Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gråbandad trägnagare

Organismgrupp Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl. Hemicoelus costatus
Gråbandad trägnagare Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 5 mm lång, mörkbrun, cylindrisk och ganska långsträckt skalbagge. På täckvingarna finns tydliga punktrader och mellanrummen mellan dem är beklädda med en tydlig silvervit behåring, vilket ger djuret ett randigt utseende.
Utbredning
Länsvis förekomst för gråbandad trägnagare Observationer i  Sverige för gråbandad trägnagare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från Skåne, Blekinge, Småland och Gotland. Närmast i Danmark, vidare i Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i hård och torr, död ved av olika lövträd, främst i bokgrenar som fallit ner på marken, men också i döda hasselstammar. I Danmark anges den även leva i grenar av ek och klibbal. Känd från Skåne, Blekinge, Småland och Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (75-450). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (300-1800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i hård och torr, död ved av olika lövträd, främst i bokgrenar som fallit ner på marken, men också i döda hasselstammar i gamla hässlen med ett rikt inslag av död ved. I Danmark anges den även leva i grenar av ek och klibbal. Angreppen sker i hård och torr, död ved och kan fortgå under en följd av år i samma veddelar varvid veden blir kraftig sönderäten. Larvutvecklingen sträcker sig över två år. Den fullvuxna larven förpuppar sig inne i veden under sensommaren och den nykläckta, fullbildade skalbaggen stannar i veden under vintern och kommer fram i slutet av maj eller under juni nästa år.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· avenbok
· avenbok
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Ptinidae (trägnagare), Släkte Hemicoelus, Art Hemicoelus costatus (Aragona, 1830) - gråbandad trägnagare Synonymer Anobium costatum Aragona, 1830

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i hård och torr, död ved av olika lövträd, främst i bokgrenar som fallit ner på marken, men också i döda hasselstammar. I Danmark anges den även leva i grenar av ek och klibbal. Känd från Skåne, Blekinge, Småland och Gotland. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (75-450). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (300-1800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 5 mm lång, mörkbrun, cylindrisk och ganska långsträckt skalbagge. På täckvingarna finns tydliga punktrader och mellanrummen mellan dem är beklädda med en tydlig silvervit behåring, vilket ger djuret ett randigt utseende.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gråbandad trägnagare

Länsvis förekomst och status för gråbandad trägnagare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gråbandad trägnagare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från Skåne, Blekinge, Småland och Gotland. Närmast i Danmark, vidare i Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Anobiinae  
  • Tribus
    Anobiini  
  • Släkte
    Hemicoelus  
  • Art
    Hemicoelus costatus(Aragona, 1830) - gråbandad trägnagare
    Synonymer
    Anobium costatum Aragona, 1830

Larvutvecklingen sker i hård och torr, död ved av olika lövträd, främst i bokgrenar som fallit ner på marken, men också i döda hasselstammar i gamla hässlen med ett rikt inslag av död ved. I Danmark anges den även leva i grenar av ek och klibbal. Angreppen sker i hård och torr, död ved och kan fortgå under en följd av år i samma veddelar varvid veden blir kraftig sönderäten. Larvutvecklingen sträcker sig över två år. Den fullvuxna larven förpuppar sig inne i veden under sensommaren och den nykläckta, fullbildade skalbaggen stannar i veden under vintern och kommer fram i slutet av maj eller under juni nästa år.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av bristen på död ved. I bokbestånd är problemet främst att grenar som kapats vid röjning och gallring lämnas kvar över sommaren och lockar till äggläggning, men sedan samlas ihop för flisning. I hässlen röjs ofta döda stammar ut ur runnorna, och vid restaurering av gamla betesmarker kan en stor del av hasselrunnorna plockas bort. Detta hotar såväl denna som flera andra rödlistade arter.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spar mera död ved i bokbestånden. Vid röjningar (även naturvårdsinriktade sådana) i hässlen är det viktigt att lämna kvar en del gamla runnor med död ved i olika nedbrytningsstadier.

Baranowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd 1 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 24.

Baranowski, R. 1991. En inventering av skalbaggsfaunan vid Maltesholm. Rapp. Länsstyrelsen i Kristianstad län. p. 32, 61.

Ehnström, B. 1983. Faunistiska anteckningar om trädskalbaggar. Ent. Tidskr. 104: 77.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Ent. Meddel. 33: 298–299.

Leiler, T.-E. 1961. Anteckningar om svenska coleopterers utbredning och levnadssätt. Opusc. Ent. 26: 203–208.

Palm, T. 1950. Anteckningar om svenska skalbaggar V. Ent. Tidskr. 71: 138.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 277.

Wirén, E. 1963. Bidrag till kännedom om Gotlands och Ölands coleopterfauna och dess invandring II. Ent. Tidskr. 84: 78.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Ptinidae - trägnagare 
  • Underfamilj
    Anobiinae  
  • Tribus
    Anobiini  
  • Släkte
    Hemicoelus  
  • Art
    Hemicoelus costatus, (Aragona, 1830) - gråbandad trägnagare
    Synonymer
    Anobium costatum Aragona, 1830
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.