Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  flikbrunört

Organismgrupp Kärlväxter Prunella laciniata
Flikbrunört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Flikbrunört är en flerårig ört tillhörande familjen läppblommiga, Lamiaceae, med motsatta blad, fyrkantig stjälk, blommor samlade i ett huvud samt foder och blomkrona tvåläppiga. Från en delvis nedliggande bas är stjälken uppstigande och växten når en höjd av 5-20 cm. Stjälk, blad och blomställning är tätt håriga. Bladen är oftast skaftade 4-7 cm långa och 1-3 cm breda, där åtminstone de övre är tandade eller flikiga. Det övre bladparet sitter nära blomställningen, som är huvudformad och bara några cm hög. Den innehåller cirka tio gulvita 15-17 mm långa blommor med huvformad övre läpp och svagt tredelad nedre läpp. Enligt litteraturen kan blomfärgen ibland vara rosa-skär eller purpurfärgad. Det 10 mm långa tvåläppiga fodret har två linjära till lansettlika 2-2,5 mm långa nedre tänder samt en övre läpp med tre markerade kortare tänder, där den mittersta når högst. En bild finns i Mossberg & Stenberg (2003). Brunört, Prunella vulgaris, kan ha vita till gräddvita blommor, men är mindre hårig, har inte flikade blad och blomkronan är endast 8-15 mm. Praktbrunört, Prunella grandiflora, har större 25-30 mm långa blommor och det övre bladparet är skilt från blomställningen. Hybrider mellan flikbrunört och brunört är troligen vanliga, där arterna möter varandra. De är delvis fruktsamma och återkorsningar skapar hybridsvärmar, där hybridplantorna har karaktärer på hela skalan mellan föräldraarterna (Tutin 1972).
Utbredning
Länsvis förekomst för flikbrunört Observationer i  Sverige för flikbrunört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Flikbrunört förekommer i södra, västra och centrala Europa upp till Belgien, Tyskland och mellersta Polen. Den finns även i västra Asien och norra Afrika. De isolerade svenska växtplatserna är begränsade till Gotland, där arten noterats på tre lokaler under senare år. Den hittades först norr om Krakstädar i Burs socken på sydöstra delen av ön år 1985 (Larsson 1985). En andra växtplats blev funnen år 2000 vid Martarve i Näs socken på sydvästra Gotland (Petersson 2001). I samband med Ängs- och Hagmarksinventering år 2002 anges växten i Viklau socken på centrala Gotland med cirka tio plantor från en betesmark 600 m väster om Stora Vikare (Petersson 2003). Här har den senare inte setts i den hårt betade hagen. På de andra växtplatserna är den mer etablerad och finns med flera hundra exemplar i Burs och med över 500 exemplar i Näs. Ingen av flikbrunörtens växtplatser är i dagsläget skyddad. En intressant uppgift om flikbrunört finns i Flora Gothlandica (Landeberg ms 1811, publicerat av Johansson 2010), där arten nämns som anträffad vid Katthammarsvik i Östergarns socken på östra Gotland samt vid Kappelshamn i Hangvar socken på norra delen av ön. Båda platserna utgörs av hamnlägen, varför flikbrunörten troligen inkommit med sjöfarten. Den nuvarande lokalen i Burs ligger endast 250 m norr om fiskeläget vid Krakstädar och från lokalen vid Martarve i Näs till Burgsviken är det fågelvägen två kilometer. Möjligen finns här ett samband med tidigare införsel via besökande skepp.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
Har hittats på 3 spridda lokaler på Gotland. På en av dessa ej sedd sedan upptäckten, möjligen beroende på för hårt bete. Invandringshistoria okänd, men verkar vara ett parallellfall till sandbrodd, dvs naturligt inkommen och därmed troligen gammal representant i floran. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (150-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-20) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-8) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Miljön på de två mer omfattande lokalerna kan karakteriseras som torräng. På växtplatsen i Burs står arten på gläntor i enbuskmark, i vägkanter samt på klippt gräsmark vid sommarhus. Underlaget är grusigt. Här finns inget bete, vilket däremot förekommer på växtplatsen i Näs, som är nötbetad. Underlaget är här moränmärgel, vilket ger en delvis alvarliknande miljö med glesa buskgrupper. Exempel på noterade följeväxter i Näs är alvararv, brudbröd, liten getväppling, backklöver, vildlin, solvända, färgmåra, backtimjan, kattfot, fältmalört, långbladig spåtistel, fårsvingel och ängshavre. Den tredje lokalen i Viklau utgörs av en hårt nötbetad torräng.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Lamiaceae (kransblommiga), Släkte Prunella (brunörter), Art Prunella laciniata (L.) L. - flikbrunört Synonymer Flikbladig brunört, Vitbrunört

