Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gräddporing

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Sidera lenis
Gräddporing Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gräddporing är en vidväxt, utbredd ticka med mjuk konsistens. Fruktkropparna kan lätt skiljas från underlaget. Porlagret är gulvitt till svagt gulbrunt. Porerna är små (5–7/mm) och något vindlande. Hyfsystemet innehåller skeletthyfer. Hyferna i porkanterna saknar ofta den kristallkappa som annars är så typisk för arter i släktet Skeletocutis. Sporerna är små, smala och böjda. Många arter i släktet Skeletocutis är svåra att skilja åt. Gräddporing kan kännas igen på sin mjuka konsistens och på sporernas form och mått.
Utbredning
Länsvis förekomst för gräddporing Observationer i  Sverige för gräddporing
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna art är utbredd genom hela landet och är lokalt troligen inte ovanlig men många av fynden är av äldre datum. Förhållandet är detsamma i övriga nordiska och europeiska länder. Arten är kosmopolitisk men uppträder i tropikerna bara i områden med en utpräglad torrperiod. I Finland är arten klassad som "avtagande" (declining) vilket innebär att arten minskat drastiskt men att det inte finns något överhängande hot.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i murken ved av tall, mycket sällsynt även på gran och sälg. Påträffas i naturskogsartad äldre tallskog, någon gång i annan barrskog. Gräddporingen är uppmärksammad, väl känd och eftersökt. Knappt 5% (70 st) av antalet lokaler är skyddade. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. att arealen naturskogsartad barrskog med lågor, skog som aldrig kalavverkats fortsätter att minska, låg frekvens av skogsbrand och att lågor körs sönder av skogsmaskiner i samband med avverkning och markberedning. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (400-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
En vedlevande ticka som orsakar vitröta i multnande lågor. Den kan växa på alla trädslag men är vanligast på ganska murkna tallstockar. Arten växer främst i äldre skog med gott om multnande ved. Den är en mycket god indikator på att skogen inte utsatts för större ingrepp som kalavverkning eller omfattande gallring. Värdet som indikator ökar troligen mot norr.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Hymenochaetales, genera incertae sedis, Släkte Sidera, Art Sidera lenis (P.Karst.) Miettinen - gräddporing Synonymer Diplomitoporus lenis (P.Karst.) Gilb. & Ryvarden, Antrodia lenis (P.Karst.) Ryvarden, Skeletocutis lenis (P.Karst.) Niemelä, Poria lenis (P.Karst.) Sacc., Cinereomyces lenis (P.Karst.) Spirin, Antrodiella lenis (P.Karst.) Zmitrovich, Physisporus lenis P.Karst., Sidera lenis s. str.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i murken ved av tall, mycket sällsynt även på gran och sälg. Påträffas i naturskogsartad äldre tallskog, någon gång i annan barrskog. Gräddporingen är uppmärksammad, väl känd och eftersökt. Knappt 5% (70 st) av antalet lokaler är skyddade. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. att arealen naturskogsartad barrskog med lågor, skog som aldrig kalavverkats fortsätter att minska, låg frekvens av skogsbrand och att lågor körs sönder av skogsmaskiner i samband med avverkning och markberedning. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (400-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Gräddporing är en vidväxt, utbredd ticka med mjuk konsistens. Fruktkropparna kan lätt skiljas från underlaget. Porlagret är gulvitt till svagt gulbrunt. Porerna är små (5–7/mm) och något vindlande. Hyfsystemet innehåller skeletthyfer. Hyferna i porkanterna saknar ofta den kristallkappa som annars är så typisk för arter i släktet Skeletocutis. Sporerna är små, smala och böjda. Många arter i släktet Skeletocutis är svåra att skilja åt. Gräddporing kan kännas igen på sin mjuka konsistens och på sporernas form och mått.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gräddporing

Länsvis förekomst och status för gräddporing baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gräddporing

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna art är utbredd genom hela landet och är lokalt troligen inte ovanlig men många av fynden är av äldre datum. Förhållandet är detsamma i övriga nordiska och europeiska länder. Arten är kosmopolitisk men uppträder i tropikerna bara i områden med en utpräglad torrperiod. I Finland är arten klassad som "avtagande" (declining) vilket innebär att arten minskat drastiskt men att det inte finns något överhängande hot.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Sidera  
  • Art
    Sidera lenis(P.Karst.) Miettinen - gräddporing
    Synonymer
    Diplomitoporus lenis (P.Karst.) Gilb. & Ryvarden
    Antrodia lenis (P.Karst.) Ryvarden
    Skeletocutis lenis (P.Karst.) Niemelä
    Poria lenis (P.Karst.) Sacc.
    Cinereomyces lenis (P.Karst.) Spirin
    Antrodiella lenis (P.Karst.) Zmitrovich
    Physisporus lenis P.Karst.
    Sidera lenis s. str.

En vedlevande ticka som orsakar vitröta i multnande lågor. Den kan växa på alla trädslag men är vanligast på ganska murkna tallstockar. Arten växer främst i äldre skog med gott om multnande ved. Den är en mycket god indikator på att skogen inte utsatts för större ingrepp som kalavverkning eller omfattande gallring. Värdet som indikator ökar troligen mot norr.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten är för närvarande inte hotad men visar en vikande tendens. Hoten utgörs av skogsvårdande insatser och gallring och slutavverkning är några verksamheter som påverkar arten negativt.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
För att på sikt hejda artens vikande trend behöver merparten av gräddporingens nu kända växtplatser undantas från skogsbruk. Dessutom kan man på sikt gynna arten genom att fler äldre skogar med stora mängder död ved säkerställs.
Utländska namn – FI: Sirppikääpä.

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävät Suomessa (Threatened polypores in Finland). Oy Edita Ab, Helsinki.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R.L. 1994. European Polypores 2. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Sidera  
  • Art
    Sidera lenis, (P.Karst.) Miettinen - gräddporing
    Synonymer
    Diplomitoporus lenis (P.Karst.) Gilb. & Ryvarden
    Antrodia lenis (P.Karst.) Ryvarden
    Skeletocutis lenis (P.Karst.) Niemelä
    Poria lenis (P.Karst.) Sacc.
    Cinereomyces lenis (P.Karst.) Spirin
    Antrodiella lenis (P.Karst.) Zmitrovich
    Physisporus lenis P.Karst.
    Sidera lenis s. str.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.