Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grön aspvedbock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Saperda perforata
Grön aspvedbock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 12-20 mm lång skalbagge med långsträckt cylindrisk kropp och karakteristisk färgteckning. Kroppen är svart med en tät, gulgrön-grågrön behåring. Varje täckvinge har fem kala svarta fläckar och en svart linje längs sidan, även halsskölden har ett antal svarta fläckar.
Utbredning
Länsvis förekomst för grön aspvedbock Observationer i  Sverige för grön aspvedbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Blekinge till Lule lappmark, främst i östra Sverige. Närmast i Norge, Finland och Baltikum, vidare utbredd från Nordafrika, Sydeuropa och de östra delarna av Mellaneuropa österut till Kina.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i innerbarken på stammar och grova grenar av nyligen döda, grovbarkiga aspar. Såväl i stående som liggande träd. Utbredd från Blekinge till Lule lappmark, främst i östra Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (600-3000). Förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i innerbarken på stammar och grova grenar av nyligen döda, grovbarkiga aspar. Såväl i stående som liggande träd. Larven förpuppar sig i den yttersta splintveden. Larvutvecklingen tar antingen ett eller två år. Förpuppningen sker från slutet av maj till mitten av juni. Den fullbildade skalbaggen lever undanskymt och påträffas därför mycket sällan ute i det fria.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Dött träd
Dött träd
· asp
· asp
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Saperda, Art Saperda perforata (Pallas, 1773) - grön aspvedbock Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i innerbarken på stammar och grova grenar av nyligen döda, grovbarkiga aspar. Såväl i stående som liggande träd. Utbredd från Blekinge till Lule lappmark, främst i östra Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (600-3000). Förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En 12-20 mm lång skalbagge med långsträckt cylindrisk kropp och karakteristisk färgteckning. Kroppen är svart med en tät, gulgrön-grågrön behåring. Varje täckvinge har fem kala svarta fläckar och en svart linje längs sidan, även halsskölden har ett antal svarta fläckar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grön aspvedbock

Länsvis förekomst och status för grön aspvedbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grön aspvedbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Blekinge till Lule lappmark, främst i östra Sverige. Närmast i Norge, Finland och Baltikum, vidare utbredd från Nordafrika, Sydeuropa och de östra delarna av Mellaneuropa österut till Kina.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lamiinae  
  • Tribus
    Saperdini  
  • Släkte
    Saperda  
  • Art
    Saperda perforata(Pallas, 1773) - grön aspvedbock

Larvutvecklingen sker i innerbarken på stammar och grova grenar av nyligen döda, grovbarkiga aspar. Såväl i stående som liggande träd. Larven förpuppar sig i den yttersta splintveden. Larvutvecklingen tar antingen ett eller två år. Förpuppningen sker från slutet av maj till mitten av juni. Den fullbildade skalbaggen lever undanskymt och påträffas därför mycket sällan ute i det fria.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)


Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)

Ahnlund, H. & Lindhe, A. 1992. Hotade vedinsekter i barrskogslandskapet - några synpunkter utifrån studier av sörmländska brandfält, hällmarker och hyggen. Ent. Tidskr. 113: 16-19.

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 160-161.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lamiinae  
  • Tribus
    Saperdini  
  • Släkte
    Saperda  
  • Art
    Saperda perforata, (Pallas, 1773) - grön aspvedbock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2015