Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gråbrun palpmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Stomopteryx remissella
Gråbrun palpmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingen är gråbrun med inströdda mörkbruna vingfjäll. Huvud och mellankropp är brunaktiga, ofta med en påtaglig orange ton. Denna färgnyans fortsätter vanligen ut i framvingarna en liten bit ut från basen. Antennlederna är ringade i gråvitt och svart. Labialpalperna är vitgråa. Framvingen är gråbrun med inströdda mörkbruna vingfjäll. Tre distinkta svarta fläckar framträder varav den mellersta fläcken ligger något framför de andra. En svagt grå tvärlinje syns mer eller mindre bra mot vingens fram- och bakkanter. Vingfransar grå och mot vingspetsen med mörka fjäll som bildar en linje i fransarna. Bakvingarna är gråbruna, ljusare in mot basen och med en mycket utpräglad stävprofil, där den främre bakvingespetsen är långt utskjutande i nästan rät vinkel mot vingens ytterkant. Den orangebruna mellankroppen och vingbasen tillsammans med den skarpa, inåtvända vinkeln på bakvingens ytterkant skiljer arten åt från andra svenska stävmalar.
Vingspann är 9-10 mm. Fjärilen är avbildad i Elsner et al., 1999.
Utbredning
Länsvis förekomst för gråbrun palpmal Observationer i  Sverige för gråbrun palpmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i landet endast funnen i Skåne, på Öland och Gotland, förmodligen bara från ett tiotal lokaler under det senaste halvseklet. Den påträffades som ny för landet i slutet av 1920-talet på Öland, där den fortfarande finns på ett fåtal platser. I Skåne är fynden numera också få och dess status där är dåligt känd. Även på Gotland torde antalet lokaler vara väldigt få. I våra grannländer är den endast funnen i Danmark på Fyn och i nordöstra Själland, där den hittades första gången 1921. Därefter har bara några enstaka fyndlokaler upptäckts. I Mellaneuropa är arten känd från Polen, Tyskland, Tjeckien och Slovakien och österut in i Ryssland. Utbredningen i Europa sträcker sig söderut till Medelhavet. Arten saknas i Baltikum och i de västra delarna av Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Arten är i landet endast funnen i Skåne, på Öland och Gotland. Fjärilen flyger i juni och juli på sandmarker och alvarmarker med vittringsgrus. Larven lever på slideväxter (Polygonaceae) men även gullborste (Crinitaria linosyris) är angiven som värdväxt. Sandstäpp är en hotad biotop som minskat kraftigt under senare år. Igenväxning, frånvaro av extensivt naturbete och exploatering av sandmarker för sandtäkt, och bebyggelse är de främsta hoten mot arten. Även på alvarmarkerna sker igenväxning med träd och enbuskar om inte markerna betas. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8500 (1632-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (20-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Fjärilen flyger i juni och juli på sandmarker och alvarmarker med vittringsgrus, kanske ibland i två överlappande generationer då vädret under sommaren är särskilt gynnsamt. Fjärilen är aktiv under eftermiddag, kväll och natt, men mest ses den under kvällen då den vissa år kan svärma på ett litet område (några tiotals kvadratmeter). Larven lever på slideväxter, Polygonaceae, men även gullborste, Crinitaria linosyris, är angiven som värdväxt. I Mellaneuropa anses den leva på ängssyra Rumex acetosa, men i Sverige passar bergsyra R. acetosella bättre in då denna växt oftast finns på lokaler med fjärilen, medan ängssyra saknas.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gullborste
· gullborste
· slideväxter
· slideväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Stomopteryx, Art Stomopteryx remissella (Zeller, 1847) - gråbrun palpmal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är i landet endast funnen i Skåne, på Öland och Gotland. Fjärilen flyger i juni och juli på sandmarker och alvarmarker med vittringsgrus. Larven lever på slideväxter (Polygonaceae) men även gullborste (Crinitaria linosyris) är angiven som värdväxt. Sandstäpp är en hotad biotop som minskat kraftigt under senare år. Igenväxning, frånvaro av extensivt naturbete och exploatering av sandmarker för sandtäkt, och bebyggelse är de främsta hoten mot arten. Även på alvarmarkerna sker igenväxning med träd och enbuskar om inte markerna betas. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8500 (1632-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (20-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Framvingen är gråbrun med inströdda mörkbruna vingfjäll. Huvud och mellankropp är brunaktiga, ofta med en påtaglig orange ton. Denna färgnyans fortsätter vanligen ut i framvingarna en liten bit ut från basen. Antennlederna är ringade i gråvitt och svart. Labialpalperna är vitgråa. Framvingen är gråbrun med inströdda mörkbruna vingfjäll. Tre distinkta svarta fläckar framträder varav den mellersta fläcken ligger något framför de andra. En svagt grå tvärlinje syns mer eller mindre bra mot vingens fram- och bakkanter. Vingfransar grå och mot vingspetsen med mörka fjäll som bildar en linje i fransarna. Bakvingarna är gråbruna, ljusare in mot basen och med en mycket utpräglad stävprofil, där den främre bakvingespetsen är långt utskjutande i nästan rät vinkel mot vingens ytterkant. Den orangebruna mellankroppen och vingbasen tillsammans med den skarpa, inåtvända vinkeln på bakvingens ytterkant skiljer arten åt från andra svenska stävmalar.
Vingspann är 9-10 mm. Fjärilen är avbildad i Elsner et al., 1999.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gråbrun palpmal

