Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gräddvaxskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Phlebia diffissa
Gräddvaxskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fruktkroppen är tunn, utbredd och hårt fäst mot underlaget. Den är vaxartad och lerfärgad till grågul, som äldre ljust ockrafärgad. Det unga hymeniet är slätt men blir med åldern mer knottrigt, och spricker ofta upp när det torkas. De tätt sammanpackade hyferna har söljor. Sporerna är cylindriska och något böjda (suballantoida). Arten liknar mikroskopiskt hårt vaxskinn (Phlebia firma) som dock i regel är något mörkare i färgen, förblir slät vid torkning och har sporer som tenderar att vara sigmoida (s-böjda) snarare än allantoida (korvböjda).
Utbredning
Länsvis förekomst för gräddvaxskinn Observationer i  Sverige för gräddvaxskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten känd från tre platser, Ångermanland (typlokalen), Västergötland och Småland men aktuella fynd saknas. Alla kända lokaler ligger i skyddade områden. I Norge är arten insamlad från två lokaler (Telemark och Buskerud), i Finland likaså (Pisavaara och Pallas-Ounastunturi nationalparker). De Nordiska fynden representerar den kända världsutbredningen. En uppgift om att arten är funnen i Belgien har inte kunnat verifieras. Detta är en typisk skinnsvamp som inte förbigås vid inventering riktad mot skinn. Arten får därför bedömas vara extremt sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C1; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i död murken ved av tall och ibland gran i äldre barrskog. Alla fynd i Norden gjorda i naturskogar. Fruktkropp föga iögonfallande, men uppenbart en sällsynt art. Total population i landet bedöms som mycket liten, ha minskat och fortsätta minska, p.g.a. avverkning av äldre barrskog och därmed förändrat lokalklimat samt sönderkörning av lågor i samband med avverkning och markberedning. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (1000-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (4-100). Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (C1; D1).
Ekologi
Nedbrytare som oftast växer på lågor eller grövre grenar av tall, men ibland även på granlågor. Miljön är frisk barrskog dominerad av blåbärsris. Alla kända växtplatser utgörs av naturskogar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Meruliaceae, Släkte Phlebia (vaxskinn), Art Phlebia diffissa J.Erikss. & Hjortstam - gräddvaxskinn Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C1; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i död murken ved av tall och ibland gran i äldre barrskog. Alla fynd i Norden gjorda i naturskogar. Fruktkropp föga iögonfallande, men uppenbart en sällsynt art. Total population i landet bedöms som mycket liten, ha minskat och fortsätta minska, p.g.a. avverkning av äldre barrskog och därmed förändrat lokalklimat samt sönderkörning av lågor i samband med avverkning och markberedning. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (1000-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (4-100). Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (C1; D1).
Fruktkroppen är tunn, utbredd och hårt fäst mot underlaget. Den är vaxartad och lerfärgad till grågul, som äldre ljust ockrafärgad. Det unga hymeniet är slätt men blir med åldern mer knottrigt, och spricker ofta upp när det torkas. De tätt sammanpackade hyferna har söljor. Sporerna är cylindriska och något böjda (suballantoida). Arten liknar mikroskopiskt hårt vaxskinn (Phlebia firma) som dock i regel är något mörkare i färgen, förblir slät vid torkning och har sporer som tenderar att vara sigmoida (s-böjda) snarare än allantoida (korvböjda).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gräddvaxskinn

Länsvis förekomst och status för gräddvaxskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gräddvaxskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten känd från tre platser, Ångermanland (typlokalen), Västergötland och Småland men aktuella fynd saknas. Alla kända lokaler ligger i skyddade områden. I Norge är arten insamlad från två lokaler (Telemark och Buskerud), i Finland likaså (Pisavaara och Pallas-Ounastunturi nationalparker). De Nordiska fynden representerar den kända världsutbredningen. En uppgift om att arten är funnen i Belgien har inte kunnat verifieras. Detta är en typisk skinnsvamp som inte förbigås vid inventering riktad mot skinn. Arten får därför bedömas vara extremt sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Meruliaceae  
  • Släkte
    Phlebia - vaxskinn 
  • Art
    Phlebia diffissaJ.Erikss. & Hjortstam - gräddvaxskinn

Nedbrytare som oftast växer på lågor eller grövre grenar av tall, men ibland även på granlågor. Miljön är frisk barrskog dominerad av blåbärsris. Alla kända växtplatser utgörs av naturskogar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Avverkning av äldre barrskog missgynnar arten och är möjligen orsaken till att den hittats på så få platser.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Inventering av kvarvarande gamla skogar med avseende på skinnsvampar är nödvändig för att få en uppfattning om utbredning och frekvens. Om arten hittas i oskyddad skog bör denna sparas undan från avverkning.
Utländska namn: FI – kermarypykkä. NO – sprekkvoksskinn

Eriksson, J., Hjortstam, K. & Ryvarden, L. 1981. The Corticiaceae of North Europe, vol 6. Fungiflora, Oslo. (BILD, s. 1111, mikrokaraktärer)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson och Stephen Manktelow 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Meruliaceae  
  • Släkte
    Phlebia - vaxskinn 
  • Art
    Phlebia diffissa, J.Erikss. & Hjortstam - gräddvaxskinn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson och Stephen Manktelow 2012