Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gröntonig pärlbandsalg

Organismgrupp Alger, Rödalger Batrachospermum vogesiacum
Gröntonig pärlbandsalg Alger, Rödalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Detta är en av de två svenska arter som tillhör pärlbandsalggruppen Virescentia, inom rödalgerna. Den andra arten är B. helminthosum. Gröntonig pärlbandsalg är monoik, dvs. sambyggare, mycket gelatinös samt 2-10 cm lång och 340-700 µm bred. På den rikligt förgrenade bålen finns ibland piskformade grenar (flagelliform) som har varierande färg, bland annat beroende på ålder: de kan vara grå-, brun-, oliv-, blek- eller ± blågröna. I äldre delar är de svartgröna och pälsliknande samt mycket slemmiga. De primära smågrenar (primära fascicles) som utgår från noderna bildar elliptiska, bukiga eller tunnformiga ”pärlor”, i yngre delar åtskilda men i äldre sammanflytande. Dessa kransgrenar har 6-11 celler, ofta med hår ytterst, som kan vara upp till 50 µm långa. De så kallade sekundära smågrenarna som utgår från axeln mellan noderna är vanligt förekommande och kan bli lika långa som de primära. Rundade spermatangier (hanorgan) som är 5-8 µm i diameter kan sitta i ändarna på både primära och sekundära smågrenar. Karpogongrenarna är raka och utgår från celler vid axeln. Deras inåtvända trådar (involucral filament) är korta och talrika. Karpogonen (honorganen) är 4-7 µm i diameter med avlångt till koniskt eller cylindriskt kortskaftat trikogyn (en halslik del av karpogonet där hancellen tar sig in). Detta är 4-7(-10) µm brett och ganska ofta är skaftet böjt. Karposporofyterna sitter nära axeln, är klotformiga eller halvklotformiga, 140-280(-330) µm stora. Det är ofta bara en, sällan två, i varje nods kransgrenar (i varje makroskopisk ”pärla”). Karposporangierna - de som producerar karposporer - är elliptiska eller äggformiga, 8,5-13(-17) × 13-19(-25) µm. Arten saknar monosporangier (organ för bildning av könlösa sporer). Barktrådar består enbart av smala cylindriska celler, i äldre delar sammanflätade. Beskrivningen ovan är en sammanställning från Eloranta m.fl. (2011), Israelson (1942), Knappe & Huth (2014), Sheath m.fl. (1994) samt egna studier.
Utbredning
Länsvis förekomst för gröntonig pärlbandsalg Observationer i  Sverige för gröntonig pärlbandsalg
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sällsynt i Västeuropa - Belgien, Frankrike, Sverige - och är nyligen funnen i Saarland, Tyskland (Knappe & Huth 2014). Fynd har gjorts av arten också i Brasilien (Necchi 1990) och på Nya Zeeland (Entwisle 1993). I Sverige har den hittats på sex platser, samtliga i västra Sverige. Tre av dessa hade tidigare bara setts på 1800-talet. Samtliga svenska fynd är gjorda i rinnande vatten under 1930-talet (Israelson 1942).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Rödalgen Batrachospermum vogesiacum har eftersökts på de fyra lokaler som uppgivits av Israelsson 1942. Arten påträffades på två av dessa nämligen på Hunneberg och i norra Värmland. Sannolikt har kalkning fått arten att försvinna från de två andra vid Linsell och Fulufjället. Arten hotas troligen även av eutrofiering. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (9000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-120) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Gröntonig pärlbandsalg förekommer i näringsfattiga rinnande eller stillastående vatten, särskilt mossar eller sura källbäckar (Knappe & Huth 2014). Den är flerårig. Sommaren 2013 besökte undertecknad fem av de svenska fyndlokalerna (en kunde inte med säkerhet lokaliseras) och återfann arten sittande på sten i två av dessa: en bäck på Hunneberg i Västergötland (pH 5,4, konduktivitet 4,1 mS/m) och i Husbäcken i norra Värmland (konduktivitet i fält 1,3 mS/m). Lokalen i Harrsjöån på Fulufjället i Dalarna är kalkad liksom lokalen nära Sörvattnan i Härjedalen, varför arten inte kunde återfinnas. Vad som hänt med lokalen på Kynnefjäll i norra Bohuslän är osäkert, men påväxtalgfloran, som innehöll pärlbandsalg Batrachospermum gelatinosum och skinntråd Phormidium sp., indikerar att kalkning har skett även här. Den låga konduktiviteten på de två kvarvarande fyndlokalerna visar att det är jonsvaga vatten, dvs. vatten med låg halt lösta salter, som är artens habitat.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Dött träd
Dött träd
· fröväxter
· fröväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Florideophyceae, Ordning Batrachospermales, Familj Batrachospermaceae, Släkte Batrachospermum (pärlbandsalger), Art Batrachospermum vogesiacum Skuja - gröntonig pärlbandsalg Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Rödalgen Batrachospermum vogesiacum har eftersökts på de fyra lokaler som uppgivits av Israelsson 1942. Arten påträffades på två av dessa nämligen på Hunneberg och i norra Värmland. Sannolikt har kalkning fått arten att försvinna från de två andra vid Linsell och Fulufjället. Arten hotas troligen även av eutrofiering. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (9000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-120) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Detta är en av de två svenska arter som tillhör pärlbandsalggruppen Virescentia, inom rödalgerna. Den andra arten är B. helminthosum. Gröntonig pärlbandsalg är monoik, dvs. sambyggare, mycket gelatinös samt 2-10 cm lång och 340-700 µm bred. På den rikligt förgrenade bålen finns ibland piskformade grenar (flagelliform) som har varierande färg, bland annat beroende på ålder: de kan vara grå-, brun-, oliv-, blek- eller ± blågröna. I äldre delar är de svartgröna och pälsliknande samt mycket slemmiga. De primära smågrenar (primära fascicles) som utgår från noderna bildar elliptiska, bukiga eller tunnformiga ”pärlor”, i yngre delar åtskilda men i äldre sammanflytande. Dessa kransgrenar har 6-11 celler, ofta med hår ytterst, som kan vara upp till 50 µm långa. De så kallade sekundära smågrenarna som utgår från axeln mellan noderna är vanligt förekommande och kan bli lika långa som de primära. Rundade spermatangier (hanorgan) som är 5-8 µm i diameter kan sitta i ändarna på både primära och sekundära smågrenar. Karpogongrenarna är raka och utgår från celler vid axeln. Deras inåtvända trådar (involucral filament) är korta och talrika. Karpogonen (honorganen) är 4-7 µm i diameter med avlångt till koniskt eller cylindriskt kortskaftat trikogyn (en halslik del av karpogonet där hancellen tar sig in). Detta är 4-7(-10) µm brett och ganska ofta är skaftet böjt. Karposporofyterna sitter nära axeln, är klotformiga eller halvklotformiga, 140-280(-330) µm stora. Det är ofta bara en, sällan två, i varje nods kransgrenar (i varje makroskopisk ”pärla”). Karposporangierna - de som producerar karposporer - är elliptiska eller äggformiga, 8,5-13(-17) × 13-19(-25) µm. Arten saknar monosporangier (organ för bildning av könlösa sporer). Barktrådar består enbart av smala cylindriska celler, i äldre delar sammanflätade. Beskrivningen ovan är en sammanställning från Eloranta m.fl. (2011), Israelson (1942), Knappe & Huth (2014), Sheath m.fl. (1994) samt egna studier.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gröntonig pärlbandsalg

