Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gördelrovfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Laphria ephippium
Gördelrovfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gördelrovfluga har en kroppslängd 15–22 mm. Denna art liknar vid första anblicken den allmänna arten gul rovfluga Laphria flava. Kropp och ben har dock huvudsakligen svart behåring. Ansiktets skägg har både svarta och blekgula hår. Ryggskölden har framtill relativt kort och svart och baktill lång blekgul behåring. Bakkroppen har svart behåring utom på sidorna av tergiterna där det finns ett mindre antal vita hår. Benen har lång tät blandad svart och brungul behåring. Vingarna är kraftigt förmörkade. Larv och puppa beskrivs i Melin (1923).
Utbredning
Länsvis förekomst för gördelrovfluga Observationer i  Sverige för gördelrovfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I början på 1800-talet angavs gördelrovflugan förekomma sällsynt i skånska skogar. I mitten på 1800-talet tillkom fynduppgift från Blekinge. Senare påträffades också arten i Halland, Småland och Uppland. För tiden fram till 1925 finns i våra museer sammanlagt över 60 exemplar. Merparten är från Skåne där den fram till dess åtminstone lokalt inte tycks ha förekommit alltför sällsynt. Därefter finns sentida fynd (tom 2013) från ett tiotal lokaler, främst från de inre delarna av Skåne. Från övriga län finns två fynd från Blekinge, Karlskrona (1949) och ett fynd från Småland, Ryssby (1966). I övriga Norden är den bara känd från Danmark. Där förekom den fortfarande fram till 1960 på ett flertal lokaler på östra Jylland. Därefter finns bara fyra kända lokaler runt Århus på östra Jylland, samt en lokal i Köpenhamnstrakten på Själland. I den danska rödlistan har den klassats som ”Moderat truet (EN)” 2007. Gördelrovflugan förekommer över stora delar av Centraleuropa och är känd från Frankrike, Holland, Tyskland, Polen, Schweiz, Österrike, Tjeckien, Ungern, Italien, Balkan, Bulgarien, Rumänien, samt från centrala och östra europeiska Ryssland. I framförallt de norra delarna av Centraleuropa förekommer den bara sällsynt eller mycket sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Historiskt sett har gördelrovfluga varit utbredd från Skåne till Uppland och belagd från fem landskap. Fram till 1920-talet var den åtminstone traktvis inte ovanlig. Sentida fynd av arten har gjorts i Skåne inom triangeln Häckeberga-Fyledalen- 1999-Börringe. Stor kraftig omisskännlig rovfluga. Flugan är oftast observerad på lokaler med stubbar och död ved av ädla lövträd, ofta gamla bokar. Fyndhistoriken visar en kraftig tillbakagång som troligen forgår. Lämpliga habitat med solbelysta högstubbar och lågor är idag fåtaliga och förekommer isolerat. Arten borde ha gynnats av senaste decenniets stormfällningar, men någon sådan respons har ännu inte märkts. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8000 (1000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (20-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Gördelrovflugan förekommer i skogsmiljöer med bryn, gläntor och hyggen. Melin (1923) såg den vid två tillfällen vid ett bokskogsbryn och talrikt på ett hygge med bok och ask. Alla sentida fynd av arten i Skåne är gjorda i luckiga äldre bokdominerade skogsbestånd. Flugorna ses ofta sitta ungefär som L. flava på solbelysta stammar och stubbar och spanar efter lämpliga byten, Degebergafyndet gjordes t.ex. på en bokstubbe vid hyggeskant (M. Sörensson). Den anges dock av Lyneborg (1965) föredra hyggen i barrskog. Som byten nämner Melin skalbaggar, nämligen: ”Phylloperta horticola, Cantharis och en liten grön vivel”. Flygtiden omfattar i Sverige juni och juli, längre söderut kan arten flyga från maj. Äggläggning har observerats på stubbe av ask. Larver och puppor har påträffats i multnande ved i stubbar av bok, vilket verkar vara det trädslag som oftast utnyttjas. Larven är rovlevande och äter t.ex. skalbaggslarver som utvecklas i multnande stubbar och liknande.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· bok
· bok
· skogsek
· skogsek
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· egentliga insekter
· egentliga insekter
· skalbaggar
· skalbaggar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Asilidae (rovflugor), Släkte Laphria, Art Laphria ephippium (Fabricius, 1781) - gördelrovfluga Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Historiskt sett har gördelrovfluga varit utbredd från Skåne till Uppland och belagd från fem landskap. Fram till 1920-talet var den åtminstone traktvis inte ovanlig. Sentida fynd av arten har gjorts i Skåne inom triangeln Häckeberga-Fyledalen- 1999-Börringe. Stor kraftig omisskännlig rovfluga. Flugan är oftast observerad på lokaler med stubbar och död ved av ädla lövträd, ofta gamla bokar. Fyndhistoriken visar en kraftig tillbakagång som troligen forgår. Lämpliga habitat med solbelysta högstubbar och lågor är idag fåtaliga och förekommer isolerat. Arten borde ha gynnats av senaste decenniets stormfällningar, men någon sådan respons har ännu inte märkts. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8000 (1000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (20-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Gördelrovfluga har en kroppslängd 15–22 mm. Denna art liknar vid första anblicken den allmänna arten gul rovfluga Laphria flava. Kropp och ben har dock huvudsakligen svart behåring. Ansiktets skägg har både svarta och blekgula hår. Ryggskölden har framtill relativt kort och svart och baktill lång blekgul behåring. Bakkroppen har svart behåring utom på sidorna av tergiterna där det finns ett mindre antal vita hår. Benen har lång tät blandad svart och brungul behåring. Vingarna är kraftigt förmörkade. Larv och puppa beskrivs i Melin (1923).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gördelrovfluga

