Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gnagmjölbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Menephilus cylindricus
Gnagmjölbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En glänsande svart art som är parallellt byggd och är 12–13 mm lång. Benen är mycket kraftigt byggda med lätt böjda skenben. Den ganska långsträckta halsskölden har kantade sidor. Täckvingarna har tydliga längsgående punktrader.
Utbredning
Länsvis förekomst för gnagmjölbagge Observationer i  Sverige för gnagmjölbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Norden enbart på Gotska Sandön och Gotland, äldre fynd finns också från östra Småland (Kalmartrakten). Arten är inte funnen i Baltikum och förefaller vara utdöd i Tyskland. Däremot förekommer den, om än mycket sällsynt, i Österrike och är utbredd i sydöstra Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker i gnagmjölet av främst raggbock och jättevedbock i döda och döende tallar, såväl stående träd som lågor och stubbar. I Norden enbart på Gotska Sandön och Gotland, äldre fynd finns också från östra Småland (Kalmartrakten). På Gotska Sandön har arten också individrika pouplationer i drivved längs stränderna. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 250 (50-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (40-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i gnagmjölet av olika långhorningar, främst raggbock och jättevedbock, i döda och döende tallar, såväl stående träd som lågor och stubbar. På Gotska Sandön har arten också individrika populationer i drivved längs stränderna. I Sydeuropa påträffas arten även under barken på murkna ekar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· sälg
· sälg
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Tenebrionidae (svartbaggar), Släkte Menephilus, Art Menephilus cylindricus (Herbst, 1784) - gnagmjölbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i gnagmjölet av främst raggbock och jättevedbock i döda och döende tallar, såväl stående träd som lågor och stubbar. I Norden enbart på Gotska Sandön och Gotland, äldre fynd finns också från östra Småland (Kalmartrakten). På Gotska Sandön har arten också individrika pouplationer i drivved längs stränderna. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 250 (50-5000) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (40-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
En glänsande svart art som är parallellt byggd och är 12–13 mm lång. Benen är mycket kraftigt byggda med lätt böjda skenben. Den ganska långsträckta halsskölden har kantade sidor. Täckvingarna har tydliga längsgående punktrader.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gnagmjölbagge

Länsvis förekomst och status för gnagmjölbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gnagmjölbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Norden enbart på Gotska Sandön och Gotland, äldre fynd finns också från östra Småland (Kalmartrakten). Arten är inte funnen i Baltikum och förefaller vara utdöd i Tyskland. Däremot förekommer den, om än mycket sällsynt, i Österrike och är utbredd i sydöstra Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Stenochiinae  
  • Tribus
    Cnodalonini  
  • Släkte
    Menephilus  
  • Art
    Menephilus cylindricus(Herbst, 1784) - gnagmjölbagge

Larvutvecklingen sker i gnagmjölet av olika långhorningar, främst raggbock och jättevedbock, i döda och döende tallar, såväl stående träd som lågor och stubbar. På Gotska Sandön har arten också individrika populationer i drivved längs stränderna. I Sydeuropa påträffas arten även under barken på murkna ekar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Skog utanför reservat rensas normalt på döda och döende träd. Detta utgör ett starkt hot mot gnagmjölbaggen och är sannolikt förklaringen till att arten numera har sin enda svenska lokal på Gotska Sandön.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
De lokaler där arten förekommer bör skyddas från alla former av avverkning.

Lindroth, C. H. 1924. Coleopterologiska notiser. Ent. Tidskr. 45: 131–138.

Lundberg, S. 1981. Gotska Sandöns skalbaggsfauna - nytillskott och intressanta arter. Ent. Tidskr. 102: 147–154.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Stenochiinae  
  • Tribus
    Cnodalonini  
  • Släkte
    Menephilus  
  • Art
    Menephilus cylindricus, (Herbst, 1784) - gnagmjölbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.