Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gransotdyna

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Camarops tubulina
Gransotdyna Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En pyrenomycet med upp till 8 cm långa och ca 2 cm breda stromata. De anläggs på hösten från ett brunt, luddigt basskikt av mycel, men mognar först på våren. De har slät ovansida, utan utskjutande ostioler, och är chokladbruna till svartaktiga. Inne i stromata finns ovala perithecier, med långa halsar, som sitter fästade på olika höjd i stromat. Konidiestadium är okänt. Arten kan i fält skiljas från andra dynsvampar genom sin storlek och sitt substratval.
Utbredning
Länsvis förekomst för gransotdyna Observationer i  Sverige för gransotdyna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten var länge förbisedd och bara känd från Fries ursprungslokal i Småland där den upptäcktes 1816. Den återupptäcktes 1992 och har sedan dess anträffats på från Skåne till en linje Uppland-Värmland. 65 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 5 000, vilket motsvarar ungefär 12 500 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 25 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. minskad tillgång till gran- och boklågor med grova dimensioner. Minskningen bedöms pågå fortlöpande. Utanför Sverige är den känd från sammanlagt sexton lokaler i Mellaneuropa samt Danmark. Den anses hotad (sårbar) i Danmark, Tyskland och Polen. Några av artens svenska lokaler är naturreservat eller nationalpark.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare på grova, murkna, ofta barklösa stubbar och liggande stammar av gran, sällan även av bok. Påträffas i äldre skog, huvudsakligen rik sumpgranskog, ungefär upp till Limes Norrlandicus. Uppmärksammad och känd art. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. minskad tillgång till gran- och boklågor med grova dimensioner som följd av avverkning av äldre granskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (400-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (4). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (100-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen minskar med mer än 5% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C1).
Ekologi
Gransotdyna är nedbrytare på grova, murkna, ofta barklösa stubbar och liggande stammar av gran, sällan även av bok. I Sverige förekommer den i äldre, näringsrika, granskogar på frisk till fuktig mark. Fruktkroppar observeras på ved från vilken det mesta av barken har lossnat och nedbrytningen nått ett ganska framskridet stadium. I Mellaneuropa är den även funnen på vitgran samt en gång på bok. Arten kräver tillgång till lågor och stubbar i frisk till fuktig miljö och är helt bunden till skogsbestånd med hög bonitet. Det är mindre troligt att den är svårspridd och kräver lång skoglig kontinuitet eftersom den vid något tillfälle hittats i ett isolerat, planterat bestånd. Gransotdyna orsakar en hålröta i angripen ved. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· bokar
· bokar
· gran
· gran
· granar
· granar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Sordariomycetes, Ordning Boliniales, Familj Boliniaceae, Släkte Camarops (sotdynor), Art Camarops tubulina (Alb. & Schwein.:Fr.) Shear - gransotdyna Synonymer Sphaeria tubulina Alb. & Schwein.:Fr., Hypoxylon tubulina (Alb. & Schwein.) Fr., Bolinia tubulina (Alb. & Schwein.) Sacc.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare på grova, murkna, ofta barklösa stubbar och liggande stammar av gran, sällan även av bok. Påträffas i äldre skog, huvudsakligen rik sumpgranskog, ungefär upp till Limes Norrlandicus. Uppmärksammad och känd art. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. minskad tillgång till gran- och boklågor med grova dimensioner som följd av avverkning av äldre granskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (400-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (4). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (100-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen minskar med mer än 5% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c+3c+4c; C1).
En pyrenomycet med upp till 8 cm långa och ca 2 cm breda stromata. De anläggs på hösten från ett brunt, luddigt basskikt av mycel, men mognar först på våren. De har slät ovansida, utan utskjutande ostioler, och är chokladbruna till svartaktiga. Inne i stromata finns ovala perithecier, med långa halsar, som sitter fästade på olika höjd i stromat. Konidiestadium är okänt. Arten kan i fält skiljas från andra dynsvampar genom sin storlek och sitt substratval.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gransotdyna

Länsvis förekomst och status för gransotdyna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gransotdyna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten var länge förbisedd och bara känd från Fries ursprungslokal i Småland där den upptäcktes 1816. Den återupptäcktes 1992 och har sedan dess anträffats på från Skåne till en linje Uppland-Värmland. 65 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 5 000, vilket motsvarar ungefär 12 500 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 25 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. minskad tillgång till gran- och boklågor med grova dimensioner. Minskningen bedöms pågå fortlöpande. Utanför Sverige är den känd från sammanlagt sexton lokaler i Mellaneuropa samt Danmark. Den anses hotad (sårbar) i Danmark, Tyskland och Polen. Några av artens svenska lokaler är naturreservat eller nationalpark.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Sordariomycetidae  
  • Ordning
    Boliniales  
  • Familj
    Boliniaceae  
  • Släkte
    Camarops - sotdynor 
  • Art
    Camarops tubulina(Alb. & Schwein.:Fr.) Shear - gransotdyna
    Synonymer
    Sphaeria tubulina Alb. & Schwein.:Fr.
    Hypoxylon tubulina (Alb. & Schwein.) Fr.
    Bolinia tubulina (Alb. & Schwein.) Sacc.

Gransotdyna är nedbrytare på grova, murkna, ofta barklösa stubbar och liggande stammar av gran, sällan även av bok. I Sverige förekommer den i äldre, näringsrika, granskogar på frisk till fuktig mark. Fruktkroppar observeras på ved från vilken det mesta av barken har lossnat och nedbrytningen nått ett ganska framskridet stadium. I Mellaneuropa är den även funnen på vitgran samt en gång på bok. Arten kräver tillgång till lågor och stubbar i frisk till fuktig miljö och är helt bunden till skogsbestånd med hög bonitet. Det är mindre troligt att den är svårspridd och kräver lång skoglig kontinuitet eftersom den vid något tillfälle hittats i ett isolerat, planterat bestånd. Gransotdyna orsakar en hålröta i angripen ved. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Löv-/barrblandskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· bokar - Fagus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· granar - Picea (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Gransotdyna hotas av det intensiva utnyttjandet av granskogar med hög bonitet. Arten förekommer främst i de sydliga delarna av landet där bristen på äldre skog är mest påtaglig.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Alla lokaler för arten måste undantas från rationellt skogsbruk och tillgången på död ved av grova dimensioner måste säkerställas. Fler områden med äldre granskog måste skyddas i södra Sverige.

Eriksson, O.E. 1992. The non-lichenized pyrenomycetes of Sweden. Lund.

Nannfeldt J.A. 1972. Camarops Karst. (Sphaeriales – Boliniaceae). Svensk Bot. Tidskr. 66: 335–376.

Nordén, B. & Lundqvist, N. 1992. Nyfynd av Camarops tubulina. Windahlia 20: 43–45.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Sordariomycetidae  
  • Ordning
    Boliniales  
  • Familj
    Boliniaceae  
  • Släkte
    Camarops - sotdynor 
  • Art
    Camarops tubulina, (Alb. & Schwein.:Fr.) Shear - gransotdyna
    Synonymer
    Sphaeria tubulina Alb. & Schwein.:Fr.
    Hypoxylon tubulina (Alb. & Schwein.) Fr.
    Bolinia tubulina (Alb. & Schwein.) Sacc.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén 1997.