Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grentaggsvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Climacodon septentrionalis
Grentaggsvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grentaggsvamp är en vedlevande taggsvamp. Den ettåriga fruktkroppen består av många hopväxta, först vita sedan gräddfärgade, taktegellagda, konsolformiga hattar som utgår från en oval sockel som kan bli upp till en halv meter i diameter. Hattarna är sega, 5–15 cm breda, ganska tunna och platta. Översidan är kort borsthårig och något gropig. Taggarna på undersidan är 5–15 mm långa, av hattens färg och mörknar med åldern. Köttet är zonerat i ett vertikalt tvärsnitt. Lukt och smak är mild till något obehaglig. Kan ibland lukta som fisk.
Utbredning
Länsvis förekomst för grentaggsvamp Observationer i  Sverige för grentaggsvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Grentaggsvamp förekommer sällsynt från Skåne upp till Medelpad. Den är något vanligare i Bergslagen och östra Mellansverige. Känd från 150 aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 800, vilket motsvarar ungefär 6 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 12 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning pågår p.g.a. avverkning av äldre grova lövträd i kulturlandskapet och i parker. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten är mycket sällsynt i Danmark. I Norge är den funnen i de sydöstra delarna och i Finland huvudsakligen i den södra delen. Arten verkar ha en nordlig till östlig utbredning inom den boreala zonen. Grentaggsvamp är sällsynt i Europa och det sydligaste kända fyndet är från Jugoslavien. Arten förekommer genom hela norra Asien och ner till Malaysia. Den finns också i Nordamerika. Den uppges som hotad i Danmark och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Parasit i stamsår och i grenhål på grova, levande och döda lövträd i hagmark, allé, park och lövskog, framförallt på lönn men även bok, asp, björk, hästkastanj, poppel, rönn och oxel. En iögonfallande art som är väl uppmärksammad. Liten population tillsammans med en fortlöpande minskning p.g.a. avverkning av äldre grova lövträd i kulturlandskapet och i parker. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (960-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (160-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (912-1500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Svampen lever parasitiskt på grova, levande lövträd oftast bok, asp, björk, hästkastanj, poppel, lönn, rönn och oxel. Arten växer till 50 % på lönn i Nordvästeuropa. Den kan dock växa på alla lövträd i parker, även exotiska arter. Den förekommer gärna på kyrkogårdar, i alléer, parker, lövskogar och hagmarker men även i slutna skogar. Den kan också växa på fallna grova stockar och på stubbar av lövträd. Arten är en allvarlig skadesvamp som orsakar svår vitröta. Fruktkropparna kommer fram under september till november, gärna i gamla skador och grenhål på stammen. Gamla fruktkroppar sitter oftast kvar till nästa sommar. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par träd per lokal. Troligtvis finns det bara en genetiskt unik svampindivid (genet) per träd, men det kan fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som träden och veden finns kvar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· askar
· askar
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· bokar
· bokar
· lindar
· lindar
· lönnar
· lönnar
· oxel
· oxel
· oxlar
· oxlar
· popplar
· popplar
· skogslönn
· skogslönn
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Meruliaceae, Släkte Climacodon, Art Climacodon septentrionalis (Fr.:Fr.) P.Karst. - grentaggsvamp Synonymer Hydnum septentrionale Fr.:Fr., Creolophus septentrionalis (Fr.:Fr.) Banker, Climacodon septentrionalis (Fr.) P. Karst., Steccherinum septentrionale (Fr.:Fr.) Banker, grentagging

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Parasit i stamsår och i grenhål på grova, levande och döda lövträd i hagmark, allé, park och lövskog, framförallt på lönn men även bok, asp, björk, hästkastanj, poppel, rönn och oxel. En iögonfallande art som är väl uppmärksammad. Liten population tillsammans med en fortlöpande minskning p.g.a. avverkning av äldre grova lövträd i kulturlandskapet och i parker. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (960-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (160-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (912-1500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Grentaggsvamp är en vedlevande taggsvamp. Den ettåriga fruktkroppen består av många hopväxta, först vita sedan gräddfärgade, taktegellagda, konsolformiga hattar som utgår från en oval sockel som kan bli upp till en halv meter i diameter. Hattarna är sega, 5–15 cm breda, ganska tunna och platta. Översidan är kort borsthårig och något gropig. Taggarna på undersidan är 5–15 mm långa, av hattens färg och mörknar med åldern. Köttet är zonerat i ett vertikalt tvärsnitt. Lukt och smak är mild till något obehaglig. Kan ibland lukta som fisk.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grentaggsvamp

