Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gropig brunbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Zilora ferruginea
Gropig brunbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal brun, ganska starkt behårad art som är 6–7 mm lång. Benen och antennerna är kraftiga. Täckvingarna är försedda med kraftiga punktrader. Vid basen av halsskölden finns ett par tydliga gropar.
Utbredning
Länsvis förekomst för gropig brunbagge Observationer i  Sverige för gropig brunbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd över hela landet, med tyngdpunkten förlagd till landets norra del. Saknas på Gotland. Närmast känd från Norge, Finland och Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till de norra delarna av Europa, och sträcker sig från Storbritannien österut till västra Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Knuten till stående eller liggande stammar angripna av violticka, främst gran men även tall. Utbredd över hela landet. Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (300-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2400 (1200-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i mycel av violticka (Trichaptum abietinum) under barken på döda, stående eller liggande granar och tallar. Larven lever av svampens mycel mellan bark och ved, någon gång även ytligt i veden. Förekommer främst i äldre bestånd med rik förekomst av lågor. Larvutvecklingen är tvåårig. Den fullbildade skalbaggen påträffas lättast från hösten till försommaren i puppkammaren.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· violtagging
· violtagging
· violticka
· violticka
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Melandryidae (brunbaggar), Släkte Zilora, Art Zilora ferruginea (Paykull, 1798) - gropig brunbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Knuten till stående eller liggande stammar angripna av violticka, främst gran men även tall. Utbredd över hela landet. Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (300-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2400 (1200-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-20) % under de senaste 10 åren. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (5-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet (pga fortsatt snabb avverkning av kontinuitetsskog). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c).
En långsmal brun, ganska starkt behårad art som är 6–7 mm lång. Benen och antennerna är kraftiga. Täckvingarna är försedda med kraftiga punktrader. Vid basen av halsskölden finns ett par tydliga gropar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gropig brunbagge

Länsvis förekomst och status för gropig brunbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gropig brunbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd över hela landet, med tyngdpunkten förlagd till landets norra del. Saknas på Gotland. Närmast känd från Norge, Finland och Baltikum. Världsutbredningen är begränsad till de norra delarna av Europa, och sträcker sig från Storbritannien österut till västra Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Zilorini  
  • Släkte
    Zilora  
  • Art
    Zilora ferruginea(Paykull, 1798) - gropig brunbagge

Larvutvecklingen sker i mycel av violticka (Trichaptum abietinum) under barken på döda, stående eller liggande granar och tallar. Larven lever av svampens mycel mellan bark och ved, någon gång även ytligt i veden. Förekommer främst i äldre bestånd med rik förekomst av lågor. Larvutvecklingen är tvåårig. Den fullbildade skalbaggen påträffas lättast från hösten till försommaren i puppkammaren.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· violtagging - Trichaptum fuscoviolaceum (Viktig)
· violticka - Trichaptum abietinum (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Slutavverkning och även gallring av för arten lämplig skog. Åtgärder. Skogsbestånd med riklig förekomst av grova lågor med violticka bör om möjligt lämnas orörda (till båtnad för såväl denna art som bland andra Orchesia fasciata, Xylita livida och Abdera triguttata). I synnerhet bör vindfällen av gran sparas.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)

Ahnlund, H. & Lindhe, A. 1992. Hotade vedinsekter i barrskogslandskapet - några synpunkter utifrån studier av sörmländska brandfält, hällmarker och hyggen. Ent. Tidskr. 113: 13–24.

Appelqvist, T. & Andersson, L. 1984. Gammelskogen i Ålhult. Inventering av kärlväxter, mossor, lavar och skalbaggar. Länsstyrelsen i Kalmar län 1984:2.

Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 97–115.

Ehnström, B. 1963. Iattagelser över granskalbaggar i Västerdalarna. Ent. Tidskr. 84: 69–72.

Gillerfors, G. 1982. Anteckningar om svenska coleoptera 2. Ent. Tidskr. 103: 73–77.

Leiler, T.-E. 1954. Bidrag till kännedomen om svenska coleopterers utbredning och levnadssätt. 3. Opusc. Ent. 19: 213–216.

Lundberg, S. 1956. Iakttagelser över skalbaggar från Norrbotten. Ent. Tidskr. 77: 181–186.

Lundblad, O. 1949. Några faunistiska koleopternotiser av C. J. Schönherr. Ent. Tidskr. 70: 147–154.

Lundqvist, R., Hermansson, J.-O., & Cederberg, B. 1990. Transtrandsfjällens skogar - en naturinventering av vårt sydligadste fjällområde. Länsstyrelsen i Kopparbergs län. 1990:1.

Palm, T. 1931. Om coleopterfaunan i Ombergstrakten. Ent. Tidskr. 52: 13–79.

Palm, T. 1942. Coleopterfaunan vid Nedre Dalälven. Ent. Tidskr. 63: 1–59.

Palm, T. 1946. Coleopterfaunan i jämtländsk lavgranskog. I. Träd- och trädsvampfaunan. Ent. Tidskr. 67: 109–139.

Saalas, U. 1923. Die Fichtenkäfer Finlands. 2 delar. Finska Vetenskapliga Akademin, Helsingfors.

Sjöberg, O. 1962. Coleoptera från Hälsingland och Hamra Kapellag. Ent. Tidskr. suppl. 2.

Wirén, E. 1945. Bidrag till kännedomen om coleopterfaunan i norra delen av det nordsvenska barrskogsområdet - från insamlingar vid Pålkem. I. Ent. Tidskr. 66: 23–43.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000, Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Zilorini  
  • Släkte
    Zilora  
  • Art
    Zilora ferruginea, (Paykull, 1798) - gropig brunbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000, Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.