Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  forsgytterlav

Organismgrupp Lavar Fuscopannaria confusa
Forsgytterlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Forsgytterlav är en liten, rödbrun till blågrå skorplik bladlav med cyanobakterier (Nostoc) som bildar diffust avgränsade bålar. Loberna är 1–2 mm breda och saknar pruina. Loberna mot kanten av bålen är inte större än de mot centrum. Hypothallusen är dåligt utvecklad. Längs lobkanterna finns välavgränsade, grovkorniga, gråblå soral. Apothecier är mycket sällsynta. Bålen reagerar Pd–. Med tunnskiktskromatografi kan förekomsten av fettsyror och terpenoider påvisas. Forsgytterlav är lik den rödlistade arten grangytterlav Pannaria ahlneri men denna har mot kanten av bålen något större lober och under loberna och ibland framför dem finns en tydlig blåsvart hypothallus. Forsgytterlav är också lik den rödlistade arten olivbrun gytterlav Pannaria mediterranea men denna har olivbrun bål, mörkt blygrå soredier och växer torrare. Den rödlistade arten dvärgblylav Parmeliella parvula har isidieliknande soredier och saknar fettsyror och terpenoider (tunnskiktskromatografi).
Utbredning
Länsvis förekomst för forsgytterlav Observationer i  Sverige för forsgytterlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten beskrevs först 1991 och är känd från drygt 25 lokaler i Värmland, Dalarna, Jämtland samt Åsele och Lule Lappmarker. Den är försvunnen från åtminstone en lokal i Dalarna (insamlad 1880) och status för några andra lokaler är okänd. Den är också rapporterad från fyra lokaler i Norge (rödlistad) och några få i Finland (rödlistad). I övrigt är den endast rapporterad från europeiska Ryssland och en lokal i Österrike (insamlad 1875) men eftersom arten är nyligen beskriven kan utbredningen vara ofullständigt känd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc; B2b(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten är känd från ett 40-tal lokaler i norra Sverige. Växer främst på klippor och träd i raviner och klippbranter med gammal boreal barrskog och hög luftfuktighet eller i forsdimmezonen intill forsar och vattenfall. Förekommer även på gamla videbuskar vid vätar i skog och här har flera nya fynd gjorts sedan 2010 varför den sannolika minskningstakten har skrivits ned och arten flyttar från VU till NT. Avverkning av kontinuitetsskog är det största hotet. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (40-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (120-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-40) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (15-50) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (15-40) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2bc+3bc+4bc; B2b(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Arten växer i skogsklädda raviner med mycket hög luftfuktighet, klippbranter och i forsdimmezonen vid forsar och vattenfall på bark av flera olika träd (gran, sälg, asp) eller på klippor. Förekommer även på gamla videbuskar vid vätar i skog. Skogen är boreal barrskog med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Vattendrag
Vattendrag
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· en
· en
· gran
· gran
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Pannariaceae, Släkte Fuscopannaria (brungytterlavar), Art Fuscopannaria confusa (P.M.Jørg.) P.M.Jørg. - forsgytterlav Synonymer Pannaria confusa P.M.Jørg.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc; B2b(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är känd från ett 40-tal lokaler i norra Sverige. Växer främst på klippor och träd i raviner och klippbranter med gammal boreal barrskog och hög luftfuktighet eller i forsdimmezonen intill forsar och vattenfall. Förekommer även på gamla videbuskar vid vätar i skog och här har flera nya fynd gjorts sedan 2010 varför den sannolika minskningstakten har skrivits ned och arten flyttar från VU till NT. Avverkning av kontinuitetsskog är det största hotet. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (40-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (120-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (15-40) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 (15-50) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 25 (15-40) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2bc+3bc+4bc; B2b(ii,iii,iv,v)).
Forsgytterlav är en liten, rödbrun till blågrå skorplik bladlav med cyanobakterier (Nostoc) som bildar diffust avgränsade bålar. Loberna är 1–2 mm breda och saknar pruina. Loberna mot kanten av bålen är inte större än de mot centrum. Hypothallusen är dåligt utvecklad. Längs lobkanterna finns välavgränsade, grovkorniga, gråblå soral. Apothecier är mycket sällsynta. Bålen reagerar Pd–. Med tunnskiktskromatografi kan förekomsten av fettsyror och terpenoider påvisas. Forsgytterlav är lik den rödlistade arten grangytterlav Pannaria ahlneri men denna har mot kanten av bålen något större lober och under loberna och ibland framför dem finns en tydlig blåsvart hypothallus. Forsgytterlav är också lik den rödlistade arten olivbrun gytterlav Pannaria mediterranea men denna har olivbrun bål, mörkt blygrå soredier och växer torrare. Den rödlistade arten dvärgblylav Parmeliella parvula har isidieliknande soredier och saknar fettsyror och terpenoider (tunnskiktskromatografi).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för forsgytterlav

Länsvis förekomst och status för forsgytterlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för forsgytterlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten beskrevs först 1991 och är känd från drygt 25 lokaler i Värmland, Dalarna, Jämtland samt Åsele och Lule Lappmarker. Den är försvunnen från åtminstone en lokal i Dalarna (insamlad 1880) och status för några andra lokaler är okänd. Den är också rapporterad från fyra lokaler i Norge (rödlistad) och några få i Finland (rödlistad). I övrigt är den endast rapporterad från europeiska Ryssland och en lokal i Österrike (insamlad 1875) men eftersom arten är nyligen beskriven kan utbredningen vara ofullständigt känd.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Fuscopannaria - brungytterlavar 
  • Art
    Fuscopannaria confusa(P.M.Jørg.) P.M.Jørg. - forsgytterlav
    Synonymer
    Pannaria confusa P.M.Jørg.

Arten växer i skogsklädda raviner med mycket hög luftfuktighet, klippbranter och i forsdimmezonen vid forsar och vattenfall på bark av flera olika träd (gran, sälg, asp) eller på klippor. Förekommer även på gamla videbuskar vid vätar i skog. Skogen är boreal barrskog med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Vattendrag, Småvatten

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· en - Juniperus communis (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
De största hoten är avverkning eller utglesning av skogen på eller i omedelbar närhet av lokalerna vid åtgärder för fritidsfiske och annan turism genom t.ex. stigdragning, siktröjning och anläggande av eldplatser. Alla skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalerna liksom utbyggnad av vattenkraft eller andra förändringar av vattenföringen i vattensystemet är också negativt.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Samtliga lokaler måste skyddas. Åtgärder för turism måste ske med hänsyn tagen till forsgytterlav. Aktuell status måste fastställas för samtliga lokaler.
Utländska namn – NO: Fossefiltlav, FI: Haavanlimijäkälä.

Jørgensen, P. M. 1991. On some Fennoscandian Pannaria species. Ann. Bot. Fennici 28: 87–91.

Jørgensen, P. M. 1994. Studies in the lichen family Pannariaceae VI: The taxonomy and phytogeography of Pannaria Del. s. lat. J. Hattori Bot. Lab. 76: 197–206.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Fuscopannaria - brungytterlavar 
  • Art
    Fuscopannaria confusa, (P.M.Jørg.) P.M.Jørg. - forsgytterlav
    Synonymer
    Pannaria confusa P.M.Jørg.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.