Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  forskronlav

Organismgrupp Lavar Gyalecta ophiospora
Forskronlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Forskronlav är en skorplav med otydlig eller tunn vit till grönvit bål, ibland med en orange ton. Apothecier rödbruna, upp till 0,6 mm i diameter. Bålen innehåller trentepohlioida alger. Arten fördes tidigare till släktet kronlavar Pachyphiale men tillhör numera, sedan år 2013, kraterlavarna Gyalecta (Baloch m.fl. 2013). Dessa, f.d. kronlavar, skiljer sig från övriga kraterlavar genom att de har fler än 8 sporer/sporsäck. Apothecierna är kraterlika med en nedsänkt skiva i mitten. Den konkava skivan är ofta betydligt ljusare än den ganska tjocka och något fårade kanten. Sporerna är spiralformat böjda, 7(-9)-septerade, 30-60 × 2-2,5 µm och det finns 16-48 sporer i varje sporsäck. Arten kan vara svår att skilja från andra Gyalecta-arter, t.ex. ädelkronlav G. carneola och kronlav G. fagicola utan mikroskopering. Arten skiljer sig då från dessa genom att sporerna är spiralvridna och smalare.
Utbredning
Länsvis förekomst för forskronlav Observationer i  Sverige för forskronlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Forskronlav har en nordlig utbredning i Sverige och är hittills funnen på enstaka lokaler i Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Fyndet i Dalarna gjordes 1959 (i Rämen, Grangärde socken). I Härjedalen hittades den första gången 1990 (Ramundberget) och är senast sedd där 2007 (Ljusnedal). På den Jämtländska lokalen (Handölsfallen) observerades den första gången 1986 och fanns fortfarande kvar 2016 (Artportalen 2016). I Norge är den funnen på två lokaler (ej rödlistad) medan den saknas i Danmark och Finland. I Centraleuropa är den funnen endast på ett fåtal lokaler i Alperna, främst i Schweiz och Österrike, men även i Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
En nyligen uppmärksammad art som växer på lövträd (främst rönn men en gång även på björk i Sverige) i boreal skog vid vattenfall och i skog med hög luftfuktighet. Arten har noterats i Dalarna, Härjedalen och Jämtland på totalt omkring 5 lokaler. På samtliga lokaler finns ett stort antal ytterligare rödlistade lavar. Antalet reproduktiva individer skattas till 60 (20-120). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-60). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Vid Ramundberget i Härjedalen växte forskronlav på rönnar i fjällbjörkskog och vid Ljusnedal är den påträffad vid basen av en gråal intill ett litet vattenfall. I Jämtland är den påträffad på rönnar vid ett vattenfall med forsdimma och mycket fuktigt lokalklimat (Handölsfallen). I Dalarna växte den på en rönn. De norska fynden är gjorda på rönn i en bäckravin (99 m.ö.h.) med mycket fuktigt klimat samt på en gammal alm i en sydsluttning.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· rönn
· rönn
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Ostropales, Familj Gyalectaceae, Släkte Gyalecta (kraterlavar), Art Gyalecta ophiospora (Lettau) Baloch & Lücking - forskronlav Synonymer Pachyphiale ophiospora Lettau

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation En nyligen uppmärksammad art som växer på lövträd (främst rönn men en gång även på björk i Sverige) i boreal skog vid vattenfall och i skog med hög luftfuktighet. Arten har noterats i Dalarna, Härjedalen och Jämtland på totalt omkring 5 lokaler. På samtliga lokaler finns ett stort antal ytterligare rödlistade lavar. Antalet reproduktiva individer skattas till 60 (20-120). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-60). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Forskronlav är en skorplav med otydlig eller tunn vit till grönvit bål, ibland med en orange ton. Apothecier rödbruna, upp till 0,6 mm i diameter. Bålen innehåller trentepohlioida alger. Arten fördes tidigare till släktet kronlavar Pachyphiale men tillhör numera, sedan år 2013, kraterlavarna Gyalecta (Baloch m.fl. 2013). Dessa, f.d. kronlavar, skiljer sig från övriga kraterlavar genom att de har fler än 8 sporer/sporsäck. Apothecierna är kraterlika med en nedsänkt skiva i mitten. Den konkava skivan är ofta betydligt ljusare än den ganska tjocka och något fårade kanten. Sporerna är spiralformat böjda, 7(-9)-septerade, 30-60 × 2-2,5 µm och det finns 16-48 sporer i varje sporsäck. Arten kan vara svår att skilja från andra Gyalecta-arter, t.ex. ädelkronlav G. carneola och kronlav G. fagicola utan mikroskopering. Arten skiljer sig då från dessa genom att sporerna är spiralvridna och smalare.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för forskronlav

Länsvis förekomst och status för forskronlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för forskronlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Forskronlav har en nordlig utbredning i Sverige och är hittills funnen på enstaka lokaler i Dalarna, Härjedalen och Jämtland. Fyndet i Dalarna gjordes 1959 (i Rämen, Grangärde socken). I Härjedalen hittades den första gången 1990 (Ramundberget) och är senast sedd där 2007 (Ljusnedal). På den Jämtländska lokalen (Handölsfallen) observerades den första gången 1986 och fanns fortfarande kvar 2016 (Artportalen 2016). I Norge är den funnen på två lokaler (ej rödlistad) medan den saknas i Danmark och Finland. I Centraleuropa är den funnen endast på ett fåtal lokaler i Alperna, främst i Schweiz och Österrike, men även i Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta ophiospora(Lettau) Baloch & Lücking - forskronlav
    Synonymer
    Pachyphiale ophiospora Lettau

Vid Ramundberget i Härjedalen växte forskronlav på rönnar i fjällbjörkskog och vid Ljusnedal är den påträffad vid basen av en gråal intill ett litet vattenfall. I Jämtland är den påträffad på rönnar vid ett vattenfall med forsdimma och mycket fuktigt lokalklimat (Handölsfallen). I Dalarna växte den på en rönn. De norska fynden är gjorda på rönn i en bäckravin (99 m.ö.h.) med mycket fuktigt klimat samt på en gammal alm i en sydsluttning.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Vattendrag

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Viktig)
Forskronlaven hotas av skogsavverkning i fjällnära skog. Markexploatering är ett annat hot eftersom den typ av skogar som laven växer i ofta tas i anspråk för tomtbyggnad och skidbackar. Alltför hårt bete av klövvilt och ren kan också vara ett hot eftersom det försvårar föryngringen av rönn, som är forskronlavens huvudsakliga substrat.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
Det är viktigt med noggranna inventeringar inför planerade markexploateringar i fjällnära skog så att eventuella förekomster av forskronlaven kan hittas och skyddas. Mer undersökningar av lavfloran i fjällnära skogar är också viktigt för att få mer kunskap om laven och dess utbredning och ekologi.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. http//www.artportalen.se. [uttag 2016-11-21]

Baloch, E., Lumbsch, H.T., Lücking, R. & Wedin, M. 2013. New combinations and names in Gyalecta for former Belonia and Pachyphiale (Ascomycota, Ostropales) species. Lichenologist 45: 723-727.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson & Ulrika Nordin

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta ophiospora, (Lettau) Baloch & Lücking - forskronlav
    Synonymer
    Pachyphiale ophiospora Lettau
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson & Ulrika Nordin