Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  flikstånds

Organismgrupp Kärlväxter Jacobaea erucifolia
Flikstånds Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Flikstånds är en flerårig, upp till 1,2 m hög, korgblommig ört med korta utlöpare. De talrika stjälkbladen är fasta, hårda, djupt parflikiga med smala linjära flikar som är gråhåriga på undersidan. De talrika, ca 1,5 cm breda gulblommiga korgarna sitter i en kvastlik ställning. De 4–6 yttre holkfjällen är omkring hälften så långa som de inre. Alla frukterna är korthåriga och har en hårpensel som är starkt fäst vid frukten. Växten sprider sig med frukterna och med korta utlöpare. Flikstånds är en variabel art som längre söderut i sitt utbredningsområde kan ha betydligt bredare bladflikar. De belägg som samlats i Göteborg och Västergötland är av denna mera bredflikiga form. Flikstånds kan i första hand sammanblandas med starkt flikbladiga former av stånds Senecio jacobaea. Stånds saknar emellertid utlöpare och har blad som oftast är mindre håriga på undersidan och har en bredare, äggrund ändflik. De 1–3 yttre holkfjällen är 1/4–2/5 så långa som de inre holkfjällen. De yttre (dvs strålblommornas) frukterna är kala och hårpenseln lossnar lätt från frukten.
Utbredning
Länsvis förekomst för flikstånds Observationer i  Sverige för flikstånds
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Flikstånds har varit känd från omkring 15 lokaler i sydvästra Skåne. Arten har gått starkt tillbaka och är numera endast känd från 2 närbelägna lokaler (Håslöv och Kungstorp) i Vellinge kommun. Arten är även angiven som tillfällig från Göteborg och Västergötland. De insamlingar av flikstånds som gjordes här under början av 1900-talet härrör troligen från odlade exemplar av sydeuropeiskt ursprung. I Danmark är flikstånds funnen på omkring 25 lokaler, men har även här gått kraftigt tillbaka och finns endast kvar med några få individfattiga förekomster. Den betraktas som hotad och försvinnande i Danmark. Flikstånds saknas som ursprunglig växt i övriga delar av Norden. Arten är västeuropeisk-mellansibirisk med ett mer eller mindre sammanhängande utbredningsområde från de norra delarna av Spanien, Italien och Grekland i söder till Sydskandinavien i norr och från Irland i väster till området kring Bajkalsjön i öster.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Två lokaler i Skåne, Vellinge och Bromölla. Arten växer idag endast i kulturskapade miljöer såsom vägrenar, dikesrenar och åkerkanter. På lokalen vid Kungstorp, utmed väg 100, behövs anpassad vägkantsslåtter, röjning för att hålla högvuxna buskar, gräs och annan vegetation tillbaka. Ett åtgärdsprogram har tagits fram för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 3050 (1050-5100). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (2-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 292 km² och förekomstarean (AOO) till 8 (8-12) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Flikstånds har sina normala växtmiljöer på kalkrika torrängar och skogsbryn, men även fuktigare biotoper finns angivna för arten. I Sverige växer flikstånds numera endast kvar i sekundära, kulturskapade miljöer som åkerrenar och vägkanter. Dessa restbiotoper har i sydvästra Skåne blivit en reträttplats för åtskilliga andra ovanliga växter som svart bockrot Pimpinella saxifraga ssp. nigra, klintsnyltrot Orobache major, ängsskära Serratula tinctoria och krissla Inula salicina.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Jacobaea (ståndser), Art Jacobaea erucifolia (L.) G. Gaertn. et al. - flikstånds Synonymer Senecio erucifolius L., Hårdbladsstånds, Finbladsstånds

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Två lokaler i Skåne, Vellinge och Bromölla. Arten växer idag endast i kulturskapade miljöer såsom vägrenar, dikesrenar och åkerkanter. På lokalen vid Kungstorp, utmed väg 100, behövs anpassad vägkantsslåtter, röjning för att hålla högvuxna buskar, gräs och annan vegetation tillbaka. Ett åtgärdsprogram har tagits fram för att gynna arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 3050 (1050-5100). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (2-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 292 km² och förekomstarean (AOO) till 8 (8-12) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Flikstånds är en flerårig, upp till 1,2 m hög, korgblommig ört med korta utlöpare. De talrika stjälkbladen är fasta, hårda, djupt parflikiga med smala linjära flikar som är gråhåriga på undersidan. De talrika, ca 1,5 cm breda gulblommiga korgarna sitter i en kvastlik ställning. De 4–6 yttre holkfjällen är omkring hälften så långa som de inre. Alla frukterna är korthåriga och har en hårpensel som är starkt fäst vid frukten. Växten sprider sig med frukterna och med korta utlöpare. Flikstånds är en variabel art som längre söderut i sitt utbredningsområde kan ha betydligt bredare bladflikar. De belägg som samlats i Göteborg och Västergötland är av denna mera bredflikiga form. Flikstånds kan i första hand sammanblandas med starkt flikbladiga former av stånds Senecio jacobaea. Stånds saknar emellertid utlöpare och har blad som oftast är mindre håriga på undersidan och har en bredare, äggrund ändflik. De 1–3 yttre holkfjällen är 1/4–2/5 så långa som de inre holkfjällen. De yttre (dvs strålblommornas) frukterna är kala och hårpenseln lossnar lätt från frukten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för flikstånds

