Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grynlav

Organismgrupp Lavar Pannaria conoplea
Grynlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grynlav är en bladlav med blågrå till lätt brunaktig bål och blåsvart förbål. Den kan bli upp mot en decimeter i diameter men är oftast betydligt mindre. Bålytan är ofta ljust pruinös och försedd med blågrå, isidieliknande soredier. Apothecier är sällsynta. De är upp till 1,5 mm breda och har mörkt rödbrun till svart disk med tydlig, ofta grynig bålkant.
Utbredning
Länsvis förekomst för grynlav Observationer i  Sverige för grynlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Grynlav är en suboceanisk art vilken främst förekommer i den sydvästra delen av landet (Bohuslän, Dalsland och Västergötland). Här är den känd från nästan 200 lokaler. Spridda förekomster finns upp till Torne Lappmark, främst i fjällnära områden. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. Den finns i Danmark (rödlistad), Norge men inte i Finland. Arten är vitt spridd i Europa och finns även i Nord- och Sydamerika, Afrika och Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
En suboceanisk art vilken huvudsakligen förekommer i sydvästra delen av landet men enstaka lokaler finns upp till Torne Lappmark. Omkring 200 aktuella lokaler är kända. Växer på gamla lövträd samt på klippor i områden med hög och jämn luftfuktighet. På de flesta lokaler finns mycket små populationer (1-2 träd eller någon dm2 på klippor). Lämpliga träd nyskapas i mycket begränsad omfattning. Sedan 2010 har arten minskat på många lokaler i sydvästra Sverige och populationerna är numera i många fall mycket små varför arten ändras från VU till EN. I norra Sverige har finns inte samma utveckling men totalt sett är det en mindre delen av den svenska populationen som finns här. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (750-1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (180-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1400 (800-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-40) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Ekologi
Grynlav växer på gamla lövträd, främst asp, ek och hamlad ask, samt på klippor i områden med hög och jämn luftfuktighet. Den växer antingen direkt på bark, sten (främst kalkrika bergarter eller grönsten) eller över mossor. Under goda betingelser, t.ex. i forsdimma, förekommer grynlav även på gran och då företrädesvis på tunna kvistar. Liksom andra suboceaniska arter växer den oftast relativt ljusöppet i fuktiga områden. På de flesta lokaler finns mycket små populationer (1-2 träd eller någon dm2 på klippor).
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· bergek
· bergek
· blomväxter
· blomväxter
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· rönn
· rönn
· skogsek
· skogsek
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Pannariaceae, Släkte Pannaria (gytterlavar), Art Pannaria conoplea (Ach.) Bory - grynlav Synonymer Pannaria caeruleobadia (Schleich. ex Lam.) A.Massal., Imbricaria conoplea (Ach.) DC., Lichen conopleus Pers.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation En suboceanisk art vilken huvudsakligen förekommer i sydvästra delen av landet men enstaka lokaler finns upp till Torne Lappmark. Omkring 200 aktuella lokaler är kända. Växer på gamla lövträd samt på klippor i områden med hög och jämn luftfuktighet. På de flesta lokaler finns mycket små populationer (1-2 träd eller någon dm2 på klippor). Lämpliga träd nyskapas i mycket begränsad omfattning. Sedan 2010 har arten minskat på många lokaler i sydvästra Sverige och populationerna är numera i många fall mycket små varför arten ändras från VU till EN. I norra Sverige har finns inte samma utveckling men totalt sett är det en mindre delen av den svenska populationen som finns här. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (750-1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (180-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1400 (800-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-40) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Grynlav är en bladlav med blågrå till lätt brunaktig bål och blåsvart förbål. Den kan bli upp mot en decimeter i diameter men är oftast betydligt mindre. Bålytan är ofta ljust pruinös och försedd med blågrå, isidieliknande soredier. Apothecier är sällsynta. De är upp till 1,5 mm breda och har mörkt rödbrun till svart disk med tydlig, ofta grynig bålkant.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grynlav

Länsvis förekomst och status för grynlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grynlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Grynlav är en suboceanisk art vilken främst förekommer i den sydvästra delen av landet (Bohuslän, Dalsland och Västergötland). Här är den känd från nästan 200 lokaler. Spridda förekomster finns upp till Torne Lappmark, främst i fjällnära områden. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. Den finns i Danmark (rödlistad), Norge men inte i Finland. Arten är vitt spridd i Europa och finns även i Nord- och Sydamerika, Afrika och Asien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Pannaria - gytterlavar 
  • Art
    Pannaria conoplea(Ach.) Bory - grynlav
    Synonymer
    Pannaria caeruleobadia (Schleich. ex Lam.) A.Massal.
    Imbricaria conoplea (Ach.) DC.
    Lichen conopleus Pers.

Grynlav växer på gamla lövträd, främst asp, ek och hamlad ask, samt på klippor i områden med hög och jämn luftfuktighet. Den växer antingen direkt på bark, sten (främst kalkrika bergarter eller grönsten) eller över mossor. Under goda betingelser, t.ex. i forsdimma, förekommer grynlav även på gran och då företrädesvis på tunna kvistar. Liksom andra suboceaniska arter växer den oftast relativt ljusöppet i fuktiga områden. På de flesta lokaler finns mycket små populationer (1-2 träd eller någon dm2 på klippor).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Trädbärande gräsmark, Öppen fastmark, Blottad mark, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· bergek - Quercus petraea (Har betydelse)
· blomväxter - Angiospermae (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Grynlav är beroende av hög och jämn luftfuktighet och bedöms därför ha svårt att överleva en slutavverkning även om värdträden sparas. Vidlyftiga utglesningar av skog på eller i omedelbar närhet av lavens lokaler är därför ett hot. Å andra sidan är grynlav ibland en “successionsart“ då den återfinns på successionsträdet asp vilket ofta blir en bristvara i fritt utvecklade, ostörda skogar. Asp avverkas också ofta i samband med gallringar. För klippförekomster måste avverkning eller utglesning av skogen på eller i omedelbar närhet av lokalerna undvikas.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Särskilt rika förekomster, som kan fungera som spridningscentra, bör skyddas. Tills vidare bör skogsskötselåtgärder undvikas på lokaler där arten fortfarande finns kvar. Åtgärder som kan öka inslaget av asp i landskapsavsnitt där grynlav förekommer är önskvärda. I anslutning till vissa förekomster i Syd- och Mellansverige kan gran behöva avverkas. I norra Sverige är avverkningar på artens lokaler ett hot.
Utländska namn – NO: Grynfiltlav.

Degelius, G. 1935. Das ozeanische Element der Strauch- und Laubflechtenflora von Skandinavien. Acta Phytogeogr. Suec. 7. Hultengren, S., Kannesten, C. & Svensson, S. 1993. Om några oceaniska lavar i Sydvästsverige. Graphis Scripta 5: 24–38.

Karström, M. 1993. Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod - formulering av biologiska kriterier för urval av sökbiotoper. I: Olsson, G. A. & Gransberg, M. (red.), Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Naturvårdsverket, Rapport 4276, sid. 19–96.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hultengren & Anders Nordin 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Pannaria - gytterlavar 
  • Art
    Pannaria conoplea, (Ach.) Bory - grynlav
    Synonymer
    Pannaria caeruleobadia (Schleich. ex Lam.) A.Massal.
    Imbricaria conoplea (Ach.) DC.
    Lichen conopleus Pers.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hultengren & Anders Nordin 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.