Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  frostfläck

Organismgrupp Lavar Reichlingia zwackhii
Frostfläck Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Frostfläck är en vit till gråvit skorplav som ofta har ofta rikligt med apothecier täckta av en gråvit pruina. Bålen är oftast tunn, men tydlig, och kan bli kvadratdecimeterstor. Apothecierna är rundande till långsträckta, 0,3–1 mm långa och 0,1–0,7 mm breda, och de sitter relativt tätt. Oftast är de smala och oregelbundet formade, men ibland förgrenade till stjärnformiga. Sporerna är 3–5-septerade och 16–24 × 5–7 µm. Ena ändcellen är förstorad och gamla sporer blir bruna och småvårtiga. Typiska exemplar med tydlig, vit bål och gott om pruinösa apothecier ger ett frostvitt intryck, och de är lätta att känna igen även på lite avstånd. Om bålen är dåligt utvecklad och otydlig, kan arten förväxlas med andra arter i släktet, men sporernas utseende är då en bra karaktär. Närmaste förväxlingsart är nog annars matt pricklav A. pruinata, men den arten har oftast mycket tjockare bål, mer tättsittande och kantiga apothecier. Bålen på A. pruinata är vidare C+ röd medan bålen på A. zwackhii är C-. Dessutom uppträder arterna inte i samma miljöer. A. pruinata växer främst på stora, gamla ädellövträd, framför allt ek.
Utbredning
Länsvis förekomst för frostfläck Observationer i  Sverige för frostfläck
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är frostfläck bara känd från Gotland. Den upptäcktes där på mitten av 1990-talet, och har hittills hittats på ett tjugotal lokaler, nästan uteslutande på de nordligaste delarna av ön. På många av lokalerna är den, trots sitt lilla utbredningsområde, ganska vanlig. Frostfläck har även en mycket begränsad utbredning utanför Sverige. Arten är känd från Storbritannien, Tyskland och Danmark (rödlistad), men är överallt mycket sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten är känd från ett 10-tal lokaler på norra Gotland. Växer på ask eller sällsynt på hassel i områden med lång trädkontinuitet. Askskottssjukan kan komma att påverka arten starkt negativt. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (100-200). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 148 km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 80 (50-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-90) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Ekologi
Arthonia zwackhii växer främst på ask och hassel, men har också hittats på enbuskar. Som många andra arter i släktet fläcklavar Arthonia koloniserar frostfläcken gärna slät bark på lite yngre träd, men den kan också vara relativt vanlig på gamla, flerhundraåriga askar, ofta hamlade träd. Rikligast tycks den vara på 60–70 åriga, senvuxna askar. Sådana träd är ofta klena och har ganska slät bark, trots att de börjar nå en viss ålder. Frostfläck har främst påträffats i betade och igenväxande lövängar. På norra Gotland är jordtäcket ofta tunt, och sådana markerna har låg bonitet. Därför sker igenväxningen efter upphörd hävd, eller där betet är svagt, relativt långsamt, och dessutom blir träden klenare än på platser med bättre jordmån. I sådana bestånd, där det har kommit upp en yngre, senvuxen askgeneration, verkar A. zwackhii trivas allra bäst. Som många andra lavar på ädellövträd, är igenväxning på lång sikt negativ även för frostfläck, eftersom det blir för mörkt.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· hassel
· hassel
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Arthoniomycetes, Ordning Arthoniales, Familj Arthoniaceae, Släkte Reichlingia, Art Reichlingia zwackhii (Sandst.) Frisch & G.Thor - frostfläck Synonymer gotländsk pricklav, Arthonia zwackhii Sandst.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten är känd från ett 10-tal lokaler på norra Gotland. Växer på ask eller sällsynt på hassel i områden med lång trädkontinuitet. Askskottssjukan kan komma att påverka arten starkt negativt. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (100-200). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 148 km² och förekomstarean (AOO) till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 80 (50-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-90) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Frostfläck är en vit till gråvit skorplav som ofta har ofta rikligt med apothecier täckta av en gråvit pruina. Bålen är oftast tunn, men tydlig, och kan bli kvadratdecimeterstor. Apothecierna är rundande till långsträckta, 0,3–1 mm långa och 0,1–0,7 mm breda, och de sitter relativt tätt. Oftast är de smala och oregelbundet formade, men ibland förgrenade till stjärnformiga. Sporerna är 3–5-septerade och 16–24 × 5–7 µm. Ena ändcellen är förstorad och gamla sporer blir bruna och småvårtiga. Typiska exemplar med tydlig, vit bål och gott om pruinösa apothecier ger ett frostvitt intryck, och de är lätta att känna igen även på lite avstånd. Om bålen är dåligt utvecklad och otydlig, kan arten förväxlas med andra arter i släktet, men sporernas utseende är då en bra karaktär. Närmaste förväxlingsart är nog annars matt pricklav A. pruinata, men den arten har oftast mycket tjockare bål, mer tättsittande och kantiga apothecier. Bålen på A. pruinata är vidare C+ röd medan bålen på A. zwackhii är C-. Dessutom uppträder arterna inte i samma miljöer. A. pruinata växer främst på stora, gamla ädellövträd, framför allt ek.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för frostfläck