Länsvis förekomst och status för grentaggsvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grentaggsvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Grentaggsvamp förekommer sällsynt från Skåne upp till Medelpad. Den är något vanligare i Bergslagen och östra Mellansverige. Känd från 150 aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 800, vilket motsvarar ungefär 6 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 12 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning pågår p.g.a. avverkning av äldre grova lövträd i kulturlandskapet och i parker. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten är mycket sällsynt i Danmark. I Norge är den funnen i de sydöstra delarna och i Finland huvudsakligen i den södra delen. Arten verkar ha en nordlig till östlig utbredning inom den boreala zonen. Grentaggsvamp är sällsynt i Europa och det sydligaste kända fyndet är från Jugoslavien. Arten förekommer genom hela norra Asien och ner till Malaysia. Den finns också i Nordamerika. Den uppges som hotad i Danmark och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Meruliaceae  
  • Släkte
    Climacodon  
  • Art
    Climacodon septentrionalis(Fr.:Fr.) P.Karst. - grentaggsvamp
    Synonymer
    Hydnum septentrionale Fr.:Fr.
    Creolophus septentrionalis (Fr.:Fr.) Banker
    Climacodon septentrionalis (Fr.) P. Karst.
    Steccherinum septentrionale (Fr.:Fr.) Banker
    grentagging

Svampen lever parasitiskt på grova, levande lövträd oftast bok, asp, björk, hästkastanj, poppel, lönn, rönn och oxel. Arten växer till 50 % på lönn i Nordvästeuropa. Den kan dock växa på alla lövträd i parker, även exotiska arter. Den förekommer gärna på kyrkogårdar, i alléer, parker, lövskogar och hagmarker men även i slutna skogar. Den kan också växa på fallna grova stockar och på stubbar av lövträd. Arten är en allvarlig skadesvamp som orsakar svår vitröta. Fruktkropparna kommer fram under september till november, gärna i gamla skador och grenhål på stammen. Gamla fruktkroppar sitter oftast kvar till nästa sommar. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par träd per lokal. Troligtvis finns det bara en genetiskt unik svampindivid (genet) per träd, men det kan fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som träden och veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· askar - Fraxinus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· bokar - Fagus (Har betydelse)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
· lönnar - Acer (Viktig)
· oxel - Sorbus intermedia (Har betydelse)
· oxlar - Sorbus (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· viden - Salix (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Främsta hotet är avverkning av äldre grova lövträd i kulturlandskapet och i parker. Arten missgynnas på sikt av att det inte tillkommer lika mycket solitära lövträd som motsvarar vad som dör eller tas bort.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det behövs tydlig information till markägare, parkförvaltningar och liknande instanser om värdet av äldre träd och hur de ska skötas. Det behövs också en kampanj för att nyskapa dessa miljöer som är viktiga för ett stort antal hotade arter.
Utländska namn – NO: Trappepiggsopp, DK: Kæmpepigsvamp, FI: Kääpäorakas.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Koski-Kotiranta, S. & Niemelä, T. 1988. Hydnaceous fungi of the Hericiaceae, Auriscalpiaceae and Climacodontiaceae in northwestern Europe. Karstenia 27: 43–70.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Meruliaceae  
  • Släkte
    Climacodon  
  • Art
    Climacodon septentrionalis, (Fr.:Fr.) P.Karst. - grentaggsvamp
    Synonymer
    Hydnum septentrionale Fr.:Fr.
    Creolophus septentrionalis (Fr.:Fr.) Banker
    Climacodon septentrionalis (Fr.) P. Karst.
    Steccherinum septentrionale (Fr.:Fr.) Banker
    grentagging
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.