Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gitterspolsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Clausilia dubia
Gitterspolsnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skalet är vänstervridet, långsträckt och tydligt spolformigt. Det når en höjd av 11–14 mm och en bredd av 2,7–3,2 mm. Toppen är distinkt men rundat flack. Antalet vindlingar är 10-12. Skalet är bredast över de sista vindlingarna (11–12), vilket ger hela skalet dess spol- eller klubbformiga utseende (jämnare, slankare exemplar förekommer dock). De första vindlingarna på spiran tillväxer jämnt vilket gör dess sidolinjer tämligen raka (jämför Clausilia pumila). De sista 4–5 vindlingarna är proportionerligt sett tämligen höga, jämfört med de tidigare. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar ca 1/3 av den totala skalhöjden. Vindlingarna är jämnt och svagt välvda och fogen mellan vindlingarna är relativt grund. Skalet har ljust-mörkt brun grundfärg (äldre skal blir ofta gråbleka). Skalytan är halvgenomskinlig och matt glänsande med radiärstrieringen förstärkt till tydliga ribbor. En del av ribborna är ofta vita i sin yttre/perifera del. Ribborna ligger medeltätt, oftast 8–10 per mm på den näst sista vindlingen. Hur tätt de ligger varierar dock, och ribborna kan ligga tätare så att det liknar förhållandet hos C. pumila. Mellanrummen mellan ribborna motsvarar ungefär 1–2 ribbor. I mellanrummen kan en tydlig spiralstriering ses (i 40 gångers förstoring). Mynningen är brett päron- till droppformig. Dess parietalkant faller relativt snabbt av mot collumellarkanten. En väl markerad, omböjd mynningsläpp finns. Den är inte avbruten i parietalregionen och inte sammanväxt med skalväggen. Mynningsläppens färg är vit, sällan ljusbrun. Parietallamellen är förenad med spirallamellen. Interlamellära tänder-lameller mellan collumellar- och parietallamellen saknas. Columellalamellen är svagt tvådelad (urnupen) i yttre delen, vilket ger den en steg- eller hackformig profil. Palatalcallus är välutvecklad, speciellt dess basala del. Denna är förenad med den likaledes markerade palatallamellen. Basalrännan och basalvalken är välutvecklade. Naveln är sluten. I sin totalutbredning (men inte i Sverige) uppvisar arten stor variation och flera underarter urskiljs.
Utbredning
Länsvis förekomst för gitterspolsnäcka Observationer i  Sverige för gitterspolsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Gitterspolsnäcka förekommer i ett begränsat, tämligen uppsplittrat område i Svealand. Det största området omfattar östra Dalarna, från Siljansbygden och österut. Ytterligare ett område omfattar den värmländska delen av Bergslagen och angränsande delar av Västmanland samt en lokal i Närke. Dessutom finns spridda förekomster i västra Värmland. I Götaland fanns arten tidigare på tre, helt isolerade lokaler: Tisselskog (Dalsland), Uddevalla (Bohuslän) och Västergötland (Korpberget på Rya Åsar vid Borås) – de två senare lokalerna är nu utgångna. Som kulturspridd har arten även tillfälligt funnits i Västerbotten (Umeåtrakten) och i Skåne (Landskrona). Lokalt i Dalarna och Västmanland är arten talrik.

Gitterspolsnäcka har en vidsträckt men uppsplittrad centraleuropeisk utbredning med huvudområdet i Tyskland, Österrike och norra Italien. Utlöpare sträcker sig österut och ner på Balkan samt västerut mot Holland. Isolerade mindre populationer finns i Danmark (Själland), Polen, Baltikum, Finland, Frankrike och England. I Alperna och på Balkanhalvön är arten uppdelad i en mängd olika lokalformer och underarter.

 
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer i ett begränsat område i främst Svealand med utpostlokal i Dalsland och tidigare en kulturspridd förekomst i Vb (nu utgången). Förekomsterna är delvis fragmenterade (men uppfyller inte med säkerhet kriteriet kraftigt fragmenterad) även om viss transport nog även kan ske med människans hjälp (kalksten). Indikationer om minskning finns på skogslokaler, men samtidigt finns sannolikt stabila populationer på vissa kyrkogårdsmurar och ev. i vissa kalkbrottslokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (60-90). Antal framtagna och diskuterade vid rödlistemöte i gbg 20140320 UB TvP. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 35000 (28000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 352 (240-360) km². 35300 km2 enligt TVPs karta 20140321 (kända populationer. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,v)).
Ekologi
Gitterspolsnäcka lever huvudsakligen i rikare löv- och blandskogar. Ibland hittar man den dock även i trivialare lövskog. Ofta är lokalerna rasbranter och raviner. På många platser i Bergslagen är arten klart kalkgynnad. Som människospridd (troligen med ved och kalksten) förekommer den även i sekundärbiotoper som trädgårdar, parker, kyrkogårdar och i gamla kalkstensbrott samt på avrymningshögar. Dessa biotoper kan vara av både sluten och relativt öppen karaktär. Populationerna är ofta små och lokala, i en del fall begränsade till enstaka trädgrupper. Arten klättrar på lodräta ytor som trädstammar och klippor, där den betar alger och lavar. Man hittar den även i nedbryningsskiktet under barken på lågor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Barrskog
Barrskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Stylommatophora (landlungsnäckor), Familj Clausiliidae (spolsnäckor), Släkte Clausilia, Art Clausilia dubia Draparnaud, 1805 - gitterspolsnäcka Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i ett begränsat område i främst Svealand med utpostlokal i Dalsland och tidigare en kulturspridd förekomst i Vb (nu utgången). Förekomsterna är delvis fragmenterade (men uppfyller inte med säkerhet kriteriet kraftigt fragmenterad) även om viss transport nog även kan ske med människans hjälp (kalksten). Indikationer om minskning finns på skogslokaler, men samtidigt finns sannolikt stabila populationer på vissa kyrkogårdsmurar och ev. i vissa kalkbrottslokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (60-90). Antal framtagna och diskuterade vid rödlistemöte i gbg 20140320 UB TvP. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 35000 (28000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 352 (240-360) km². 35300 km2 enligt TVPs karta 20140321 (kända populationer. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,v)).
Skalet är vänstervridet, långsträckt och tydligt spolformigt. Det når en höjd av 11–14 mm och en bredd av 2,7–3,2 mm. Toppen är distinkt men rundat flack. Antalet vindlingar är 10-12. Skalet är bredast över de sista vindlingarna (11–12), vilket ger hela skalet dess spol- eller klubbformiga utseende (jämnare, slankare exemplar förekommer dock). De första vindlingarna på spiran tillväxer jämnt vilket gör dess sidolinjer tämligen raka (jämför Clausilia pumila). De sista 4–5 vindlingarna är proportionerligt sett tämligen höga, jämfört med de tidigare. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar ca 1/3 av den totala skalhöjden. Vindlingarna är jämnt och svagt välvda och fogen mellan vindlingarna är relativt grund. Skalet har ljust-mörkt brun grundfärg (äldre skal blir ofta gråbleka). Skalytan är halvgenomskinlig och matt glänsande med radiärstrieringen förstärkt till tydliga ribbor. En del av ribborna är ofta vita i sin yttre/perifera del. Ribborna ligger medeltätt, oftast 8–10 per mm på den näst sista vindlingen. Hur tätt de ligger varierar dock, och ribborna kan ligga tätare så att det liknar förhållandet hos C. pumila. Mellanrummen mellan ribborna motsvarar ungefär 1–2 ribbor. I mellanrummen kan en tydlig spiralstriering ses (i 40 gångers förstoring). Mynningen är brett päron- till droppformig. Dess parietalkant faller relativt snabbt av mot collumellarkanten. En väl markerad, omböjd mynningsläpp finns. Den är inte avbruten i parietalregionen och inte sammanväxt med skalväggen. Mynningsläppens färg är vit, sällan ljusbrun. Parietallamellen är förenad med spirallamellen. Interlamellära tänder-lameller mellan collumellar- och parietallamellen saknas. Columellalamellen är svagt tvådelad (urnupen) i yttre delen, vilket ger den en steg- eller hackformig profil. Palatalcallus är välutvecklad, speciellt dess basala del. Denna är förenad med den likaledes markerade palatallamellen. Basalrännan och basalvalken är välutvecklade. Naveln är sluten. I sin totalutbredning (men inte i Sverige) uppvisar arten stor variation och flera underarter urskiljs.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gitterspolsnäcka

Länsvis förekomst och status för gitterspolsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gitterspolsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Gitterspolsnäcka förekommer i ett begränsat, tämligen uppsplittrat område i Svealand. Det största området omfattar östra Dalarna, från Siljansbygden och österut. Ytterligare ett område omfattar den värmländska delen av Bergslagen och angränsande delar av Västmanland samt en lokal i Närke. Dessutom finns spridda förekomster i västra Värmland. I Götaland fanns arten tidigare på tre, helt isolerade lokaler: Tisselskog (Dalsland), Uddevalla (Bohuslän) och Västergötland (Korpberget på Rya Åsar vid Borås) – de två senare lokalerna är nu utgångna. Som kulturspridd har arten även tillfälligt funnits i Västerbotten (Umeåtrakten) och i Skåne (Landskrona). Lokalt i Dalarna och Västmanland är arten talrik.

Gitterspolsnäcka har en vidsträckt men uppsplittrad centraleuropeisk utbredning med huvudområdet i Tyskland, Österrike och norra Italien. Utlöpare sträcker sig österut och ner på Balkan samt västerut mot Holland. Isolerade mindre populationer finns i Danmark (Själland), Polen, Baltikum, Finland, Frankrike och England. I Alperna och på Balkanhalvön är arten uppdelad i en mängd olika lokalformer och underarter.

 
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Clausilioidei  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Clausilia  
  • Art
    Clausilia dubiaDraparnaud, 1805 - gitterspolsnäcka

Gitterspolsnäcka lever huvudsakligen i rikare löv- och blandskogar. Ibland hittar man den dock även i trivialare lövskog. Ofta är lokalerna rasbranter och raviner. På många platser i Bergslagen är arten klart kalkgynnad. Som människospridd (troligen med ved och kalksten) förekommer den även i sekundärbiotoper som trädgårdar, parker, kyrkogårdar och i gamla kalkstensbrott samt på avrymningshögar. Dessa biotoper kan vara av både sluten och relativt öppen karaktär. Populationerna är ofta små och lokala, i en del fall begränsade till enstaka trädgrupper. Arten klättrar på lodräta ytor som trädstammar och klippor, där den betar alger och lavar. Man hittar den även i nedbryningsskiktet under barken på lågor.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Triviallövskog, Människoskapad miljö på land, Blottad mark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Eftersom populationerna ofta är små och geografiskt begränsade utgör alla typer av skogliga ingrepp på och nära artens lokaler direkta hot. Indikationer om minskning p.g.a. skogsbruk finns i vissa områden. Även mindre ingrepp som uthuggning och blädning (gallring av fullvuxen skog) kan vara negativa. Isolerade förekomster kan hotas av direkt exploatering (fritidshusbebyggelse etc.).


Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Områden med kända förekomster bör ges någon typ av skydd. Man bör överväga reservatsbildning för lokaler som hyser individrika populationer. Om möjligt bör alla typer av skogliga ingrepp förhindras i för arten lämpliga bland- och lövskogsbiotoper i artens förekomstområden. Vid skogliga ingrepp i angränsande områden bör en skyddszon lämnas. Kunskaperna om artens status, framför allt på de isolerade lokalerna, bör uppdateras genom nyinventeringar.

Gärdenfors, U. 1983. Östspolsnäckan Bulgarica cana (Held), en pånyttupptäckt svensk art, samt en kort översikt av Sveriges clausiliider. - Fauna och flora 78 (3): 115-122.

Kerney, M. P., Cameron, R. A. D. & Jungbluth, J. H. 1983. Die Landschnecken Nord- und Mitteleuropas. - 384 sid. Hamburg & Berlin (P. Parey).

Maltz, T. K & Sulikowska-Drozd, A. 2008. Life cycles of Clausiliids of Poland - knowns and unknowns. - Annales Zoologici (Warzawa) 58 (4): 857-880.

Nordsieck, H. 2002. The subspecies classification of Clausilia dubia Draparnaud (Gastropoda: Stylommatophora: Clausiliidae), a critical revision. - Mitteilungen der deutschen malakozoologischen Gesellschaft 68: 37-44.

Nordsieck, H. 2007. Worldwide Door Snails (Clausiliidae), recent and fossil. - 214 sid. Hackenheim (Conchbooks).

von Proschwitz, T. 1994. Zoogeographical Studies on the Land Mollusca of the Province of Dalsland (SW. Sweden). - Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoburgensis Zoologica 15. 152 sid.

von Proschwitz, T. 2008. Landlevande mollusker i området Björskogsnäs (Grythyttan s:n, Hällefors kommun, Örebro län), 2007. - Meddelanden från Göteborgs Naturhistoriska Museum 24: 1-29.

Sulikowska-Drozd, A. 2005. Distribution and habitat preferences of clausiliids (Gastropoda: Pulmonata: Clausilidae) in the eastern part of the Polish Carpathians. - Folia Malacologia 13 (2): 49-94.

Waldén, H. W. 2001. Dalarnas landmollusker. En översikt av landmolluskfaunan i Dalarnas län med särskilt beaktande av hotade arter och skyddsvärda lokaler - samt kompletterande synpunkter på de limniska molluskernas ekologi och hotsituation. - Länsstyrelsen Dalarnas län, Miljövårdsenheten, Rapport 2001: 14. 131 sid.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Clausilioidei  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Clausilia  
  • Art
    Clausilia dubia, Draparnaud, 1805 - gitterspolsnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.