. 1911. Nya östsvenska Taraxaca. Ark. f. Bot. 10(6).

Dahlstedt, H. 1930. De svenska arterna av släktet Taraxacum. VIII. Spectabilia. Kungl. Sv. Vetensk. Akad. Handl. III: 9: 2.

Kallen, H.W. & C., Sackwitz & Öllgaard, H. 2003: Die Gattung Taraxacum Wiggers in Norddeutchland, 1 teil.. Botanischer Rundbrief 37: 5–89.

Lindberg, H. 1908. Taraxacum - former från södra och mellersta Finland. Medd. Soc. F. Fl. Fenn. 35.

Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Tutin, T. G. et al 1980. Flora Europaea, vol. 4. Cambridge.

Øllgaard, H. 1980. I. Hansen, K. (red.) Dansk feltflora. 536–578. Gyldendal.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 1996. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Naevosa - fläckmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum maculigerum, H. Lindb. - fläckmaskros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 1996. © ArtDatabanken, SLU 2007.