Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  flockskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Floccularia luteovirens
Flockskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Flockskivling är en skivling vars hatt är upp till 10 cm bred, först med inrullad kant, som fuktig citron- eller gröngul, i torka halmgul, snart uppsprickande i koncentriska fjäll, mot kanten med rester av ett flockigt velum. Lamellerna är urnupna eller vidväxta, vitaktiga, senare mer eller mindre gula. Foten är cylindrisk, vit, flockigt fjällig upp till ringzonen. På Öland har den mycket snarlika arten småsporig flockskivling (Floccularia rickenii) påträffats. Den skiljer sig från flockskivling genom mindre fruktkroppar och sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för flockskivling Observationer i  Sverige för flockskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna mycket sällsynta art hittades utanför Visby på Gotland 1988 och finns enligt uppgift kvar där. Endast känd från 2 mycket begränsade förekomster, en på Öland och en på Gotland (2005). Tidigare är den funnen på Ladugårdsgärde i Stockholm under 1940-talet samt i Skärstad i Småland i början av 1800-talet. En värmerelikt, klimatiskt mycket begränsad i landet. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 20, vilket motsvarar ungefär 40 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 400 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Nyligen har den också hittats på en lokal i sydöstra Norge. Utbredningen i Europa i övrigt är sydlig med de närmaste förekomsterna i mellersta Tyskland. Flockskivlingen finns också i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare som växer i gräsmark, glest bevuxen med tall, på torr, sandig, kalkrik mark. Endast två aktuella lokaler i landet, en på Öland och en på Gotland. Värmerelikt och klimatiskt mycket begränsad i landet. På Gotlandslokalen finns 2-3 mycel som har följts sedan den först upptäcktes på 1980-talet. Hösten 2009 fanns där ca 80 fruktkroppar vilket är den senaste noteringen från landet. Lokalen på Gotland hotas av exploatering. Mycket liten population och svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (40-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (2-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 460 km² och förekomstarean (AOO) till 16 km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Nedbrytare som växer i torr gräsmark glest bevuxen med tall, på torr, sandig, kalkrik mark. Växtplatsen på Gotland utgörs av öppen gräsmark nära en talldunge. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Floccularia, Art Floccularia luteovirens (Alb. & Schwein.:Fr.) Pouzar - flockskivling Synonymer Floccularia luteovirens (Alb. & Schwein.) Pouzar, Floccularia straminea (P. Kumm.) Pouzar, Agaricus stramineus Krombh., Agaricus luteovirens Alb. & Schwein.:Fr.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare som växer i gräsmark, glest bevuxen med tall, på torr, sandig, kalkrik mark. Endast två aktuella lokaler i landet, en på Öland och en på Gotland. Värmerelikt och klimatiskt mycket begränsad i landet. På Gotlandslokalen finns 2-3 mycel som har följts sedan den först upptäcktes på 1980-talet. Hösten 2009 fanns där ca 80 fruktkroppar vilket är den senaste noteringen från landet. Lokalen på Gotland hotas av exploatering. Mycket liten population och svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (40-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (2-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 460 km² och förekomstarean (AOO) till 16 km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Flockskivling är en skivling vars hatt är upp till 10 cm bred, först med inrullad kant, som fuktig citron- eller gröngul, i torka halmgul, snart uppsprickande i koncentriska fjäll, mot kanten med rester av ett flockigt velum. Lamellerna är urnupna eller vidväxta, vitaktiga, senare mer eller mindre gula. Foten är cylindrisk, vit, flockigt fjällig upp till ringzonen. På Öland har den mycket snarlika arten småsporig flockskivling (Floccularia rickenii) påträffats. Den skiljer sig från flockskivling genom mindre fruktkroppar och sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för flockskivling

Länsvis förekomst och status för flockskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för flockskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna mycket sällsynta art hittades utanför Visby på Gotland 1988 och finns enligt uppgift kvar där. Endast känd från 2 mycket begränsade förekomster, en på Öland och en på Gotland (2005). Tidigare är den funnen på Ladugårdsgärde i Stockholm under 1940-talet samt i Skärstad i Småland i början av 1800-talet. En värmerelikt, klimatiskt mycket begränsad i landet. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 20, vilket motsvarar ungefär 40 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 400 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Nyligen har den också hittats på en lokal i sydöstra Norge. Utbredningen i Europa i övrigt är sydlig med de närmaste förekomsterna i mellersta Tyskland. Flockskivlingen finns också i Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Floccularia  
  • Art
    Floccularia luteovirens(Alb. & Schwein.:Fr.) Pouzar - flockskivling
    Synonymer
    Floccularia luteovirens (Alb. & Schwein.) Pouzar
    Floccularia straminea (P. Kumm.) Pouzar
    Agaricus stramineus Krombh.
    Agaricus luteovirens Alb. & Schwein.:Fr.

Nedbrytare som växer i torr gräsmark glest bevuxen med tall, på torr, sandig, kalkrik mark. Växtplatsen på Gotland utgörs av öppen gräsmark nära en talldunge. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Förändringar av växtplatserna, t.ex. genom igenväxning eller exploatering utgör de största hoten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Växtplatsen vid Visby måste bevaras i nuvarande skick om arten skall kunna överleva. Artens ståndortskrav bör närmare utredas och svampen bör sedan eftersökas på lämpliga lokaler på Gotland.
Utländska namn – NO: Dronningsopp.

Bohus-Jensen, E., Ryman, S. & Strid, Å. 1990. Floccularia straminea, flockskivlingen, i Sverige. Jordstjärnan 11: 52–62;

Bon, M. 1994. Svampar. En fälthandbok. Bonnier Alba, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Floccularia  
  • Art
    Floccularia luteovirens, (Alb. & Schwein.:Fr.) Pouzar - flockskivling
    Synonymer
    Floccularia luteovirens (Alb. & Schwein.) Pouzar
    Floccularia straminea (P. Kumm.) Pouzar
    Agaricus stramineus Krombh.
    Agaricus luteovirens Alb. & Schwein.:Fr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.