Länsvis förekomst och status för gråbrun palpmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gråbrun palpmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i landet endast funnen i Skåne, på Öland och Gotland, förmodligen bara från ett tiotal lokaler under det senaste halvseklet. Den påträffades som ny för landet i slutet av 1920-talet på Öland, där den fortfarande finns på ett fåtal platser. I Skåne är fynden numera också få och dess status där är dåligt känd. Även på Gotland torde antalet lokaler vara väldigt få. I våra grannländer är den endast funnen i Danmark på Fyn och i nordöstra Själland, där den hittades första gången 1921. Därefter har bara några enstaka fyndlokaler upptäckts. I Mellaneuropa är arten känd från Polen, Tyskland, Tjeckien och Slovakien och österut in i Ryssland. Utbredningen i Europa sträcker sig söderut till Medelhavet. Arten saknas i Baltikum och i de västra delarna av Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Stomopteryx  
  • Art
    Stomopteryx remissella(Zeller, 1847) - gråbrun palpmal

Fjärilen flyger i juni och juli på sandmarker och alvarmarker med vittringsgrus, kanske ibland i två överlappande generationer då vädret under sommaren är särskilt gynnsamt. Fjärilen är aktiv under eftermiddag, kväll och natt, men mest ses den under kvällen då den vissa år kan svärma på ett litet område (några tiotals kvadratmeter). Larven lever på slideväxter, Polygonaceae, men även gullborste, Crinitaria linosyris, är angiven som värdväxt. I Mellaneuropa anses den leva på ängssyra Rumex acetosa, men i Sverige passar bergsyra R. acetosella bättre in då denna växt oftast finns på lokaler med fjärilen, medan ängssyra saknas.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gullborste - Galatella linosyris (Viktig)
· slideväxter - Polygonaceae (Viktig)
Sandstäpp är en hotad biotop som minskat kraftigt under senare år (Danielsson, 1996, Tyler, 2003). Igenväxning, frånvaro av extensivt naturbete och exploatering av sandmarker för sandtäkt, och bebyggelse är de främsta hoten mot arten. Även på alvarmarkerna sker igenväxning av träd och enbuskar om inte markerna betas.
Samtliga lokaler i landet bör registreras och fynd rapporteras till Artportalen. Lokaler med en stabil population av S. remissella hyser också flera andra insektsarter med extrema krav, varför dessa platser bör förvaltas så att kvaliteten på habitatet bevaras eller förbättras ur de hotade arternas synpunkt. Sand- och alvarmarker bör i möjligaste mån skyddas från igenväxning, skogsplantering och all exploatering som ytterligare minskar dessa habitat. Igenväxande sandmarker bör röjas och återskapas. Naturbete måste ingå som en åtgärd för att hålla igenväxande lokaler öppna efter röjning. Studier visar att klöv- och hovtrampet är en nödvändig störning på sanden så att inte vegetationen växer igen och att ny sand utan humus kommer upp till ytan under omröringen (Danielsson, 1996).

Aarvik, L., Berggren, K. Hansen, L. O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Lepidopterologisk Arbeidsgruppe Zoologisk Museum, Universitet i Oslo, Norsk Institut for Skogsforskning, Ås.

Benander, P. 1928. Familjen Gelechiidae. Svensk Insektfauna. Rekv. nr. 31, s.79.

Danielsson,S. 1996. Inventering av sandstäpp på Öland 1995 samt förslag till skötselåtgärder. Länsstyrelsen i Kalmar län.

Elsner, G., Huemer, P. & Tokár, Z. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechidae) Mitteleuropas.

Bestimmung-Verbreitung-Flugstandort-lebeensweise der Raupen.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Reproline. Stockholm.

Svensson, I., Elmquist, H. Gustafsson, B. Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska Föreningen. Stockholm

Tyler, T. 2003. Sandstäppens status vårvintern 2003. Botaniska notiser 136(4): 1-22.

Wolff, N. L. 1958. Further notes on the Stomopteryx Group (Lepid. Gelechiidae). Entom. Medd. XXVIII:224- 281.

[http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa), besökt i november 2011.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson, 2011 och Göran Palmqvist, 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Stomopteryx  
  • Art
    Stomopteryx remissella, (Zeller, 1847) - gråbrun palpmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson, 2011 och Göran Palmqvist, 2012.