Länsvis förekomst och status för gröntonig pärlbandsalg baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gröntonig pärlbandsalg

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sällsynt i Västeuropa - Belgien, Frankrike, Sverige - och är nyligen funnen i Saarland, Tyskland (Knappe & Huth 2014). Fynd har gjorts av arten också i Brasilien (Necchi 1990) och på Nya Zeeland (Entwisle 1993). I Sverige har den hittats på sex platser, samtliga i västra Sverige. Tre av dessa hade tidigare bara setts på 1800-talet. Samtliga svenska fynd är gjorda i rinnande vatten under 1930-talet (Israelson 1942).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Biliphyta  
  • Infrarike
    Rhodophyta  
  • Stam
    Rhodophyta - rödalger 
  • Understam
    Rhodophytina  
  • Klass
    Florideophyceae  
  • Underklass
    Nemaliophycidae  
  • Ordning
    Batrachospermales  
  • Familj
    Batrachospermaceae  
  • Släkte
    Batrachospermum - pärlbandsalger 
  • Art
    Batrachospermum vogesiacumSkuja - gröntonig pärlbandsalg

Gröntonig pärlbandsalg förekommer i näringsfattiga rinnande eller stillastående vatten, särskilt mossar eller sura källbäckar (Knappe & Huth 2014). Den är flerårig. Sommaren 2013 besökte undertecknad fem av de svenska fyndlokalerna (en kunde inte med säkerhet lokaliseras) och återfann arten sittande på sten i två av dessa: en bäck på Hunneberg i Västergötland (pH 5,4, konduktivitet 4,1 mS/m) och i Husbäcken i norra Värmland (konduktivitet i fält 1,3 mS/m). Lokalen i Harrsjöån på Fulufjället i Dalarna är kalkad liksom lokalen nära Sörvattnan i Härjedalen, varför arten inte kunde återfinnas. Vad som hänt med lokalen på Kynnefjäll i norra Bohuslän är osäkert, men påväxtalgfloran, som innehöll pärlbandsalg Batrachospermum gelatinosum och skinntråd Phormidium sp., indikerar att kalkning har skett även här. Den låga konduktiviteten på de två kvarvarande fyndlokalerna visar att det är jonsvaga vatten, dvs. vatten med låg halt lösta salter, som är artens habitat.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
· fröväxter - Spermatophytae (Har betydelse)
Kalkning är utan tvekan det största hotet mot arten. Sannolikt kan också näringstillförsel, exempelvis via dåligt renat avloppsvatten i fjällmiljö, skada arten.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Miljögifter (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Vid planering av kalkning i områden som kan antas vara naturligt sura bör en inventering göras innan tillstånd ges.
Nyligen gjorda fylogenetiska studier på de tre på morfologiskt identifierade arterna i Brasilien tillhörande gruppen Virescentia, B. helminthosum, B. sirodoti och B. vogesiacum, har visat att dessa varken kan hållas isär genom molekylära eller morfologiska data (De Castro & Necchi 2014). Därför har man föreslagit ett nytt namn, B. viride-brasiliense på denna art.

De Castro, D. & Necchi Jr, O. 2014. Systematics of the section Virescentia of the Batrachospermum (Batrachospermales, Rhodophyta) in Brazil. Phycologia 53: 561-570.

Eloranta, P., Kwandrans, J. & Kusel-Fetzmann, E. 2011. Rhodophyta and Phaeophyceae. Süßwasserflora von Mitteleuropa. Band 7. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg.

Entwisle, T.J. 1993. The discovery of Batrachospermalean taxa (Rhodophyta) in Australia and New Zealand. Muelleria 8: 5-16.

Israelson, G. 1942. The freshwater Florideae of Sweden - studies on their taxonomy, ecology, and distribution. Symbolae Botanicae Upsalienses 6(1): 1-134.

Knappe, J. & Huth, K. 2014. Rotalgen des Süßwassers in Deutschland und angrenzenden Gebieten. Bibliotheca Phycologia 118: 1-142.

Necchi Jr, O. 1990. Revision of the genus Batrachospermum Roth (Rhodophyta, Batrachospermales) in Brazil. Bibliotheca Phycologica 84.

Sheath, R.G., Vis, M.L. & Cole, M.C. 1994. Distribution and systematics of Batrachospermum (Batrachospermales, Rhodophyta) in North America. 6. Section Turfosa. Journal of Phycology 30: 872-884.

Skuja H. 1938. Die Süßwasserrhodophycean der Deutschen Limnologischen Sunda-Expedition. Archiv für Hydrobiologie Suppl. 15: 603-637, pls 29-34.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Bengtsson 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Biliphyta  
  • Infrarike
    Rhodophyta  
  • Stam
    Rhodophyta - rödalger 
  • Understam
    Rhodophytina  
  • Klass
    Florideophyceae  
  • Underklass
    Nemaliophycidae  
  • Ordning
    Batrachospermales  
  • Familj
    Batrachospermaceae  
  • Släkte
    Batrachospermum - pärlbandsalger 
  • Art
    Batrachospermum vogesiacum, Skuja - gröntonig pärlbandsalg
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Bengtsson 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.