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Har hittats på 3 spridda lokaler på Gotland. På en av dessa ej sedd sedan upptäckten, möjligen beroende på för hårt bete. Invandringshistoria okänd, men verkar vara ett parallellfall till sandbrodd, dvs naturligt inkommen och därmed troligen gammal representant i floran. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (150-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 (4-20) km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-8) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Flikbrunört är en flerårig ört tillhörande familjen läppblommiga, Lamiaceae, med motsatta blad, fyrkantig stjälk, blommor samlade i ett huvud samt foder och blomkrona tvåläppiga. Från en delvis nedliggande bas är stjälken uppstigande och växten når en höjd av 5-20 cm. Stjälk, blad och blomställning är tätt håriga. Bladen är oftast skaftade 4-7 cm långa och 1-3 cm breda, där åtminstone de övre är tandade eller flikiga. Det övre bladparet sitter nära blomställningen, som är huvudformad och bara några cm hög. Den innehåller cirka tio gulvita 15-17 mm långa blommor med huvformad övre läpp och svagt tredelad nedre läpp. Enligt litteraturen kan blomfärgen ibland vara rosa-skär eller purpurfärgad. Det 10 mm långa tvåläppiga fodret har två linjära till lansettlika 2-2,5 mm långa nedre tänder samt en övre läpp med tre markerade kortare tänder, där den mittersta når högst. En bild finns i Mossberg & Stenberg (2003). Brunört, Prunella vulgaris, kan ha vita till gräddvita blommor, men är mindre hårig, har inte flikade blad och blomkronan är endast 8-15 mm. Praktbrunört, Prunella grandiflora, har större 25-30 mm långa blommor och det övre bladparet är skilt från blomställningen. Hybrider mellan flikbrunört och brunört är troligen vanliga, där arterna möter varandra. De är delvis fruktsamma och återkorsningar skapar hybridsvärmar, där hybridplantorna har karaktärer på hela skalan mellan föräldraarterna (Tutin 1972).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för flikbrunört

Länsvis förekomst och status för flikbrunört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för flikbrunört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Flikbrunört förekommer i södra, västra och centrala Europa upp till Belgien, Tyskland och mellersta Polen. Den finns även i västra Asien och norra Afrika. De isolerade svenska växtplatserna är begränsade till Gotland, där arten noterats på tre lokaler under senare år. Den hittades först norr om Krakstädar i Burs socken på sydöstra delen av ön år 1985 (Larsson 1985). En andra växtplats blev funnen år 2000 vid Martarve i Näs socken på sydvästra Gotland (Petersson 2001). I samband med Ängs- och Hagmarksinventering år 2002 anges växten i Viklau socken på centrala Gotland med cirka tio plantor från en betesmark 600 m väster om Stora Vikare (Petersson 2003). Här har den senare inte setts i den hårt betade hagen. På de andra växtplatserna är den mer etablerad och finns med flera hundra exemplar i Burs och med över 500 exemplar i Näs. Ingen av flikbrunörtens växtplatser är i dagsläget skyddad. En intressant uppgift om flikbrunört finns i Flora Gothlandica (Landeberg ms 1811, publicerat av Johansson 2010), där arten nämns som anträffad vid Katthammarsvik i Östergarns socken på östra Gotland samt vid Kappelshamn i Hangvar socken på norra delen av ön. Båda platserna utgörs av hamnlägen, varför flikbrunörten troligen inkommit med sjöfarten. Den nuvarande lokalen i Burs ligger endast 250 m norr om fiskeläget vid Krakstädar och från lokalen vid Martarve i Näs till Burgsviken är det fågelvägen två kilometer. Möjligen finns här ett samband med tidigare införsel via besökande skepp.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Lamiaceae - kransblommiga 
  • Släkte
    Prunella - brunörter 
  • Art
    Prunella laciniata(L.) L. - flikbrunört
    Synonymer
    Flikbladig brunört
    Vitbrunört