Länsvis förekomst och status för frostfläck baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för frostfläck

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är frostfläck bara känd från Gotland. Den upptäcktes där på mitten av 1990-talet, och har hittills hittats på ett tjugotal lokaler, nästan uteslutande på de nordligaste delarna av ön. På många av lokalerna är den, trots sitt lilla utbredningsområde, ganska vanlig. Frostfläck har även en mycket begränsad utbredning utanför Sverige. Arten är känd från Storbritannien, Tyskland och Danmark (rödlistad), men är överallt mycket sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Arthoniomycetes  
  • Ordning
    Arthoniales  
  • Familj
    Arthoniaceae  
  • Släkte
    Reichlingia  
  • Art
    Reichlingia zwackhii(Sandst.) Frisch & G.Thor - frostfläck
    Synonymer
    gotländsk pricklav
    Arthonia zwackhii Sandst.

Arthonia zwackhii växer främst på ask och hassel, men har också hittats på enbuskar. Som många andra arter i släktet fläcklavar Arthonia koloniserar frostfläcken gärna slät bark på lite yngre träd, men den kan också vara relativt vanlig på gamla, flerhundraåriga askar, ofta hamlade träd. Rikligast tycks den vara på 60–70 åriga, senvuxna askar. Sådana träd är ofta klena och har ganska slät bark, trots att de börjar nå en viss ålder. Frostfläck har främst påträffats i betade och igenväxande lövängar. På norra Gotland är jordtäcket ofta tunt, och sådana markerna har låg bonitet. Därför sker igenväxningen efter upphörd hävd, eller där betet är svagt, relativt långsamt, och dessutom blir träden klenare än på platser med bättre jordmån. I sådana bestånd, där det har kommit upp en yngre, senvuxen askgeneration, verkar A. zwackhii trivas allra bäst. Som många andra lavar på ädellövträd, är igenväxning på lång sikt negativ även för frostfläck, eftersom det blir för mörkt.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
På flera av lokalerna på norra Gotland växer frostfläcken på relativt många träd, och dessutom har den ofta ganska hög täckningsgrad på träden. På de rikaste lokalerna finns den på omkring 100 trädstammar. Arten har vidare sannolikt lätt för att sprida sig. Därför finns det inga akuta hot mot arten i ett kortare tidsperspektiv, ca 10–20 år. Lokal gallring och röjning av unga askar på platser med frostfläck är det största hotet i detta kortare perspektiv. I ett något längre tidsperspektiv, 20–50 år, är sannolikt det största hotet nedläggning av lantbruk, med följden att det blir färre aktiva lantbrukare som kan bedriva hävd, främst bete, i markerna med frostfläck. Då kommer antingen lövängarna lämnas för igenväxning eller bli attraktiva för andra ändamål, t. ex. skogsbruk. Båda dessa scenarion kommer sannolikt att missgynna A. zwackhii, men kanske mindre än för många andra lövängsarter. I ett långt tidsperspektiv, ca 50–100 år och mer, är små utbredningsområden alltid känsliga för förändringar av vegetation och klimat. Därför är frostfläckens lilla utbredningsområde nog det största hotet mot arten, både i Sverige och i ett globalt perspektiv.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Information till samtliga markägare, bibehållen betesdrift, utökad betesdrift på lokaler som ej hävdas samt tillse att inga gallringar av ung ask sker i områden där detta kan missgynna A. zwackhii. Gallring kan drabba frostfläck både genom direkt avverkning av värdträd samt genom att antalet träd dit arten kan sprida sig minskar. På platser där trädskiktet eller buskskiktet är alltför slutet eller på väg att sluta sig är dock gallring eller röjning gynnsamt. För att på lång sikt skydda arten mot oförutsägbara förändringar av t. ex. markanvändning bör några lokaler med rika förekomster av frostfläck skyddas i form av naturreservat eller biotopskydd. I dagsläget är en lokal skyddad och inryms i Hall-Hangvars naturreservat. Förekomsterna på norra Gotland av A. zwackhii är de största som är kända i ett globalt perspektiv varför Sverige har ett internationellt ansvar för att skydda arten.
I Santesson (1993) uppges A. zwackhii från ”South Sweden”, men källan till denna uppgift är oklar.

Johansson, P. 2000. Gotlands lövmarker. Rapport 3/2000, Livsmiljöenheten, Länsstyrelsen i Gotlands län. Johansson, P. & Wågström, K. 1997. Arthonia cinnabarina and A. zwackhii found on Gotland, Sweden. Graphis Scripta 8: 57–60.

Redinger, K. 1937. Arthonia zwackhii. Rabenh. Krypt. -Fl. 9, 2 (1): 90–91.

Santesson, R. 1993. The lichens and lichenicolous fungi of Sweden Norway. SBT-förlaget, Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per Johansson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Arthoniomycetes  
  • Ordning
    Arthoniales  
  • Familj
    Arthoniaceae  
  • Släkte
    Reichlingia  
  • Art
    Reichlingia zwackhii, (Sandst.) Frisch & G.Thor - frostfläck
    Synonymer
    gotländsk pricklav
    Arthonia zwackhii Sandst.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per Johansson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.