Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grönhjon

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Callidium aeneum
Grönhjon Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En platt och ganska bred grönskimrande art som blir 9–15 mm lång. Ibland blir vissa delar som halsskölden mer bronsfärgad. Täckvingarna har en egendomlig och mycket grov skulptur som liknar läder. Antenner och ben är långa och kraftigt byggda. Låren är klubblikt förtjockade.
Utbredning
Länsvis förekomst för grönhjon Observationer i  Sverige för grönhjon
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Torne lappmark men saknas på Gotland. Känd från alla våra grannländer utom Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från mellaneuropa österut till Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c; B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker i döda grenar eller klena stamdelar av barrträd, främst gran. Framför allt i grenar på senvuxna, grovbarkiga granar. Utbredd från Skåne till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-600). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2c+3c; B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i döda grenar eller klena stamdelar av barrträd, främst gran. Framför allt i grenar på senvuxna, grovbarkiga granar. Larverna lever främst under barken på grenar som blir 3–7 cm. Helst angrips grenar som varit döda ett till två år. Larver kan ibland även hittas på tallgrenar. På båda trädslagen kan ibland även klena stamdelar äggbeläggas. Larvernas utvecklingstid är två år. De gnager en mycket karaktäristisk platt gång som liknar en håla under barken på grenarna. Före förpuppningen går larver in i splintveden och gör en puppkammare 5–10 mm under vedytan. Den fullbildade skalbaggen påträffas från början av juni till slutet av juli krypande på nyligen döda grangrenar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Callidium, Art Callidium aeneum (De Geer, 1775) - grönhjon Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c; B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i döda grenar eller klena stamdelar av barrträd, främst gran. Framför allt i grenar på senvuxna, grovbarkiga granar. Utbredd från Skåne till Torne lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (200-600). Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (800-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2c+3c; B2ab(iii,iv)).
En platt och ganska bred grönskimrande art som blir 9–15 mm lång. Ibland blir vissa delar som halsskölden mer bronsfärgad. Täckvingarna har en egendomlig och mycket grov skulptur som liknar läder. Antenner och ben är långa och kraftigt byggda. Låren är klubblikt förtjockade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grönhjon

Länsvis förekomst och status för grönhjon baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grönhjon

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Torne lappmark men saknas på Gotland. Känd från alla våra grannländer utom Danmark. Världsutbredningen sträcker sig från mellaneuropa österut till Japan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Callidiini  
  • Släkte
    Callidium  
  • Art
    Callidium aeneum(De Geer, 1775) - grönhjon

Larvutvecklingen sker i döda grenar eller klena stamdelar av barrträd, främst gran. Framför allt i grenar på senvuxna, grovbarkiga granar. Larverna lever främst under barken på grenar som blir 3–7 cm. Helst angrips grenar som varit döda ett till två år. Larver kan ibland även hittas på tallgrenar. På båda trädslagen kan ibland även klena stamdelar äggbeläggas. Larvernas utvecklingstid är två år. De gnager en mycket karaktäristisk platt gång som liknar en håla under barken på grenarna. Före förpuppningen går larver in i splintveden och gör en puppkammare 5–10 mm under vedytan. Den fullbildade skalbaggen påträffas från början av juni till slutet av juli krypande på nyligen döda grangrenar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Eftersom arten främst ynglar i grenar på sakta växande, grovbarkiga granar hotas grönhjonet av att denna typ av träd blivit allt sällsyntare i våra produktionsskogar. Arten verkar även att ha sin huvudsakliga utbredning i den fjällnära skogen. Flera av dessa bestånd har ersatts med bestånd med contortatall under de senaste decennierna. Den förekommer även ofta i grenar på de kamgranar som står i åkerkanter. Eftersom dessa skuggar åkermarken huggs de ofta ner av markägarna.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spar bestånd med gamla lavgranar liksom kantbestånd mot åkermarker med gamla grovkvistiga träd.

Bense, U. 1995. Longhorn Beetles – Illustratetd Key to the Cerambycidae avd Vesperidae of Europé. Margraf Verlag, sid. 261.

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Faunan Ent. Scand. Vol. 22: 111–112.

Freude, U., Harde, K. W. & Lohse, G. A. 1966. Die Käfer Mitteleuropas. Bd. 9: 59.

Koch, K. 1992. Die Käfer Mitteleuropas. Ökologie. Bd. 3: 31.

Saalas, U. 1923. Die Fichtenkäfer Finnlands II. Ann. Acad. Scient. Fenn. Ser. A. Vol. 22. Nr. 1: 393–394.

Palm, T. 1946. Coleopterfaunan i en jämtländsk lavgranskog I. Ent. Tidskr, Träd- och trädsvampfaunan. Ent. Tidskr. 67.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Cerambycinae  
  • Tribus
    Callidiini  
  • Släkte
    Callidium  
  • Art
    Callidium aeneum, (De Geer, 1775) - grönhjon
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2001. © ArtDatabanken, SLU 2006.