Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gitterspolsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Clausilia dubia
Gitterspolsnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gitterspolsnäckan har ett långsträckt, spolformigt, vänstervridet skal. Det når en höjd av 11-15 mm och en bredd av 2,7-3,2 mm. Antalet vindlingar är 10-11. De sista 4-5 vindlingarna är proportionerligt sett tämligen breda. Spirans spets är trubbig. Skalet är gråbrunt-brunt och har tämligen välmarkerade, medeltätt arrangerade, ribbor (8-10 per mm på den näst sista vindlingen). Tydlig spiralstriering bildar med ribborna en karakteristisk gitterskulptur. Palatallamellens nedre del är oftast markerad och ofta finns även en palatalcallus. Parietal- och spirallamell förenade. Nedre delen av columellarlamellen har en karakteristisk, steg- eller hackformad profil. Mynning nertill svagt tillspetsad med tydlig basalränna. Mynningsläppen är måttligt utvikt. Inga ytliga tänder på palatalkanten eller interlamellärt. I sin totalutbredning uppvisar arten relativt stor variation och flera underarter urskiljs.
Utbredning
Länsvis förekomst för gitterspolsnäcka Observationer i  Sverige för gitterspolsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Förekommer i ett begränsat, tämligen uppsplittrat område i Svealand. Det största området omfattar östra Dalarna, från Siljansbygden och österut. Ytterligare ett område omfattar Värmlands Bergslag och angränsande delar av Västmanland samt en lokal i Närke. Dessutom finns spridda förekomster i västra Värmland och utpostlokaler i Dalsland (Tisselskog) i Bohuslän (Uddevalla) och Västergötland (Korpberget på Rya åsar vid Borås) - de två senare nu utgångna. Kulturspridda, tillfälliga förekomster har dessutom funnits i Västerbotten (Umeåtrakten) och i Skåne (Landskrona). Indikationer om minskning finns på vissa skogslokaler, men lokalt i Dalarna och Västmanland är arten mycket talrik. Även på sekundärbiotoper som kyrkogårdsmurar och i gamla kalkbrott finns uppenbarligen stabila populationer.

Arten har en vidsträckt men uppsplittrad centraleuropeisk utbredning, med utlöpare till bl.a. Belgien, Holland och södra England samt Finland. En stor utbredningslucka utgöres av det nordtyska slättlandet, dock återkommer arten lokalt i Danmark. I Alperna och på Balkanhalvön är den uppdelad i en mängd olika lokalformer och raser.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer i ett begränsat område i främst Svealand med utpostlokal i Dalsland och tidigare en kulturspridd förekomst i Vb (nu utgången). Förekomsterna är delvis fragmenterade (men uppfyller inte med säkerhet kriteriet kraftigt fragmenterad) även om viss transport nog även kan ske med människans hjälp (kalksten). Indikationer om minskning finns på skogslokaler, men samtidigt finns sannolikt stabila populationer på vissa kyrkogårdsmurar och ev. i vissa kalkbrottslokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (60-90). Antal framtagna och diskuterade vid rödlistemöte i gbg 20140320 UB TvP. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 35000 (28000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 352 (240-360) km². 35300 km2 enligt TVPs karta 20140321 (kända populationer. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,v)).
Ekologi
Huvudsakligen i rikare löv- och blandskogar. Ibland även i trivialare lövskog. Ofta i rasbranter och raviner. På många platser i Bergslagen klart kalkgynnad. Som människospridd (troligen med ved och kalksten) även i trädgårdar, parker, kyrkogårdar och i gamla kalkstensbrott och på avrymningshögar. Biotoperna är både av sluten och relativt öppen karaktär. Populationerna är ofta små, och lokala, i en del fall begränsade till enstaka trädgrupper. Arten klättrar på lodräta ytor som stammar och klippor där den betar alger och lavar. Man finner den ofta i nedbryningsskiktet under barken på fallna stammar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Barrskog
Barrskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Stylommatophora (landlungsnäckor), Familj Clausiliidae (spolsnäckor), Släkte Clausilia, Art Clausilia dubia Draparnaud, 1805 - gitterspolsnäcka Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i ett begränsat område i främst Svealand med utpostlokal i Dalsland och tidigare en kulturspridd förekomst i Vb (nu utgången). Förekomsterna är delvis fragmenterade (men uppfyller inte med säkerhet kriteriet kraftigt fragmenterad) även om viss transport nog även kan ske med människans hjälp (kalksten). Indikationer om minskning finns på skogslokaler, men samtidigt finns sannolikt stabila populationer på vissa kyrkogårdsmurar och ev. i vissa kalkbrottslokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (60-90). Antal framtagna och diskuterade vid rödlistemöte i gbg 20140320 UB TvP. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 35000 (28000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 352 (240-360) km². 35300 km2 enligt TVPs karta 20140321 (kända populationer. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,v)).
Gitterspolsnäckan har ett långsträckt, spolformigt, vänstervridet skal. Det når en höjd av 11-15 mm och en bredd av 2,7-3,2 mm. Antalet vindlingar är 10-11. De sista 4-5 vindlingarna är proportionerligt sett tämligen breda. Spirans spets är trubbig. Skalet är gråbrunt-brunt och har tämligen välmarkerade, medeltätt arrangerade, ribbor (8-10 per mm på den näst sista vindlingen). Tydlig spiralstriering bildar med ribborna en karakteristisk gitterskulptur. Palatallamellens nedre del är oftast markerad och ofta finns även en palatalcallus. Parietal- och spirallamell förenade. Nedre delen av columellarlamellen har en karakteristisk, steg- eller hackformad profil. Mynning nertill svagt tillspetsad med tydlig basalränna. Mynningsläppen är måttligt utvikt. Inga ytliga tänder på palatalkanten eller interlamellärt. I sin totalutbredning uppvisar arten relativt stor variation och flera underarter urskiljs.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gitterspolsnäcka

