Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grön barkglansbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.) Rhizophagus aeneus
Grön barkglansbagge Skalbaggar, Cucujoidea (glansbaggar, nyckelpigor m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En påfallande långsmal art med en kroppslängd av 3 mm. Kroppen är övervägande svart med gröna eller blå täckvingar. Benen är kraftigt byggda och antennernas tre sista leder är breda och bildar tillsammans en klubba.
Utbredning
Länsvis förekomst för grön barkglansbagge Observationer i  Sverige för grön barkglansbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Funnen i de flesta landskap från Skåne till Gästrikland. Närmast i Norge, Finland och i Baltikum, ej i Danmark. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lever under bark och i ved av nyligen döda lövträd som står i fuktiga miljöer, gärna ute i vatten. Den är funnen på bl.a. klibbal, bok, björk och ek, både i hela, stående och liggande träd samt i stubbar av dessa - främst längs stränder av sjöar och vattendrag. Funnen i de flesta landskap från Skåne till Gästrikland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-1600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under bark och i ved av nyligen döda lövträd som står i fuktiga miljöer, gärna ute i vatten. Den är funnen på bl.a. klibbal, bok, björk och ek. Den påträffas både i hela, stående och liggande träd samt i stubbar av dessa - främst längs vattendrag och sjöstränder. Ofta har virket någon del stående direkt i vatten. Larver och fullbildade skalbaggar är påträffade tillsammans i slutet av juli.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· aplar
· aplar
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hästkastanj
· hästkastanj
· klibbal
· klibbal
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· fnöskticka
· fnöskticka
Levande träd
Levande träd
· alar
· alar
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
Dött träd
Dött träd
· alar
· alar
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· klibbal
· klibbal
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Monotomidae (gråbaggar), Släkte Rhizophagus, Art Rhizophagus aeneus Richter, 1820 - grön barkglansbagge Synonymer Cyanostolus aeneus (Richter, 1820)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lever under bark och i ved av nyligen döda lövträd som står i fuktiga miljöer, gärna ute i vatten. Den är funnen på bl.a. klibbal, bok, björk och ek, både i hela, stående och liggande träd samt i stubbar av dessa - främst längs stränder av sjöar och vattendrag. Funnen i de flesta landskap från Skåne till Gästrikland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-400). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-1600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En påfallande långsmal art med en kroppslängd av 3 mm. Kroppen är övervägande svart med gröna eller blå täckvingar. Benen är kraftigt byggda och antennernas tre sista leder är breda och bildar tillsammans en klubba.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grön barkglansbagge

Länsvis förekomst och status för grön barkglansbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grön barkglansbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Funnen i de flesta landskap från Skåne till Gästrikland. Närmast i Norge, Finland och i Baltikum, ej i Danmark. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Monotomidae - gråbaggar 
  • Underfamilj
    Rhizophaginae  
  • Släkte
    Rhizophagus  
  • Art
    Rhizophagus aeneusRichter, 1820 - grön barkglansbagge
    Synonymer
    Cyanostolus aeneus (Richter, 1820)

Larvutvecklingen sker under bark och i ved av nyligen döda lövträd som står i fuktiga miljöer, gärna ute i vatten. Den är funnen på bl.a. klibbal, bok, björk och ek. Den påträffas både i hela, stående och liggande träd samt i stubbar av dessa - främst längs vattendrag och sjöstränder. Ofta har virket någon del stående direkt i vatten. Larver och fullbildade skalbaggar är påträffade tillsammans i slutet av juli.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Viktig)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· hästkastanj - Aesculus hippocastanum (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· alar - Alnus (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Arten hotas av bristen på nyligen döda lövträd som står ute i vattnet eller som från stranden fallit ned i vattnet.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Spar nyligen döda lövträd utefter vattendrag. När trädstammar delvis blåser ner i vattnet är det viktigt att dessa får ligga kvar. Man bör även vid avverkning av och gallring i skog som gränsar mot vatten undanta en så pass bred strandzon från avverkning att en naturlig dynamik av död ved i vattnet bevaras.

Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedom om Coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 107.

Lindroth, C. H. 1924. Coleopterologiska notiser. Ent. Tidskr. 45: 134.

Möller, A. 1955. Anteckningar om svenska skalbaggar. 1. Opusc. Ent. 20: 224.

Palm, T. 1943. Anteckningar om svenska skalbaggar. 1. Ent. Tidskr. 64: 83.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedishen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 258.

Widenfalk, R. 1975. Skalbaggsfaunan i Strömsholm med angränsande områden. Rapport länsstyrelsen i Västmanlands län. p. 16.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Cucujoidea  
  • Familj
    Monotomidae - gråbaggar 
  • Underfamilj
    Rhizophaginae  
  • Släkte
    Rhizophagus  
  • Art
    Rhizophagus aeneus, Richter, 1820 - grön barkglansbagge
    Synonymer
    Cyanostolus aeneus (Richter, 1820)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.