Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grönfjällig fjällskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Lepiota grangei
Grönfjällig fjällskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grönfjällig fjällskivling är en liten fjällskivling med 1–3 cm bred hatt. Den är grågrön till mörkgrön, snart fjälligt uppsprickande varvid det vita köttet blottas, åtminstone mot kanten. Foten saknar ring men har neråt bälten eller flockar av hattens gröna färg.
Utbredning
Länsvis förekomst för grönfjällig fjällskivling Observationer i  Sverige för grönfjällig fjällskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En mycket sällsynt art, som hittills bara är funnen på några få lokaler i Skåne, på Öland, i Dalsland och Uppland. Eftersom den är så liten är den sannolikt något förbisedd och fler fynd, även i andra landskap, kan förväntas. Den är sällsynt även i Danmark samt funnen på några få lokaler i södra Norge och södra Finland. I södra och mellersta Europa är den spridd men överallt sällsynt. Arten är rödlistad i samtliga nordiska länder samt i Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii); C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i lövförna, mulljord och lera i ädellöv- och blandskog, helst bok- och ekskog på kalkstark mark. Total population och förekomstarea i landet liten och bedöms ha minskat och fortgående att minska, i första hand p.g.a. slutavverkning eller annan exploatering av växtplatserna. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (360-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (18-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (72-400) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (B2ab(iii); C1+2a(i)).
Ekologi
Grönfjällig fjällskivling är en förnasvamp som växer på näringsrika ställen i löv- eller blandskog. Den tycks föredra kalkrik mark. Söderut är den ofta funnen i bokskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Lepiota (fjällskivlingar), Art Lepiota grangei (Eyre) Kühner - grönfjällig fjällskivling Synonymer Schulzeria grangei Eyre, grön fjällskivling

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii); C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i lövförna, mulljord och lera i ädellöv- och blandskog, helst bok- och ekskog på kalkstark mark. Total population och förekomstarea i landet liten och bedöms ha minskat och fortgående att minska, i första hand p.g.a. slutavverkning eller annan exploatering av växtplatserna. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (360-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (18-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (72-400) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (B2ab(iii); C1+2a(i)).
Grönfjällig fjällskivling är en liten fjällskivling med 1–3 cm bred hatt. Den är grågrön till mörkgrön, snart fjälligt uppsprickande varvid det vita köttet blottas, åtminstone mot kanten. Foten saknar ring men har neråt bälten eller flockar av hattens gröna färg.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grönfjällig fjällskivling

Länsvis förekomst och status för grönfjällig fjällskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grönfjällig fjällskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En mycket sällsynt art, som hittills bara är funnen på några få lokaler i Skåne, på Öland, i Dalsland och Uppland. Eftersom den är så liten är den sannolikt något förbisedd och fler fynd, även i andra landskap, kan förväntas. Den är sällsynt även i Danmark samt funnen på några få lokaler i södra Norge och södra Finland. I södra och mellersta Europa är den spridd men överallt sällsynt. Arten är rödlistad i samtliga nordiska länder samt i Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lepiota - fjällskivlingar 
  • Art
    Lepiota grangei(Eyre) Kühner - grönfjällig fjällskivling
    Synonymer
    Schulzeria grangei Eyre
    grön fjällskivling

Grönfjällig fjällskivling är en förnasvamp som växer på näringsrika ställen i löv- eller blandskog. Den tycks föredra kalkrik mark. Söderut är den ofta funnen i bokskog.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Förändringar av miljö och mikroklimat på växtplatserna, t.ex. på grund av skogsbruk eller luftföroreningar utgör tänkbara hot mot arten.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
De fåtaliga växtplatserna måste alla säkerställas och arten bör efersökas i liknande miljöer på andra håll. För att gynna arten fordras att fler lövskogar på kalkrik mark skyddas och brukas på ett för svampfloran ändamålsenligt sätt.
Utländska namn – NO: Grønn parasollsopp, DK: Grønskællet parasolhat, FI: Viherukonsieni.

Lange, J. & Lange, M. Svampflora. P.A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm.

Lange, J.E. 1935–40. Flora Agaricina Danica (nr. 10 A) Köpenhamn.

Rald, E., Heilmann-Clausen, J. & Lange, C. 1992. 1991 – et godt år för parasolhatte. Svampe 26: 33–39.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lepiota - fjällskivlingar 
  • Art
    Lepiota grangei, (Eyre) Kühner - grönfjällig fjällskivling
    Synonymer
    Schulzeria grangei Eyre
    grön fjällskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.