Länsvis förekomst och status för gitterspolsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gitterspolsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Förekommer i ett begränsat, tämligen uppsplittrat område i Svealand. Det största området omfattar östra Dalarna, från Siljansbygden och österut. Ytterligare ett område omfattar Värmlands Bergslag och angränsande delar av Västmanland samt en lokal i Närke. Dessutom finns spridda förekomster i västra Värmland och utpostlokaler i Dalsland (Tisselskog) i Bohuslän (Uddevalla) och Västergötland (Korpberget på Rya åsar vid Borås) - de två senare nu utgångna. Kulturspridda, tillfälliga förekomster har dessutom funnits i Västerbotten (Umeåtrakten) och i Skåne (Landskrona). Indikationer om minskning finns på vissa skogslokaler, men lokalt i Dalarna och Västmanland är arten mycket talrik. Även på sekundärbiotoper som kyrkogårdsmurar och i gamla kalkbrott finns uppenbarligen stabila populationer.

Arten har en vidsträckt men uppsplittrad centraleuropeisk utbredning, med utlöpare till bl.a. Belgien, Holland och södra England samt Finland. En stor utbredningslucka utgöres av det nordtyska slättlandet, dock återkommer arten lokalt i Danmark. I Alperna och på Balkanhalvön är den uppdelad i en mängd olika lokalformer och raser.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Sigmurethra  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Clausilia  
  • Art
    Clausilia dubiaDraparnaud, 1805 - gitterspolsnäcka

Huvudsakligen i rikare löv- och blandskogar. Ibland även i trivialare lövskog. Ofta i rasbranter och raviner. På många platser i Bergslagen klart kalkgynnad. Som människospridd (troligen med ved och kalksten) även i trädgårdar, parker, kyrkogårdar och i gamla kalkstensbrott och på avrymningshögar. Biotoperna är både av sluten och relativt öppen karaktär. Populationerna är ofta små, och lokala, i en del fall begränsade till enstaka trädgrupper. Arten klättrar på lodräta ytor som stammar och klippor där den betar alger och lavar. Man finner den ofta i nedbryningsskiktet under barken på fallna stammar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Triviallövskog, Människoskapad miljö på land, Blottad mark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Skogliga ingrepp av olika typ utgör direkta hot. Genom att populationerna är små och begränsade är arten särskilt känslig. Isolerade förekomster kan hotas av direkt exploatering.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Förhindra om möjligt alla typer av skogliga ingrepp i för arten lämpliga bland- och lövskogsbiotoper i artens förekomstområden. Kända förekomster bör om möjligt ges någon typ av skydd och vid skogliga ingrepp i angränsande områden bör en skyddszon lämnas.

Gärdenfors, U. 1983. Östspolsnäckan Bulgarica cana (Held), en pånyttupptäckt svensk art, samt en kort översikt av Sveriges clausiliider. - Fauna och flora 78 (3): 115-122.

Kerney, M. P., Cameron, R. A. D. & Jungbluth, J. H. 1983. Die Landschnecken Nord- und Mitteleuropas. - 384 sid. Hamburg & Berlin (P. Parey).

Maltz, T. K & Sulikowska-Drozd, A. 2008. Life cycles of Clausiliids of Poland - knowns and unknowns. - Annales Zoologici (Warzawa) 58 (4): 857-880.

Nordsieck, H. 2002. The subspecies classification of Clausilia dubia Draparnaud (Gastropoda: Stylommatophora: Clausiliidae), a critical revision. - Mitteilungen der deutschen malakozoologischen Gesellschaft 68: 37-44.

Nordsieck, H. 2007. Worldwide Door Snails (Clausiliidae), recent and fossil. - 214 sid. Hackenheim (Conchbooks).

von Proschwitz, T. 1994. Zoogeographical Studies on the Land Mollusca of the Province of Dalsland (SW. Sweden). - Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoburgensis Zoologica 15. 152 sid.

von Proschwitz, T. 2008. Landlevande mollusker i området Björskogsnäs (Grythyttan s:n, Hällefors kommun, Örebro län), 2007. - Meddelanden från Göteborgs Naturhistoriska Museum 24: 1-29.

Sulikowska-Drozd, A. 2005. Distribution and habitat preferences of clausiliids (Gastropoda: Pulmonata: Clausilidae) in the eastern part of the Polish Carpathians. - Folia Malacologia 13 (2): 49-94.

Waldén, H. W. 2001. Dalarnas landmollusker. En översikt av landmolluskfaunan i Dalarnas län med särskilt beaktande av hotade arter och skyddsvärda lokaler - samt kompletterande synpunkter på de limniska molluskernas ekologi och hotsituation. - Länsstyrelsen Dalarnas län, Miljövårdsenheten, Rapport 2001: 14. 131 sid.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2015 © ArtDatabanken

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Pulmonata - lungsnäckor 
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Sigmurethra  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Clausilia  
  • Art
    Clausilia dubia, Draparnaud, 1805 - gitterspolsnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2015 © ArtDatabanken