Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grusnejlika

Organismgrupp Kärlväxter Gypsophila muralis
Grusnejlika Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grusnejlika är en decimeterhög, ettårig och rikt förgrenad växt. Den har motsatta, linjära blad, samt små blekröda blommor i en gles, kvastlik blomställning. Den blommar i juli-september, och har en kapselfrukt. Växten kan vara betydligt mindre och mer eller mindre ogrenad om den växer torrt. Grusnejlika kan förväxlas med den sällsynta klippnejlika Petrorhagia saxifraga, som är grövre och har hylslika högblad vilka omger fodret.
Utbredning
Länsvis förekomst för grusnejlika Observationer i  Sverige för grusnejlika
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Grusnejlika är känd i södra och östra Sverige från Skåne till Västmanland, utom Gotland, samt har spridda tillfälliga förekomster norrut till Norrbotten. Den har sannolikt gått kraftigt tillbaka, och har nu sin huvudförekomst i Blekinge, med enstaka förekomster även i Skåne, Småland, Halland, Östergötland, Uppland och Västmanland. Den finns för övrigt i södra Finland, och är tillfälligt funnen i Danmark, samt förr även i södra Norge. Totalutbredningen omfattar centrala och östra Europa, samt västra Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer främst i Blekinge och Skåne, mer sällsynt i andra landskap. Vissa kultivarer av arten har förekommit mycket i odling senaste åren och spritt sig ut, oftast blir dessa förekomster tillfälliga. Växer på grusigt eller sandigt underlag. Grusnejlika är konkurrenssvag och kräver mer eller mindre vegetationsfria ytor för sitt fortbestånd. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-25000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (150-700) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iv)c(iv)).
Ekologi
Grusnejlika uppträder oftast tillfälligt på grusigt eller sandigt underlag i människoskapade miljöer, såsom åkrar, markvägar, gamla grustag, ruderatmarker och andra ställen med öppen, gärna fuktig markyta. I östra Mellansverige är den ofta angiven från rullstensåsar. Det är en kalkskyende art.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Caryophyllaceae (nejlikväxter), Släkte Gypsophila (slöjor), Art Gypsophila muralis L. - grusnejlika Synonymer dvärgslöja

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer främst i Blekinge och Skåne, mer sällsynt i andra landskap. Vissa kultivarer av arten har förekommit mycket i odling senaste åren och spritt sig ut, oftast blir dessa förekomster tillfälliga. Växer på grusigt eller sandigt underlag. Grusnejlika är konkurrenssvag och kräver mer eller mindre vegetationsfria ytor för sitt fortbestånd. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-25000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (150-700) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iv)c(iv)).
Grusnejlika är en decimeterhög, ettårig och rikt förgrenad växt. Den har motsatta, linjära blad, samt små blekröda blommor i en gles, kvastlik blomställning. Den blommar i juli-september, och har en kapselfrukt. Växten kan vara betydligt mindre och mer eller mindre ogrenad om den växer torrt. Grusnejlika kan förväxlas med den sällsynta klippnejlika Petrorhagia saxifraga, som är grövre och har hylslika högblad vilka omger fodret.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grusnejlika

Länsvis förekomst och status för grusnejlika baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grusnejlika

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Grusnejlika är känd i södra och östra Sverige från Skåne till Västmanland, utom Gotland, samt har spridda tillfälliga förekomster norrut till Norrbotten. Den har sannolikt gått kraftigt tillbaka, och har nu sin huvudförekomst i Blekinge, med enstaka förekomster även i Skåne, Småland, Halland, Östergötland, Uppland och Västmanland. Den finns för övrigt i södra Finland, och är tillfälligt funnen i Danmark, samt förr även i södra Norge. Totalutbredningen omfattar centrala och östra Europa, samt västra Asien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Gypsophila - slöjor 
  • Art
    Gypsophila muralisL. - grusnejlika
    Synonymer
    dvärgslöja

Grusnejlika uppträder oftast tillfälligt på grusigt eller sandigt underlag i människoskapade miljöer, såsom åkrar, markvägar, gamla grustag, ruderatmarker och andra ställen med öppen, gärna fuktig markyta. I östra Mellansverige är den ofta angiven från rullstensåsar. Det är en kalkskyende art.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Grusnejlika är konkurrenssvag och kräver mer eller mindre vegetationsfria ytor för sitt fortbestånd. Den är känslig för eutrofiering och igenväxning, och har säkerligen minskat kraftigt p g a gödsling och ogräsbekämpning på åkrarna, samt generellt av nedläggning av åkermarker och igenväxning av vägkanter m m.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
På de lokaler där grusnejlika uppträder mer eller mindre kontinuerligt, bör vegetationsfria ytor upprätthållas, t ex genom rensning. Ogräsmedel och gödsel är direkt olämpligt för artens fortbestånd. Grusnejlika bör övervakas av floraväktare.
Grusnejlika odlas som prydnadsväxt, vissa former är mer storvuxna, andra har en mörk kontrast i de skära kronbladen. Förvildade exemplar påträffas därför ofta utanför grusnejlikans egentliga utbredningsområde men dessa förekomster är normalt försvunna nästa år. Utländska namn – NO: Murslør, DK: Mur-Gipsurt, FI: Ketoraunikki, GB: Annual Gypsophila.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Jonsell, B. 1994. Gypsophila L. I: Jonsell, B. (red.). November 1994. Flora Nordica, Caryophyllaceae: Caryophylloideae: 28–29. Preprint. The Bergius Foundation of the Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm.

Knutsson, T., Andersson, U.-A., Bringer, K.-G., Gunnarsson, T. & Lundkvist, H. 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Laine, U. 1997. Ketoraunikki. I Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Olsson, K.-A. 2006. Nya hotade kärlväxter i Skåne. Bot. Not. 139 (3): 22-33.

Pedersen, A. 1959. Caryophyllaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 55: 157–267.

Stenberg, L. 1997. Flera nya kärlväxter i Norrbotten 1996! Nordrutan 2: 15–25.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Fröberg 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Gypsophila - slöjor 
  • Art
    Gypsophila muralis, L. - grusnejlika
    Synonymer
    dvärgslöja
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Fröberg 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.