Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grenticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Polyporus umbellatus
Grenticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grenticka är en ticka med tuvat växtsätt. Fruktkroppen är 15–35 cm vid och har en kort fot, som upprepat delar sig i talrika, vitaktiga grenar vilka avslutas med en 1–4 cm bred, centralställd hatt. Fruktkroppen kan ha flera hundra, kanske tusen hattar. Hattöversidan är grå till brun och porlagret vitaktigt och nedlöpande. Fruktkroppen är ganska kortlivad eftersom den gärna angrips av insektslarver.
Utbredning
Länsvis förekomst för grenticka Observationer i  Sverige för grenticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är grenticka sällsynt och i huvudsak funnen inom ekens utbredningsområde. Den är sällsynt i Danmark, södra Finland och Norge (oslofjordområdet) samt sällsynt funnen i Estland, Lettland och Litauen. I övrigt förekommer den från Storbritannien genom Centraleuropa till Asien, samt i Nordamerika. Arten är rödlistad i Danmark, Finland och Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i stubbar och levande stammar av gamla ekar och bokar, mer sällan andra trädslag. Funnen i ek- och bokskog samt hagmark och park. Arten bildar iögonenfallande men kortlivade fruktkroppar som utgår från ett stort sklerotium. Få fynd, litet mörkertal och totalt liten population. Värmegynnad och på gränsen till artens utbredningsområde. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Missgynnas av brist på habitat av lämplig kvalité. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (380-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (95). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (38-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (204-400) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Grenticka är i Norden främst knuten till ek och bok. Den kan växa vid basen av trädet men också flera meter från stammen. Fruktkroppen utgår från trädets ved eller från ett sklerotium (ett slags näringskropp av hyfer) i eller strax under markytan. Svampen är även funnen i björkskog med inslag av lind och enstaka tallar samt under björk och tall. Fruktkroppar förekommer under sommaren och hösten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· bok
· bok
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporaceae, Släkte Polyporus (fottickor), Art Polyporus umbellatus (Pers.: Fr.) Fr. - grenticka Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i stubbar och levande stammar av gamla ekar och bokar, mer sällan andra trädslag. Funnen i ek- och bokskog samt hagmark och park. Arten bildar iögonenfallande men kortlivade fruktkroppar som utgår från ett stort sklerotium. Få fynd, litet mörkertal och totalt liten population. Värmegynnad och på gränsen till artens utbredningsområde. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Missgynnas av brist på habitat av lämplig kvalité. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (380-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (95). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (38-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (204-400) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Grenticka är en ticka med tuvat växtsätt. Fruktkroppen är 15–35 cm vid och har en kort fot, som upprepat delar sig i talrika, vitaktiga grenar vilka avslutas med en 1–4 cm bred, centralställd hatt. Fruktkroppen kan ha flera hundra, kanske tusen hattar. Hattöversidan är grå till brun och porlagret vitaktigt och nedlöpande. Fruktkroppen är ganska kortlivad eftersom den gärna angrips av insektslarver.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grenticka

Länsvis förekomst och status för grenticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grenticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är grenticka sällsynt och i huvudsak funnen inom ekens utbredningsområde. Den är sällsynt i Danmark, södra Finland och Norge (oslofjordområdet) samt sällsynt funnen i Estland, Lettland och Litauen. I övrigt förekommer den från Storbritannien genom Centraleuropa till Asien, samt i Nordamerika. Arten är rödlistad i Danmark, Finland och Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Polyporus - fottickor 
  • Art
    Polyporus umbellatus(Pers.: Fr.) Fr. - grenticka

Grenticka är i Norden främst knuten till ek och bok. Den kan växa vid basen av trädet men också flera meter från stammen. Fruktkroppen utgår från trädets ved eller från ett sklerotium (ett slags näringskropp av hyfer) i eller strax under markytan. Svampen är även funnen i björkskog med inslag av lind och enstaka tallar samt under björk och tall. Fruktkroppar förekommer under sommaren och hösten.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
Arten hotas av att äldre bestånd av ek eller bok i hagmarks- eller skogsmiljö avverkas och ersätts med likåldriga barr- eller lövbestånd. Ingrepp i marken som skadar sklerotierna kan också utgöra ett hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Skogs- och hagmark som hyser arten måste skyddas. Äldre bestånd av bok och ek måste bevaras i tillräcklig utsträckning för att grentickan ska kunna fortleva.
Utländska namn – NO: Skjermkjuke, DK: Skærmformet poresvamp, FI: Viuhkokääpä.

Jahn, H. 1963. Mitteleuropäische Porlinge (Polyporaceae s. lato) und ihr Vorkommen in Westfalen. Westfälische Pilzbriefe 4: 1–143.

Jahn, H. 1979. Pilze die an Holz wachsen. Herford.

Kotiranta, H. & Niemilä, T. 1981. Composition of the polypore communities of four forest areas in southern Central Finland. Karstenia 21: 31–48.

Sunhede, S. 1977. Något om ved- och barkbeboende eksvampar i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 71: 101–108.

Sunhede, S. 1994. Vedsvampar på ek – 2. Ekbladet 9: 15–19.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Polyporus - fottickor 
  • Art
    Polyporus umbellatus, (Pers.: Fr.) Fr. - grenticka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede 1997.