Miljön på de två mer omfattande lokalerna kan karakteriseras som torräng. På växtplatsen i Burs står arten på gläntor i enbuskmark, i vägkanter samt på klippt gräsmark vid sommarhus. Underlaget är grusigt. Här finns inget bete, vilket däremot förekommer på växtplatsen i Näs, som är nötbetad. Underlaget är här moränmärgel, vilket ger en delvis alvarliknande miljö med glesa buskgrupper. Exempel på noterade följeväxter i Näs är alvararv, brudbröd, liten getväppling, backklöver, vildlin, solvända, färgmåra, backtimjan, kattfot, fältmalört, långbladig spåtistel, fårsvingel och ängshavre. Den tredje lokalen i Viklau utgörs av en hårt nötbetad torräng.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Buskmark, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Inga direkta hot kan ses på lokalen i Näs. Möjligen ökar bestånden av enbuskar i vissa beteshagar. På växtplatsen i Burs har enbuskar ökat och gläntorna försvunnit, vilket missgynnat arten. Lokalen i Viklau är uppenbarligen för hårt betad för att flikbrunörten skall trivas.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Ett fortsatt bete vid lokalen i Näs på samma nivå som nu är positivt och på sikt nödvändigt. På betet norr om åkern bör enbuskar röjas så att en mer öppen miljö skapas. I Burs bör röjning företas så att de tidigare gläntorna i enbuskmarken återskapas. Bestånden på de närliggande stugtomterna (mest naturmark) verkar klara klippning relativt väl. Komplettering med nya hus i Burs kan dock äventyra bestånden, likaså gödning, ogräsbekämpning, omändring till rena gräsmattor, trädgårdsland eller liknande på de nuvarande mer naturliga gräsytorna vid sommarhusen. På lokalen i Viklau kan man möjligen diskutera något lägre betesintensitet under ett antal år för att se om arten fortfarande finns kvar. Ett fortsatt bete vid lokalen i Näs på samma nivå som nu är positivt och på sikt nödvändigt. På betet norr om åkern bör enbuskar röjas så att en mer öppen miljö skapas. I Burs bör röjning företas så att de tidigare gläntorna i enbuskmarken återskapas. Bestånden på de närliggande stugtomterna (mest naturmark) verkar klara klippning relativt väl. Komplettering med nya hus i Burs kan dock äventyra bestånden, likaså gödning, ogräsbekämpning, omändring till rena gräsmattor, trädgårdsland eller liknande på de nuvarande mer naturliga gräsytorna vid sommarhusen. På lokalen i Viklau kan man möjligen diskutera något lägre betesintensitet under ett antal år för att se om arten fortfarande finns kvar.

Johansson, B. G. 2010. Simeon Landebergs Flora Gothlandica. - Rindi 30: 55-145.

Landeberg, S. ms 1811. Flora Gothlandica. - Manuskript inlämnat till Kungliga Vetenskapsakademin

Larsson, B. 1985: Prunella laciniata. - Rindi 5: 74.

Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den Nya Nordiska Floran. - Tangen, Norge.

Petersson, J. 2001. Nyheter i Gotlands flora 2000. - Rindi 21: 5-15.

Petersson, J. 2003. Nyheter i Gotlands flora 2002. - Rindi 23: 47-64.

Tutin, T. G. m.fl. 1972. Flora Europaea Volume 3. Diapensiaceae to Myoporaceae. Cambridge University Press.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jörgen Petersson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-06-07

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Lamiaceae - kransblommiga 
  • Släkte
    Prunella - brunörter 
  • Art
    Prunella laciniata, (L.) L. - flikbrunört
    Synonymer
    Flikbladig brunört
    Vitbrunört
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jörgen Petersson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-06-07