Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grynknölfoting

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Squamanita paradoxa
Grynknölfoting Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grynknölfotingens hatt är cirka 1–3 cm, välvd till utbredd eller något nedtryckt, något fjällig och gråviolett, mörkast i mitten. Lamellerna är brett vidväxta eller något nedlöpande, ganska glesa och tjocka, ljust gråvioletta. Foten är lång och kraftig i förhållande till hattens storlek, och delvis nedsänkt i marken. Upptill är den ljust gråviolett och flockig, nedanför en tydlig ringzon är foten beklädd med en ockragul, grynig strumpa. Svampen har en fruktartad lukt.
Utbredning
Länsvis förekomst för grynknölfoting Observationer i  Sverige för grynknölfoting
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Detta är en sällsynt svamp, som bara är funnen på Öland, i Östergötland, Västergötland, Södermanland och Uppland. Den öländska lokalen är dock förstörd p.g.a. igenväxning. I övriga Norden är den funnen en gång i Danmark samt i Finland (där möjligen en annan, närstående art). Den förekommer sällsynt även i mellersta och västra Europa med endast ca 15 fynd, bl.a. i Nederländerna och Storbritannien. Arten kan dock vara något vanligare än man hittills trott på grund av att den ser ganska oansenlig ut uppifrån och därför lätt förbigås. Den är först beskriven från Oregon, USA.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Parasit på grynskivlingar Cystoderma spp., i ogödslad, välhävdad naturbetesmark, men även i blandskog. Total population i landet liten och bedöms ha minskat och fortsatt att minska, huvudsakligen p.g.a. upphörd hävd, igenväxning, igenplantering och förhöjda kvävenivåer i mark. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (100-5000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (10-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 48 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Svampen växer på mossig gräsmark tillsammans med ockragul grynskivling (Cystoderma amiantinum). Det mesta pekar på att arten är parasit på grynskivlingen och den gryniga, nedre delen av foten kan då uppfattas som en deformerad rest av värden. Det är inte känt varför den är så sällsynt när värdarten är så allmän.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· ockragul grynskivling
· ockragul grynskivling
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Squamanita (knölfotingar), Art Squamanita paradoxa (A.H.Sm. & Singer) Bas - grynknölfoting Synonymer Cystoderma paradoxum A.H.Sm. & Singer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Parasit på grynskivlingar Cystoderma spp., i ogödslad, välhävdad naturbetesmark, men även i blandskog. Total population i landet liten och bedöms ha minskat och fortsatt att minska, huvudsakligen p.g.a. upphörd hävd, igenväxning, igenplantering och förhöjda kvävenivåer i mark. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (100-5000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (10-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 48 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Grynknölfotingens hatt är cirka 1–3 cm, välvd till utbredd eller något nedtryckt, något fjällig och gråviolett, mörkast i mitten. Lamellerna är brett vidväxta eller något nedlöpande, ganska glesa och tjocka, ljust gråvioletta. Foten är lång och kraftig i förhållande till hattens storlek, och delvis nedsänkt i marken. Upptill är den ljust gråviolett och flockig, nedanför en tydlig ringzon är foten beklädd med en ockragul, grynig strumpa. Svampen har en fruktartad lukt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grynknölfoting

Länsvis förekomst och status för grynknölfoting baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grynknölfoting

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Detta är en sällsynt svamp, som bara är funnen på Öland, i Östergötland, Västergötland, Södermanland och Uppland. Den öländska lokalen är dock förstörd p.g.a. igenväxning. I övriga Norden är den funnen en gång i Danmark samt i Finland (där möjligen en annan, närstående art). Den förekommer sällsynt även i mellersta och västra Europa med endast ca 15 fynd, bl.a. i Nederländerna och Storbritannien. Arten kan dock vara något vanligare än man hittills trott på grund av att den ser ganska oansenlig ut uppifrån och därför lätt förbigås. Den är först beskriven från Oregon, USA.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Squamanita - knölfotingar 
  • Art
    Squamanita paradoxa(A.H.Sm. & Singer) Bas - grynknölfoting
    Synonymer
    Cystoderma paradoxum A.H.Sm. & Singer

Svampen växer på mossig gräsmark tillsammans med ockragul grynskivling (Cystoderma amiantinum). Det mesta pekar på att arten är parasit på grynskivlingen och den gryniga, nedre delen av foten kan då uppfattas som en deformerad rest av värden. Det är inte känt varför den är så sällsynt när värdarten är så allmän.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
· ockragul grynskivling - Cystoderma amianthinum (Viktig)
Arten hotas av att dess få växtplatser lätt kan förstöras genom någon form av exploatering. Lokalerna utgörs av mager ängsmark som ofta utnyttjats för extensivt bete. Upphörande hävd innebär att många sådana marker lämnas att växa igen eller planteras med granskog, en utveckling som också innebär ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Fortsatt betesdrift är nödvändig för artens fortlevnad på sina växtplatser. Gödsling får inte förekomma. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på att arten är hotad. Svampen kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Dess utveckling bör övervakas genom floraväkteri.
Utländska namn – DK: Gulstokket Knoldfod.

Lange, C. & Læssøe, Th. 1989. Gulstokket Knoldfod (Squamanita paradoxa) – et sjældent og mærkeligt fund. Svampe 19:35–36.

Ludwig, E. 2000. Pilzkompendium. Band 1. Abbildungen. Tafel 172.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Squamanita - knölfotingar 
  • Art
    Squamanita paradoxa, (A.H.Sm. & Singer) Bas - grynknölfoting
    Synonymer
    Cystoderma paradoxum A.H.Sm. & Singer
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.