Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  frostig asplav

Organismgrupp Lavar Lecidella laureri
Frostig asplav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Frostig asplav är en skorplav med smutsvit-blekgrå-blekgrön, hel-areolerad och skrovlig-vårtigt ojämn bål. Bålen reagerar K- och C-. Apothecierna är talrika, sittande, 0,3-1 mm i diameter och med svart disk, ± lätt pruinös och plana-välvda. Epihymeniet är blågrönt och hypotheciet gulbrunt. Sporerna är färglösa, osepterade och 10-18 × 6-10 µm. Påminner om asplav Lecidella elaeochroma men den arten saknar pruina på apothecierna och bålen reagerar K± gul och C+ orangeröd (ibland är reaktionen svag).
Utbredning
Länsvis förekomst för frostig asplav Observationer i  Sverige för frostig asplav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är frostig asplav känd från ett drygt 20-tal lokaler i Halland, Närke, Uppland, Gästrikland och Hälsingland (Nordin m.fl. 2011) men även från Småland, Östergötland, Södermanland och Härjedalen (Artportalen 2016). Det finns osäkra uppgifter från Gotland. Arten är inte känd från Danmark och Finland men förekommer mycket sällsynt i södra Norge (ej rödlistad). Världsutbredningen omfattar även åtminstone Schweiz, Italien och Österrike i Europa och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Växer på slätbarkiga träd (ask och rönn) i öppna skogar med hög luftfuktighet i Mellansverige och i Jämtland. Både askskottssjuka, igenväxning och dränering av artens lokaler utgör hot. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 3 och 5000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 1 och 2500. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Laven växer huvudsakligen på ask, men har hittats på en rad andra trädslag som bok, asp, rönn, lind och ek. Framför allt uppträder den på slät bark, men den förekommer ibland även på grövre bark. Lokalerna är ofta fuktiga-sumpiga, ofta löv- eller blandskogar med hög och jämn luftfuktighet (Hagström 2016).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· rönn
· rönn
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Lecanoraceae, Släkte Lecidella (lecidellor), Art Lecidella laureri (Hepp) Körb. - frostig asplav Synonymer Lecidea laureri (Hepp) Anzi, Lecidea euphorea var. laureri (Hepp) Vain., Catillaria laureri Hepp ex Th. Fr.

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer på slätbarkiga träd (ask och rönn) i öppna skogar med hög luftfuktighet i Mellansverige och i Jämtland. Både askskottssjuka, igenväxning och dränering av artens lokaler utgör hot. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 3 och 5000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 1 och 2500. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Frostig asplav är en skorplav med smutsvit-blekgrå-blekgrön, hel-areolerad och skrovlig-vårtigt ojämn bål. Bålen reagerar K- och C-. Apothecierna är talrika, sittande, 0,3-1 mm i diameter och med svart disk, ± lätt pruinös och plana-välvda. Epihymeniet är blågrönt och hypotheciet gulbrunt. Sporerna är färglösa, osepterade och 10-18 × 6-10 µm. Påminner om asplav Lecidella elaeochroma men den arten saknar pruina på apothecierna och bålen reagerar K± gul och C+ orangeröd (ibland är reaktionen svag).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för frostig asplav

Länsvis förekomst och status för frostig asplav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för frostig asplav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är frostig asplav känd från ett drygt 20-tal lokaler i Halland, Närke, Uppland, Gästrikland och Hälsingland (Nordin m.fl. 2011) men även från Småland, Östergötland, Södermanland och Härjedalen (Artportalen 2016). Det finns osäkra uppgifter från Gotland. Arten är inte känd från Danmark och Finland men förekommer mycket sällsynt i södra Norge (ej rödlistad). Världsutbredningen omfattar även åtminstone Schweiz, Italien och Österrike i Europa och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Lecanoraceae  
  • Släkte
    Lecidella - lecidellor 
  • Art
    Lecidella laureri(Hepp) Körb. - frostig asplav
    Synonymer
    Lecidea laureri (Hepp) Anzi
    Lecidea euphorea var. laureri (Hepp) Vain.
    Catillaria laureri Hepp ex Th. Fr.

Laven växer huvudsakligen på ask, men har hittats på en rad andra trädslag som bok, asp, rönn, lind och ek. Framför allt uppträder den på slät bark, men den förekommer ibland även på grövre bark. Lokalerna är ofta fuktiga-sumpiga, ofta löv- eller blandskogar med hög och jämn luftfuktighet (Hagström 2016).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Triviallövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
Askskottssjuka är ett allvarligt hot, men även dränering av och avverkning på artens lokaler utgör hot. Bara ett fåtal av lokalerna är skyddade.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Lokaler med arten bör skyddas. Avverkning och dränering av lokaler bör undvikas.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-11-17]

Hagström, M. 2016. Frostig asplav Lecidella laureri - ett porträtt. Lavbulletinen 2016(1): 14-15.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-11-17]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Lecanoraceae  
  • Släkte
    Lecidella - lecidellor 
  • Art
    Lecidella laureri, (Hepp) Körb. - frostig asplav
    Synonymer
    Lecidea laureri (Hepp) Anzi
    Lecidea euphorea var. laureri (Hepp) Vain.
    Catillaria laureri Hepp ex Th. Fr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup