Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  glasörtssmåstävmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Scrobipalpa salicorniae
Glasörtssmåstävmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredden är 10–15 mm. Fjärilen är ganska variabel men normalt är grundfärgen ockratonad. Mitt på vingen finns 3–4 relativt stora, mörka, ovala fläckar, oftast omgivna av bruna fjäll. Normalt finns en tvärlinje antydd, utåtvinklad på mitten och tydligast på framkanten. Framvingen är översållad av spridda, mörka fjäll och i fransarna bildar mörka fjäll en delningslinje. Bakvingarna är grå, något ljusare vid basen. Arten kan lätt förväxlas med andra Scrobipalpa-arter såsom svart småstävmal S. atriplicella och ljusgrå småstävmal S. obsoletella, som båda kan påträffas på samma typ av lokaler. Glasörtsmåstävmalen ingår i ett komplex av svårskiljbara arter och äldre fynd utanför Norden kan ibland vara opålitliga. Arten är avbildad av Elsner (1999).
Utbredning
Länsvis förekomst för glasörtssmåstävmal Observationer i  Sverige för glasörtssmåstävmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Europas salina områden (inkl. Storbritannien och Medelhavsområdet), Mindre Asien och Mongoliet. I Finland är arten påträffad på några lokaler i Åbo-distriktet, på Åland och södra Österbotten längs Bottenviken. I Danmark har arten rapporterats från samtliga distrikt. I Sverige har den uppgivits från Halland, Öland och Gotland. Primärfyndet i Sverige gjordes av Per Benander i Öja på Gotland och rapporterades under namnet Phthorimea salicorniae (E. Hering, 1889). I Fide socken gjordes därefter flera fynd, men lokalen är numera igenvuxen och sannolikt har arten gått ut från denna lokal. Första fyndet från Öland skedde genom kläckning från glasört, larven insamlades i Södviken 19.IX.1980 (leg. BÅB). Glasörtsmåstävmal har inte hittats på Gotland på flera decennier. Lokalen i Fide socken är sannolikt tillspillogiven. Det utesluter inte att arten ändå finns kvar på ön. Förhållandena vid Södviken på Öland har inte ändrat sig under lång tid. Sjömarkerna är fortfarande betade av nötkreatur och år 2001 kunde konstateras, att arten fanns kvar på lokalen. Det finns inga nutida rapporter om populationen i Halland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Glasörtsmåstävmal förekommer på ett litet antal lokaler som utgörs av flacka havsvikar med mjukbotten där värdväxten glasört (Salicornia sp) växer. Arten är i Sverige känd i östersjöområdet från Öland och Gotland samt från Vallda sandö på Hallandskusten. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 13000 (9400-34000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (12-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Denna småstävmal hör hemma på de flacka strandmarkerna och i marskland. Larven lever av glasört Salicornia europeae. Fjärilen lägger troligen ägg direkt på värdväxten och sannolikt övervintrar arten i Sverige som larv, eftersom glasört utvecklas ganska sent på sommaren. Först under försommaren finns det något för larven att äta. Artens fenologi i Sverige tycks avvika något jämfört med förhållande i England och på kontinenten. Fjärilen kläcks i slutet av juni eller början av juli och flyger ca en månad. Den ska attraheras av ljus men kan också ses fritt flygande efter skymningen. Den tycks tillbringa hela sin tid på kläckningsplatsen, i synnerhet i eller invid de skonor där värdväxten finns; några exemplar utanför sådana lokaler har inte hittats i Sverige.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· glasört
· glasört
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Scrobipalpa, Art Scrobipalpa salicorniae (E.Hering, 1889) - glasörtssmåstävmal Synonymer glasörtsmåstävmal

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Glasörtsmåstävmal förekommer på ett litet antal lokaler som utgörs av flacka havsvikar med mjukbotten där värdväxten glasört (Salicornia sp) växer. Arten är i Sverige känd i östersjöområdet från Öland och Gotland samt från Vallda sandö på Hallandskusten. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 13000 (9400-34000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (12-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Vingbredden är 10–15 mm. Fjärilen är ganska variabel men normalt är grundfärgen ockratonad. Mitt på vingen finns 3–4 relativt stora, mörka, ovala fläckar, oftast omgivna av bruna fjäll. Normalt finns en tvärlinje antydd, utåtvinklad på mitten och tydligast på framkanten. Framvingen är översållad av spridda, mörka fjäll och i fransarna bildar mörka fjäll en delningslinje. Bakvingarna är grå, något ljusare vid basen. Arten kan lätt förväxlas med andra Scrobipalpa-arter såsom svart småstävmal S. atriplicella och ljusgrå småstävmal S. obsoletella, som båda kan påträffas på samma typ av lokaler. Glasörtsmåstävmalen ingår i ett komplex av svårskiljbara arter och äldre fynd utanför Norden kan ibland vara opålitliga. Arten är avbildad av Elsner (1999).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för glasörtssmåstävmal

Länsvis förekomst och status för glasörtssmåstävmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för glasörtssmåstävmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Europas salina områden (inkl. Storbritannien och Medelhavsområdet), Mindre Asien och Mongoliet. I Finland är arten påträffad på några lokaler i Åbo-distriktet, på Åland och södra Österbotten längs Bottenviken. I Danmark har arten rapporterats från samtliga distrikt. I Sverige har den uppgivits från Halland, Öland och Gotland. Primärfyndet i Sverige gjordes av Per Benander i Öja på Gotland och rapporterades under namnet Phthorimea salicorniae (E. Hering, 1889). I Fide socken gjordes därefter flera fynd, men lokalen är numera igenvuxen och sannolikt har arten gått ut från denna lokal. Första fyndet från Öland skedde genom kläckning från glasört, larven insamlades i Södviken 19.IX.1980 (leg. BÅB). Glasörtsmåstävmal har inte hittats på Gotland på flera decennier. Lokalen i Fide socken är sannolikt tillspillogiven. Det utesluter inte att arten ändå finns kvar på ön. Förhållandena vid Södviken på Öland har inte ändrat sig under lång tid. Sjömarkerna är fortfarande betade av nötkreatur och år 2001 kunde konstateras, att arten fanns kvar på lokalen. Det finns inga nutida rapporter om populationen i Halland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Scrobipalpa  
  • Art
    Scrobipalpa salicorniae(E.Hering, 1889) - glasörtssmåstävmal
    Synonymer
    glasörtsmåstävmal

Denna småstävmal hör hemma på de flacka strandmarkerna och i marskland. Larven lever av glasört Salicornia europeae. Fjärilen lägger troligen ägg direkt på värdväxten och sannolikt övervintrar arten i Sverige som larv, eftersom glasört utvecklas ganska sent på sommaren. Först under försommaren finns det något för larven att äta. Artens fenologi i Sverige tycks avvika något jämfört med förhållande i England och på kontinenten. Fjärilen kläcks i slutet av juni eller början av juli och flyger ca en månad. Den ska attraheras av ljus men kan också ses fritt flygande efter skymningen. Den tycks tillbringa hela sin tid på kläckningsplatsen, i synnerhet i eller invid de skonor där värdväxten finns; några exemplar utanför sådana lokaler har inte hittats i Sverige.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· glasört - Salicornia europaea (Viktig)
De marker glasörtstävmalen finns på är relativt stabila, men som visas av exemplet från Fide kan upphört kreatursbete snabbt medföra ödesdiger igenväxning. Där var det bladvass som helt intog de öppna lokalerna med glasört. Vidare kan överbete tillsammans med intensivt tramp på små lokaler utgöra ett hot.

Påverkan
  • Miljögifter (Stor negativ effekt)
Man borde snarast inventera lämpliga strandpartier på Gotland, men även på Öland, Skåne och i Halland, för att utröna artens status i landet. Lokaler, där arten finns, bör skötas så att glasörten får en gynnsam utveckling. Den enda lokal, som nyligen har dokumenterats innehålla S. salinella (Öland, Södviken) bör framgent hållas under uppsikt. Lokalen ligger inom ett fågelskydssområde och tillträdesförbud råder från den 1 april till den 30 juni. Följaktligen kan inte förstadierna studeras, ett förhållande som även gäller Vallda Sandö i Halland. Om ytterligare lokaler i Sverige upptäcks, bör dessa kontrolleras med jämna mellanrum för att studera artens frekvens och fenologi.

Elsner, G. et al. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechiidae) Mitteleuropas. Bratislava.

Kaitila, J.-P., 1996. Suomen jäytäjäkoiden (Gelechiidae) elintavat [The biology of the species of Gelechiidae occurring in Finland). Baptria 21(2): 81–105.

Svensson, I. 2002. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 2001. Ent. Tidskr. 123: 1-11.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Scrobipalpa  
  • Art
    Scrobipalpa salicorniae, (E.Hering, 1889) - glasörtssmåstävmal
    Synonymer
    glasörtsmåstävmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.