Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  granrotspindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius fraudulosus
Granrotspindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Granrotspindling tillhör undersläktet Phlegmacium, trots att hatten är fibrig och bara i början svagt klibbig. Den är först nästan vit men blir senare mer eller mindre brunfläckad. Foten är vanligen mer eller mindre klubbformig neråt och därefter ofta kort rotad. Den är åtminstone från början ullig av vita velumrester. Lukten är ganska stark och obehaglig.
Utbredning
Länsvis förekomst för granrotspindling Observationer i  Sverige för granrotspindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En boreal barrskogsart, som i Sverige förekommer sällsynt på Gotland och från Västergötland norrut åtminstone till Jämtland och Västerbotten. 70 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 800, vilket motsvarar ungefär 1 600 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 16 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 50 åren, p.g.a. slutavverkning av äldre skog. Minskningen bedöms fortgå framöver. Den är känd som sällsynt i Norge och Finland. Den finns också i Mellaneuropas bergsbarrskogar och är där vanligare än hos oss.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med gran. Växer i djup barrförna, gärna i gamla myrstackar, i medelålders - äldre ängsgranskog på kalkrik mark. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsätta att minska p.g.a. slutavverkning av äldre kontinuitetsskog. Har uppenbart svårt att återetableras efter avverkning. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (2000-30000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (100-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2500 (400-2500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
En mykorrhiza-svamp, som är knuten till gran. Vanligen växer den i djup barrmatta gärna i gamla myrstackar, i äldre ängsgranskog på kalkrik mark. Den förekommer bara på kalkrik mark och ofta tillsammans med andra Phlegmacium-arter. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius fraudulosus Britzelm. - granrotspindling Synonymer granrotsspindling, Cortinarius argutus subsp. fraudulosus (Britzelm.) Brandrud & Melot

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran. Växer i djup barrförna, gärna i gamla myrstackar, i medelålders - äldre ängsgranskog på kalkrik mark. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsätta att minska p.g.a. slutavverkning av äldre kontinuitetsskog. Har uppenbart svårt att återetableras efter avverkning. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (2000-30000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (100-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2500 (400-2500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Granrotspindling tillhör undersläktet Phlegmacium, trots att hatten är fibrig och bara i början svagt klibbig. Den är först nästan vit men blir senare mer eller mindre brunfläckad. Foten är vanligen mer eller mindre klubbformig neråt och därefter ofta kort rotad. Den är åtminstone från början ullig av vita velumrester. Lukten är ganska stark och obehaglig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för granrotspindling

Länsvis förekomst och status för granrotspindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för granrotspindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En boreal barrskogsart, som i Sverige förekommer sällsynt på Gotland och från Västergötland norrut åtminstone till Jämtland och Västerbotten. 70 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 800, vilket motsvarar ungefär 1 600 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 16 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 50 åren, p.g.a. slutavverkning av äldre skog. Minskningen bedöms fortgå framöver. Den är känd som sällsynt i Norge och Finland. Den finns också i Mellaneuropas bergsbarrskogar och är där vanligare än hos oss.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius fraudulosusBritzelm. - granrotspindling
    Synonymer
    granrotsspindling
    Cortinarius argutus subsp. fraudulosus (Britzelm.) Brandrud & Melot

En mykorrhiza-svamp, som är knuten till gran. Vanligen växer den i djup barrmatta gärna i gamla myrstackar, i äldre ängsgranskog på kalkrik mark. Den förekommer bara på kalkrik mark och ofta tillsammans med andra Phlegmacium-arter. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Arten missgynnas av avverkning och markberedning. Den kan på sikt också hotas av markens tilltagande försurning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
På växtplatser med gammal granskog på kalkrik mark, bör avverkning ske försiktigt och ej som kalavverkning och utan markberedning. Generellt bör lokaler som är särskilt rika på förekomster av sällsynta svampar säkerställas och lämnas för fri utveckling.
Utländska namn: NO: Barstrøslørsopp, FI: Kampuraseitikki.

Brandrud, T.E., Lindström, H., Marklund, H., Melot, J. & Muskos, S. 1989. Cortinarius, Flora Photographica. Blad A07. Härnösand. (BILD)

Moser, M. 1960. Die Pilze Mitteleuropas Band IV. Die Gattung Phlegmacium. Verlag Julius Klinkhardt, Bad Heilbrunn. (BILD)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius fraudulosus, Britzelm. - granrotspindling
    Synonymer
    granrotsspindling
    Cortinarius argutus subsp. fraudulosus (Britzelm.) Brandrud & Melot
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.