Monochamus sartor
Granbock
Skalbaggar, Långhorningar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Monochamus, Art Monochamus sartor (Fabricius, 1787) - granbock Synonymer Monochamus urussovi (Fischer von Waldheim, 1806), stor granbock, nordlig granbock, större granbock, Monochamus urussovii (Fischer von Waldheim, 1806)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Starkt hotad (EN)
-
2000 Starkt hotad (EN)
Dokumentation Larverna utvecklas i nyligen döda, stående eller liggande grova granar, främst i ganska täta, urskogsartade bestånd med kontinuitet av vindfällen eller stående döda träd med angrepp av granbarkborre. Tidigare känd från spridda landskap från Småland till Lule lappmark. Sentida fynd finns från en lokal i Ångermanland och fyra lokaler i Norrbotten. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (20-60). Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (80-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Länsvis förekomst och status för granbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
.png)
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Tidigare känd från spridda landskap från Småland till Lule lappmark. Sentida fynd finns från en lokal i Ångermanland och fyra lokaler i Norrbotten. Gamla fynd föreligger även från Norge. I Finland påträffas arten främst i de nordligaste delarna av landet. I Baltikum finns flera lokaler där den fortfarande är ganska allmän. Arten förekommer dessutom i taigaregionen i Ryssland bort till östra Sibirien.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningColeoptera - skalbaggar
-
UnderordningPolyphaga - allätarbaggar
-
ÖverfamiljChrysomeloidea
-
FamiljCerambycidae - långhorningar
-
UnderfamiljLamiinae
-
TribusMonochamini
-
SläkteMonochamus
-
ArtMonochamus sartor(Fabricius, 1787) - granbockSynonymerMonochamus urussovi (Fischer von Waldheim, 1806)stor granbocknordlig granbockstörre granbockMonochamus urussovii (Fischer von Waldheim, 1806)
Larvutvecklingen sker i nyligen döda, stående eller liggande grova granar. I Sibirien även i silvergran, lärk, tall och i sällsynta fall även lövträd som björk. Främst i ganska täta, urskogsartade bestånd med god kontinuitet av vindfällen, men även i stående träd som dödats av brand eller granbarkborre. Äggläggning kan ske ända upp till toppregionen. Honan gnager vid äggläggning genom barken ner till kambiet. Larven gnager först under barken men gör snart en grov, djup gång långt in i veden. Från denna skjuts nästan centimeterlånga gnagspånor ut genom barken. Dessa blir liggande som högar på vindfällenas bark. Den vanliga tallbocken (Monochamus sutor) gör liknande gångar och spånhögar, men är mindre. Larvutvecklingen tar två år. Larven förpuppar sig i veden i mitten av juni och de fullbildade insekterna påträffas från mitten av juli till slutet av augusti. De sitter på färska vindfällen eller nyligen döda, stående granar, gärna gömda på undersidan av stammarna.
Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog
Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark
Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog
Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog
Substrat/Föda:Påverkan
- Avverkning (Stor negativ effekt)
Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om Coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 113.
Hellrigl, K. 1970. Die Bionomie der Europäischen Monochamus-arten (Coleopt. Cerambycidae) und ihre Bedeutung für die Forst- und Holzwirt. Redia Firenze. III: 415–420. Florens.
Lundberg, S. 1963. Bidrag till kännedomen om svenska Coleoptera 6. Ent. Tidskr. 84: 125.
Saalas, U. 1923. Die Fichtenkäfer Finnlands II. Ann. Acad. Scient. Fenn.Ser. a. Vol. XII: 411–413.
Pettersson, R. 1947. Stor granbock (Monochmus urussovi) återfunnen i Ångermanland. Natur i Norr 11: 117–120.
Wirén, E. 1947. Bidrag till kännedomen om coleopterfaunan i norra delen av det nordsvenska barrskogsområdet – från insamlingar vid Pålkem. II. Ent. Tidskr. 68: 192.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningColeoptera - skalbaggar
-
UnderordningPolyphaga - allätarbaggar
-
ÖverfamiljChrysomeloidea
-
FamiljCerambycidae - långhorningar
-
UnderfamiljLamiinae
-
TribusMonochamini
-
SläkteMonochamus
-
ArtMonochamus sartor, (Fabricius, 1787) - granbockSynonymerMonochamus urussovi (Fischer von Waldheim, 1806)stor granbocknordlig granbockstörre granbockMonochamus urussovii (Fischer von Waldheim, 1806)
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.