Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grov klippfibbla

Organismgrupp Kärlväxter Hieracium gigantocybe
Grov klippfibbla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt särpräglad art som utmärker sig genom mycket stora och breda korgar och brett rundtrubbiga holkfjäll med övervägande lång och ljus behåring. Till sitt växtsätt är arten dock ganska variabel eller modifierbar – ibland är den högväxt och mångbladig och kan då förväxlas med ostkustfibbla H. rufescens.

Stjälk och bladskaft grova, åtminstone mot basen mörkvioletta och där med mer eller mindre tät 3,5–5 mm lång behåring. Stjälk även vid mitten relativt tätt borsthårig. Blad blågröna, mycket kortskaftade, ovan kala men med relativt tätt sittande 2–3 mm långa kanthår. Bladskiva smalt elliptisk med killik bas och grund och oregelbunden triangeltandning eller ibland endast fintandad. Stjälkblad 2–6, glest till tätt stjärnhåriga på undersidan. Korgställning oftast enkel men begränsad till stjälkens översta del och med minst medellångt akladium. Holkskaft med relativt tätt sittande hår och glandler. Holkfjäll 11–13 mm, mycket breda, oftast brett trubbiga, de yttre löst anlagda, oftast gröna. Holkglandler mycket glest till glest sittande, korta, oftast svarta. Holkhår tätt sittande, långa, från nära basen ljusa. Holkstjärnludd tämligen rikligt, mer eller mindre jämnt spritt men tätast mot holkbasen. Spetstofs välutvecklad. Märke rent gult. Kronbräm kalt. Strålblommor påfallande långa.

Cytogenetiska data saknas för denna art.

Närmaste förväxlingsart är ostkustfibbla H. rufescens.

Möjligen hör denna art snarare samman med arterna i H. extensum agg., men cytogenetiska data som skulle kunna visa detta saknas för grov klippfibbla.
Utbredning
Länsvis förekomst för grov klippfibbla Observationer i  Sverige för grov klippfibbla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Grov klippfibbla var åtminstone förr glest spridd i nordöstra Götaland och östra Svealand, men den är ej rapporterad under senare år. Se även bild med separat karta över validerade fynd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a; D1
Känd från spridda förekomster i Östergötland, Södermanland och sydligaste Uppland. Endemisk för området. Senast funnen på 1930-talet. Antalet reproduktiva individer skattas till 1575 (1050-2100). Antalet lokalområden i landet skattas till 21 (1-32). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10650 (10000-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 84 (4-128) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2a; D1).
Ekologi
Grov klippfibbla växer på gråstensklippor och hällmarker.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Hieracium (hökfibblor), Art Hieracium gigantocybe (Dahlst.) T. Tyler - grov klippfibbla Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a; D1
Dokumentation Känd från spridda förekomster i Östergötland, Södermanland och sydligaste Uppland. Endemisk för området. Senast funnen på 1930-talet. Antalet reproduktiva individer skattas till 1575 (1050-2100). Antalet lokalområden i landet skattas till 21 (1-32). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10650 (10000-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 84 (4-128) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2a; D1).
En relativt särpräglad art som utmärker sig genom mycket stora och breda korgar och brett rundtrubbiga holkfjäll med övervägande lång och ljus behåring. Till sitt växtsätt är arten dock ganska variabel eller modifierbar – ibland är den högväxt och mångbladig och kan då förväxlas med ostkustfibbla H. rufescens.

Stjälk och bladskaft grova, åtminstone mot basen mörkvioletta och där med mer eller mindre tät 3,5–5 mm lång behåring. Stjälk även vid mitten relativt tätt borsthårig. Blad blågröna, mycket kortskaftade, ovan kala men med relativt tätt sittande 2–3 mm långa kanthår. Bladskiva smalt elliptisk med killik bas och grund och oregelbunden triangeltandning eller ibland endast fintandad. Stjälkblad 2–6, glest till tätt stjärnhåriga på undersidan. Korgställning oftast enkel men begränsad till stjälkens översta del och med minst medellångt akladium. Holkskaft med relativt tätt sittande hår och glandler. Holkfjäll 11–13 mm, mycket breda, oftast brett trubbiga, de yttre löst anlagda, oftast gröna. Holkglandler mycket glest till glest sittande, korta, oftast svarta. Holkhår tätt sittande, långa, från nära basen ljusa. Holkstjärnludd tämligen rikligt, mer eller mindre jämnt spritt men tätast mot holkbasen. Spetstofs välutvecklad. Märke rent gult. Kronbräm kalt. Strålblommor påfallande långa.

Cytogenetiska data saknas för denna art.

Närmaste förväxlingsart är ostkustfibbla H. rufescens.

Möjligen hör denna art snarare samman med arterna i H. extensum agg., men cytogenetiska data som skulle kunna visa detta saknas för grov klippfibbla.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grov klippfibbla

Länsvis förekomst och status för grov klippfibbla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grov klippfibbla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Grov klippfibbla var åtminstone förr glest spridd i nordöstra Götaland och östra Svealand, men den är ej rapporterad under senare år. Se även bild med separat karta över validerade fynd.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Hieracium - hökfibblor 
  • Sektion
    Hieracium sect. Oreadea - klippfibblor 
  • Aggregat
    Hieracium saxifragum agg.  
  • Art
    Hieracium gigantocybe(Dahlst.) T. Tyler - grov klippfibbla

Grov klippfibbla växer på gråstensklippor och hällmarker.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)


Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Namngivning: Hieracium gigantocybe (Dahlst.) T. Tyler; Tyler, T., Nordic Journal of Botany 28: 557 (2011). Originalbeskrivning: H. saxifragum var. gigantocybe Dahlst.; Dahlstedt, H., Svenska Vetenskaps-Akademiens Handlingar 26 n 3: 203 (1894).

Typmaterial: ”Suecia: Östergötland in fissuris rupium ad Borgmästarehagen prope urbem Linköping, 19/6 1890, legi ipse” (Dahlstedt, Herb. Hier. Scand. XI: 5) i S (lektotyp, Tyler 2011).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Tyler 2019.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Hieracium - hökfibblor 
  • Sektion
    Hieracium sect. Oreadea - klippfibblor 
  • Aggregat
    Hieracium saxifragum agg.  
  • Art
    Hieracium gigantocybe, (Dahlst.) T. Tyler - grov klippfibbla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Tyler 2019.