Länsvis förekomst och status för flikstånds baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för flikstånds

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Flikstånds har varit känd från omkring 15 lokaler i sydvästra Skåne. Arten har gått starkt tillbaka och är numera endast känd från 2 närbelägna lokaler (Håslöv och Kungstorp) i Vellinge kommun. Arten är även angiven som tillfällig från Göteborg och Västergötland. De insamlingar av flikstånds som gjordes här under början av 1900-talet härrör troligen från odlade exemplar av sydeuropeiskt ursprung. I Danmark är flikstånds funnen på omkring 25 lokaler, men har även här gått kraftigt tillbaka och finns endast kvar med några få individfattiga förekomster. Den betraktas som hotad och försvinnande i Danmark. Flikstånds saknas som ursprunglig växt i övriga delar av Norden. Arten är västeuropeisk-mellansibirisk med ett mer eller mindre sammanhängande utbredningsområde från de norra delarna av Spanien, Italien och Grekland i söder till Sydskandinavien i norr och från Irland i väster till området kring Bajkalsjön i öster.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Jacobaea - ståndser 
  • Art
    Jacobaea erucifolia(L.) G. Gaertn. et al. - flikstånds
    Synonymer
    Senecio erucifolius L.
    Hårdbladsstånds
    Finbladsstånds

Flikstånds har sina normala växtmiljöer på kalkrika torrängar och skogsbryn, men även fuktigare biotoper finns angivna för arten. I Sverige växer flikstånds numera endast kvar i sekundära, kulturskapade miljöer som åkerrenar och vägkanter. Dessa restbiotoper har i sydvästra Skåne blivit en reträttplats för åtskilliga andra ovanliga växter som svart bockrot Pimpinella saxifraga ssp. nigra, klintsnyltrot Orobache major, ängsskära Serratula tinctoria och krissla Inula salicina.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Flikstånds växer i en intensivt och rationellt utnyttjad del av Skåne. Uppodling, borttagande av odlingshinder, ogräsbekämpning och anläggningsarbeten av olika slag har alltid utgjort allvarliga hot mot arten och ett flertal växtplatser har förstörts på dessa sätt. Så sent som 1991 blev en lokal för flikstånds vid Stångby norr om Lund spolierad genom grävningsarbeten och utläggning av krossgrus. Igenväxning, plantorna av flikstånds har svårt att i längden klara konkurrensen från buskar och högvuxen gräs- och örtvegetation. Planerat motorvägsbygge är ett allvarligt hot mot den rika förekomsten vid Kungstorp.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Lokalen vid Håslöv är avsatt som naturminne och ska skötas så att denna växt gynnas. Naturminnets gränser behöver ses över så att det finns en tillräckligt bred odlingsfri zon kring diket. Skötselplanen för naturminnet bör revideras. Vägverket har lovat att ta hänsyn till förekomsterna av flikstånds i samband med vägkantsslåtter inom området Kungstorp och den lokalen bör även få ett varaktigt skydd. Hänsyn till arten måste tas vid det framtida motorvägsbygget. Dess växtplatser måste röjas och slås vid lämpliga tidpunkter för att framtida igenväxning skall förhindras. Ett åtgärdsprogram för flikstånds har upprättats och ger förslag på lämpliga åtgärder. Bestånden av flikstånds hålls under årlig uppsikt av Floraväktarna i Skåne.

Åtgärdsprogram Fastställt
Flikstånds är fridlyst. Utländska namn – NO: Smalsvineblom, DK: Smalfliget Brandbæger, FI: Liuskavillakko, GB: Hoary Ragwort.

Andersson, S. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av flikstånds (Senecio erucifolius). Naturvårdsverket. Rapport 5545.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Boaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1977. Foreløbig status over den danske flora. Reports from the Botanical Institute, University of Aarhus, No. 2.

Lövkvist, B. 1960. Om några sällsynta skåneväxter och deras tillbakagång. Skånes Natur. 1960: 375–376.

Mattiasson, G. 1993. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1992. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1993:1.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 49–63. Svensk Bot. Tidskr. 71: 218–219.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1–36.

Olsson, K.-A. & Tyler, T. 2001. Skånes rödlistade kärlväxter i ett historiskt perspektiv. Bot. Not. 134 (2): 1–21.

Pedersen, A. 1961. Kurvblomsternes udbredelse i Danmark (ekskl. Hieracium og Taraxacum). Bot. Tidsskr. 57: 81–289.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1994. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Jacobaea - ståndser 
  • Art
    Jacobaea erucifolia, (L.) G. Gaertn. et al. - flikstånds
    Synonymer
    Senecio erucifolius L.
    Hårdbladsstånds
    Finbladsstånds
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1994. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.