Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grynig gelélav

Organismgrupp Lavar Collema subflaccidum
Grynig gelélav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grynig gelélav är en 3–6 cm stor bladlav som har en svart, ibland mörkt olivgrön bål, som sväller i väta. Den är i torrt tillstånd slät, inte kraftigt rynkig som många andra Collema-arter, och skiljer sig från den närstående slanklav C. flaccidum på de rikligt förekommande, små, gryniga, ej plattade isidierna. Apothecier är ovanliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för grynig gelélav Observationer i  Sverige för grynig gelélav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har en västlig suboceanisk utbredning och är känd från ett 100-tal lokaler upp till Jämtland. Utanför Sverige förekommer den i västra Norge, en lokal på Island (rödlistad) och längs Atlantkusten ned till Spanien samt i Medelhavsområdet. Den finns även i Ryssland, Asien, Afrika och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten har en västlig suboceanisk utbredning och är känd från ett 100-tal lokaler upp till Jämtland. Växer på slätbarkiga senvuxna lövträd, mest lönn och ask i sydvästra Sverige samt asp och sälg i norra Sverige, i fuktiga och skuggiga miljöer.På nästan alla lokaler finns arten endast på ett eller två träd. I norra Sverige förekommer den på gamla lövbrännor. Nya lämpliga miljöer nyskapas i mycket begränsad omfattning. Tidigare utgjorde sannolikt svavelnedfallet ett hot. Orsaken till den fortsatta minskningen är oklar. Askskottssjuka är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (400-1200). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1224 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (10-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Grynig gelélav växer på slätbarkiga senvuxna trädstammar i fuktiga och skuggiga miljöer, framförallt i olika ädellövskogar (sydvästra Sverige) och asp- eller sälgrika granskogar (norra Sverige). I norra Sverige förekommer den på gamla lövbrännor. Flera av förekomsterna är kärrartade med lövträd. På nästan alla lokaler finns arten endast på ett eller två träd. Den förekommer ibland tillsammans med andra rödlistade lavarter som andra gelélavar Collema, jättelav Lobaria amplissima, västlig njurlav Nephroma laevigatum och grynlav Pannaria conoplea.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· bok
· bok
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Collemataceae, Släkte Collema (gelélavar), Art Collema subflaccidum Degel. - grynig gelélav Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten har en västlig suboceanisk utbredning och är känd från ett 100-tal lokaler upp till Jämtland. Växer på slätbarkiga senvuxna lövträd, mest lönn och ask i sydvästra Sverige samt asp och sälg i norra Sverige, i fuktiga och skuggiga miljöer.På nästan alla lokaler finns arten endast på ett eller två träd. I norra Sverige förekommer den på gamla lövbrännor. Nya lämpliga miljöer nyskapas i mycket begränsad omfattning. Tidigare utgjorde sannolikt svavelnedfallet ett hot. Orsaken till den fortsatta minskningen är oklar. Askskottssjuka är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (400-1200). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1224 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (10-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Grynig gelélav är en 3–6 cm stor bladlav som har en svart, ibland mörkt olivgrön bål, som sväller i väta. Den är i torrt tillstånd slät, inte kraftigt rynkig som många andra Collema-arter, och skiljer sig från den närstående slanklav C. flaccidum på de rikligt förekommande, små, gryniga, ej plattade isidierna. Apothecier är ovanliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grynig gelélav

Länsvis förekomst och status för grynig gelélav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grynig gelélav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har en västlig suboceanisk utbredning och är känd från ett 100-tal lokaler upp till Jämtland. Utanför Sverige förekommer den i västra Norge, en lokal på Island (rödlistad) och längs Atlantkusten ned till Spanien samt i Medelhavsområdet. Den finns även i Ryssland, Asien, Afrika och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Collema - gelélavar 
  • Art
    Collema subflaccidumDegel. - grynig gelélav

Grynig gelélav växer på slätbarkiga senvuxna trädstammar i fuktiga och skuggiga miljöer, framförallt i olika ädellövskogar (sydvästra Sverige) och asp- eller sälgrika granskogar (norra Sverige). I norra Sverige förekommer den på gamla lövbrännor. Flera av förekomsterna är kärrartade med lövträd. På nästan alla lokaler finns arten endast på ett eller två träd. Den förekommer ibland tillsammans med andra rödlistade lavarter som andra gelélavar Collema, jättelav Lobaria amplissima, västlig njurlav Nephroma laevigatum och grynlav Pannaria conoplea.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Myrbiotoper, Människoskapad miljö på land, Vattendrag, Sjöar, Småvatten

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Levande träd (Viktig)
I södra Sverige utgör en utglesning av träd- och buskskikten ett hot då detta medför en förändring av lokalklimatet. Avverkning av ädellövskog och asp eller sälg i granskog kan vara ett hot och utglesning av gran i lövrika granbestånd medför att arten försvinner p.g.a. uttorkning. Mot de nordliga populationerna är avverkning av lövrika granbestånd och aspbestånd i bergbranter ett hot. Nya lämpliga miljöer nyskapas i mycket begränsad omfattning.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss positiv effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Alla lokaler bör skyddas. Genom att även andra rödlistade lavarter ofta förekommer på samma lokaler är dessa mycket skyddsvärda.
Utländska namn – NO: Stiftglye.

Degelius, G. 1954. The lichen genus Collema in Europe. Symb. Bot. Ups. 13(2).

Degelius, G. 1974. The lichen genus Collema with special reference to the Extra-European species. Symb. Bot. Ups. 20(2).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Collema - gelélavar 
  • Art
    Collema subflaccidum, Degel. - grynig gelélav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.