Länsvis förekomst och status för gördelrovfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gördelrovfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I början på 1800-talet angavs gördelrovflugan förekomma sällsynt i skånska skogar. I mitten på 1800-talet tillkom fynduppgift från Blekinge. Senare påträffades också arten i Halland, Småland och Uppland. För tiden fram till 1925 finns i våra museer sammanlagt över 60 exemplar. Merparten är från Skåne där den fram till dess åtminstone lokalt inte tycks ha förekommit alltför sällsynt. Därefter finns sentida fynd (tom 2013) från ett tiotal lokaler, främst från de inre delarna av Skåne. Från övriga län finns två fynd från Blekinge, Karlskrona (1949) och ett fynd från Småland, Ryssby (1966). I övriga Norden är den bara känd från Danmark. Där förekom den fortfarande fram till 1960 på ett flertal lokaler på östra Jylland. Därefter finns bara fyra kända lokaler runt Århus på östra Jylland, samt en lokal i Köpenhamnstrakten på Själland. I den danska rödlistan har den klassats som ”Moderat truet (EN)” 2007. Gördelrovflugan förekommer över stora delar av Centraleuropa och är känd från Frankrike, Holland, Tyskland, Polen, Schweiz, Österrike, Tjeckien, Ungern, Italien, Balkan, Bulgarien, Rumänien, samt från centrala och östra europeiska Ryssland. I framförallt de norra delarna av Centraleuropa förekommer den bara sällsynt eller mycket sällsynt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Laphriinae  
  • Släkte
    Laphria  
  • Art
    Laphria ephippium(Fabricius, 1781) - gördelrovfluga

Gördelrovflugan förekommer i skogsmiljöer med bryn, gläntor och hyggen. Melin (1923) såg den vid två tillfällen vid ett bokskogsbryn och talrikt på ett hygge med bok och ask. Alla sentida fynd av arten i Skåne är gjorda i luckiga äldre bokdominerade skogsbestånd. Flugorna ses ofta sitta ungefär som L. flava på solbelysta stammar och stubbar och spanar efter lämpliga byten, Degebergafyndet gjordes t.ex. på en bokstubbe vid hyggeskant (M. Sörensson). Den anges dock av Lyneborg (1965) föredra hyggen i barrskog. Som byten nämner Melin skalbaggar, nämligen: ”Phylloperta horticola, Cantharis och en liten grön vivel”. Flygtiden omfattar i Sverige juni och juli, längre söderut kan arten flyga från maj. Äggläggning har observerats på stubbe av ask. Larver och puppor har påträffats i multnande ved i stubbar av bok, vilket verkar vara det trädslag som oftast utnyttjas. Larven är rovlevande och äter t.ex. skalbaggslarver som utvecklas i multnande stubbar och liknande.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· egentliga insekter - Insecta (Viktig)
· skalbaggar - Coleoptera (Har betydelse)
Det största hotet är den under lång tid pågående omvandlingen av äldre ädellövskog till produktionsskog. Även förtätningen av lämpliga bestånd har sannolikt minskat habitat-kvaliteten (trots att skogsarealen i sig har ökat). Brist på lämpligt utvecklingssubstrat för larven i form av kvarlämnade stammar och stubbar efter stormfällen eller avverkning, samt träd under nedbrytning i solexponerade lägen som i öppna gläntor och bryn med bok, ask har varit negativt för arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Skapa kortsiktigt gläntor med död ved och lämna högstubbar i befintliga äldre bestånd med bok, ask mm. Verka långsiktigt för fler äldre öppna bestånd av bok, ask och andra lövträd. Noggrannare studier och kartläggande av gördelrovflugans utbredning och ekologi erfordras för att precisera ytterligare åtgärder.

Dansk rödlista. http://redlist.dmu.dk. Download Nov. 2007. Hedström, L. Svenska insektsfynd – rapport 2. Ent. Tidskr. 107: 139–147.

Larsen, M.N. & Meier, R. 2004. Species diversity, distribution, and conservation status of the Asilidae (Insecta: Diptera). Steenstrupia 28(2): 177–241.

Lehr, P.A. 1988. Family Asilidae. In: Soos, A. & Papp, L. (ed). Catalogue of Palaearctic Diptera 5: 197–326.

Lyneborg, L. 1965. Tovinger IV. Humlefluer, Stiletfluer, Rovfluer m.fl. Danmarks Fauna 70. Köpenhamn.

Melin, D. 1923. Contribution to the Knowledge of the Biology, Metamorphosis and distribution of the Swedish Asilids. Uppsala.

Petersen, F.T. & Meier, R. 2001. A preliminary list of Diptera of Denmark. Steenstrupia 26: 119–176.

Stubbs, A. & Drake, M. 2001. British Soldierflies and their allies. British Entomological and Natural History Society. Dorchester. Wahlgren, E. 1907. Tvåvingar Diptera. första underordningen Orthorrhapha. andra gruppen Flugor Brachycera.

Fam.14–23. Svensk Insektsfauna. Rev.nr. 9. Uppsala.

Wolff, D. Zur Kenntnis der Raubfliegen Deutschlands. www.asilidae.de Download 2007.

Zetterstedt, J.W. 1842. Diptera Scandinaviae disposita et descripta. II. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2003. Rev. Hans Bartsch 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Laphriinae  
  • Släkte
    Laphria  
  • Art
    Laphria ephippium, (Fabricius, 1781) - gördelrovfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2003. Rev. Hans Bartsch 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.