Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grönkattfot

Organismgrupp Kärlväxter Antennaria alpina subsp. porsildii
Grönkattfot Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grönkattfot är en 5–10 cm hög, flerårig korgblommig växt. Rosettbladen är omvänt smalt lansettlika, mörkgröna, kala eller gleshåriga på båda sidor. Stjälken och de 4–8 stjälkbladen är kala eller glest ullhåriga. Högst upp kan stjälken ibland ha körtelhår. Blomkorgarna är 2–5 stycken. Holkfjällen är mörkt grönbruna till svartbruna, i övre delen jämnsmala och de har kala eller gleshåriga skaft. Frukt ofta med vit fruktpensel. Arten är apomiktisk (sätter frö utan befruktning) och närstående fjällkattfot Antennaria alpina. Den senare har ullhåriga holkfjällsskaft och tätt håriga bladundersidor. Hanindivid är mycket sällsynta och oftast är bestånden rent honliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för grönkattfot Observationer i  Sverige för grönkattfot
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sällsynt från Pite till Torne lappmark. Totalt är den känd från ett 30-tal lokaler, Pite lappmark (3), sydvästra Lule lappmark (1), nordvästra Lule lappmark (cirka 15), Torne lappmark (12). Flertalet populationer är individfattiga och lokalerna ligger ofta långt från varandra. Det finns inga moderna invneteringar gjorda för arten så eventuella trender och aktuell status är okända. I övriga Norden finns arten i Norge på ett 50-tal lokaler i Nordland och Troms samt i Finland på några lokaler längst i nordväst. I övrigt så förekommer den endast på Grönland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer sällsynt från Pite till Torne lappmark, samtliga kända populationer är små. Grönkattfot växer i fuktiga miljöer som flytjordsterrasser, snölegor, översilade klippor och fuktig Dryas-hed. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (1000-50000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (11208-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (100-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att underarten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Grönkattfot växer i fuktiga miljöer som flytjordsterrasser, snölegor, översilade klippor och fuktig Dryas-hed. Den är knuten till kalkrika marker och förekommer från lågalpin till högalpin region.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Antennaria (kattfötter), Underart Antennaria alpina subsp. porsildii (E.Ekman) Chmiel. - grönkattfot Synonymer Antennaria porsildii E.Ekman

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer sällsynt från Pite till Torne lappmark, samtliga kända populationer är små. Grönkattfot växer i fuktiga miljöer som flytjordsterrasser, snölegor, översilade klippor och fuktig Dryas-hed. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (1000-50000). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (11208-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (100-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att underarten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Grönkattfot är en 5–10 cm hög, flerårig korgblommig växt. Rosettbladen är omvänt smalt lansettlika, mörkgröna, kala eller gleshåriga på båda sidor. Stjälken och de 4–8 stjälkbladen är kala eller glest ullhåriga. Högst upp kan stjälken ibland ha körtelhår. Blomkorgarna är 2–5 stycken. Holkfjällen är mörkt grönbruna till svartbruna, i övre delen jämnsmala och de har kala eller gleshåriga skaft. Frukt ofta med vit fruktpensel. Arten är apomiktisk (sätter frö utan befruktning) och närstående fjällkattfot Antennaria alpina. Den senare har ullhåriga holkfjällsskaft och tätt håriga bladundersidor. Hanindivid är mycket sällsynta och oftast är bestånden rent honliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grönkattfot

Länsvis förekomst och status för grönkattfot baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grönkattfot

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sällsynt från Pite till Torne lappmark. Totalt är den känd från ett 30-tal lokaler, Pite lappmark (3), sydvästra Lule lappmark (1), nordvästra Lule lappmark (cirka 15), Torne lappmark (12). Flertalet populationer är individfattiga och lokalerna ligger ofta långt från varandra. Det finns inga moderna invneteringar gjorda för arten så eventuella trender och aktuell status är okända. I övriga Norden finns arten i Norge på ett 50-tal lokaler i Nordland och Troms samt i Finland på några lokaler längst i nordväst. I övrigt så förekommer den endast på Grönland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Antennaria - kattfötter 
  • Art
    Antennaria alpina - fjällkattfot 
  • Underart
    Antennaria alpina subsp. porsildii(E.Ekman) Chmiel. - grönkattfot
    Synonymer
    Antennaria porsildii E.Ekman

Grönkattfot växer i fuktiga miljöer som flytjordsterrasser, snölegor, översilade klippor och fuktig Dryas-hed. Den är knuten till kalkrika marker och förekommer från lågalpin till högalpin region.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Eftersom grönkattfotens populationer ofta är små är risken stor att slumphändelser kan förstöra lokaler. Andra saker som kan påverka arten negativt är turism. På de lokaler som ligger på välbesökta platser kan slitaget bli för stort. Renbetet kan lokalt bli problem, främst för hårt betestryck. Eventuella kommande klimatförändringar kan förändra de ekologiska förutsättningarna för arten.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Artens aktuella status måste snarast fastställas. De lokaler som inte besökts de senaste 10 åren måste återbesökas. Samtliga lokaler bör sedan övervakas regelbundet. Få lokaler ligger idag inom skyddade områden, detta bör avhjälpas i framtiden.
Utländska namn – DK: Porsilds Kattefod, NO: Grønkattefot, FI: Kaljukissankäpälä.

Arwidsson, T. 1943. Studien über Gefässpflanzen in den Hochgebirgen der Pite lappmark. Acta Phytogeographica Suecica 17.

Björkman, G. 1939. Kärlväxtfloran inom Stora Sjöfallets nationalpark, jämte angränsande delar av norra Lule lappmark. Kungl. Svenska Venskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden No 2.

Björkman, G. 1965. Tillägg till kärlväxtfloran inom Stora Sjöfallets nationalpark, jämte angränsande delar av norra Lule lappmark. Kungl. Svenska Venskapsakademiens Avhandlingar i Naturskyddsärenden No 21.

Gjærevoll, O. 1990. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. II. Alpine Plants. Trondheim.

Hedberg, O., Mårtensson, O. & Rudberg, S. 1952. Botanical investigations in the Pältsa region of northernmost Sweden. Bot. Not., Suppl. 3 (2).

Väre, H. 1997. Kaljukissankäpälä – grönkattfot. I. Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Antennaria - kattfötter 
  • Art
    Antennaria alpina - fjällkattfot 
  • Underart
    Antennaria alpina subsp. porsildii, (E.Ekman) Chmiel. - grönkattfot
    Synonymer
    Antennaria porsildii E.Ekman
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken 2006.