Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gul frölöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Harpalus flavescens
Gul frölöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 11–13 mm lång jordlöpare med jämnbred, något tillplattad kroppsform. Benen är kraftiga. Lätt igenkänd på sin enfärgat ljusa kropp, som varierar i färg från blekgul till ljust brunröd. Ingen annan svensk jordlöpare i denna storlek har denna färg.
Utbredning
Länsvis förekomst för gul frölöpare Observationer i  Sverige för gul frölöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast känd från Skåne och Öland (Stora Rör 1910). I Skåne länge endast ett 1800-talsfynd, men sedan 1965 funnen på och intill Ravlunda skjutfält, och sedan 1971 på och intill Revingeheds skjutfält. Artens uppträdande på två skjutfält inom några årtionden efter deras öppnande resp. utvidgning är slående. Närmast i Danmark (ett 1800-talsfynd på Bornholm), och i Finland (Åbo 1916, sannolikt tillfälligt). Utbredd från Mellaneuropa till norra Italien, Bosnien och vidare österut till Kaukasus och Kasakstan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever på öppen, torr sandmark, vanligen flygsandfält med gles vegetation. Endast där rörlig sand eller kraftigt markslitage förhindrar uppkomsten av ett sammanhängande vegetationstäcke. Känd från Skåne och Öland (Stora Rör, tidigt 1900-tal). Sentida fynd endast från två begränsade områden i Skåne. Hotas av igenplantering samt igenväxning p.g.a. upphörande av hävd eller annat slitage. Antalet lokalområden i landet skattas till 12 (8-16). Förekomstarean (AOO) skattas till 48 (32-64) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Lever på öppen, torr sandmark, vanligen i lös flygsand med mycket gles vegetation (t.ex. av borsttåtel) och mycket blottad sand. Sentida svenska fynd främst på skjutfält där markslitage av militära fordon och/eller betesdjur förhindrat uppkomsten av ett sammanhängande vegetationstäcke, även i sandiga fruktodlingar och igenväxande sandtag. Artens födoval är ej närmare känt, men flertalet Harpalus-arter förefaller till stor del vara fröätare både som larver och som adulter. Larvutvecklingen sker under sommaren. Adulterna övervintrar och påträffas mest under fortplantningstiden på försommaren. De är nattaktiva och tillbringar dagen djupt nedgrävda i sanden. Lättast påträffas arten vid insamlingar nattetid med pannlampa.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Harpalus, Art Harpalus flavescens (Piller & Mitterpacher, 1783) - gul frölöpare Synonymer Harpalus rufus Brüggemann, 1873

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever på öppen, torr sandmark, vanligen flygsandfält med gles vegetation. Endast där rörlig sand eller kraftigt markslitage förhindrar uppkomsten av ett sammanhängande vegetationstäcke. Känd från Skåne och Öland (Stora Rör, tidigt 1900-tal). Sentida fynd endast från två begränsade områden i Skåne. Hotas av igenplantering samt igenväxning p.g.a. upphörande av hävd eller annat slitage. Antalet lokalområden i landet skattas till 12 (8-16). Förekomstarean (AOO) skattas till 48 (32-64) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En 11–13 mm lång jordlöpare med jämnbred, något tillplattad kroppsform. Benen är kraftiga. Lätt igenkänd på sin enfärgat ljusa kropp, som varierar i färg från blekgul till ljust brunröd. Ingen annan svensk jordlöpare i denna storlek har denna färg.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gul frölöpare

Länsvis förekomst och status för gul frölöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gul frölöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast känd från Skåne och Öland (Stora Rör 1910). I Skåne länge endast ett 1800-talsfynd, men sedan 1965 funnen på och intill Ravlunda skjutfält, och sedan 1971 på och intill Revingeheds skjutfält. Artens uppträdande på två skjutfält inom några årtionden efter deras öppnande resp. utvidgning är slående. Närmast i Danmark (ett 1800-talsfynd på Bornholm), och i Finland (Åbo 1916, sannolikt tillfälligt). Utbredd från Mellaneuropa till norra Italien, Bosnien och vidare österut till Kaukasus och Kasakstan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus flavescens(Piller & Mitterpacher, 1783) - gul frölöpare
    Synonymer
    Harpalus rufus Brüggemann, 1873

Lever på öppen, torr sandmark, vanligen i lös flygsand med mycket gles vegetation (t.ex. av borsttåtel) och mycket blottad sand. Sentida svenska fynd främst på skjutfält där markslitage av militära fordon och/eller betesdjur förhindrat uppkomsten av ett sammanhängande vegetationstäcke, även i sandiga fruktodlingar och igenväxande sandtag. Artens födoval är ej närmare känt, men flertalet Harpalus-arter förefaller till stor del vara fröätare både som larver och som adulter. Larvutvecklingen sker under sommaren. Adulterna övervintrar och påträffas mest under fortplantningstiden på försommaren. De är nattaktiva och tillbringar dagen djupt nedgrävda i sanden. Lättast påträffas arten vid insamlingar nattetid med pannlampa.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
De två områden där arten förekommer idag hör till de få kvarvarande inlandssandfält vilka inte planterats igen med tall eller av annan anledning vuxit igen. Dessa områden är reträttplatser även för en lång rad andra torrmarkslevande jordlöpare, vilka gynnats av nuvarande markanvändning. Dessutom har det ovanligt intensiva markslitaget skapat för H. flavescens särskilt gynnsamma förutsättningar. Dessa förutsättningar kan dock snabbt förändras om markanvändningen ändras med minskat eller upphört slitage som följd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
I de ovannämnda områden bör förändringar i markanvändningen som leder till en ökad igenväxning undvikas. Åtminstone för denna arts vidkommande är det möjligt att enbart bete inte förslår för att åstadkomma ett tillräckligt markslitage.

Åtgärdsprogram Fastställt

Baranowski, R. 1969. Några jordlöparfynd i Skåne (Col. Carabidae). Opusc. Entomol. XXXIV (1–2):137–139.

Ljungberg, H. och Hägg, T. 1989. Några skånska jordlöparfynd från 1988/89 (Col., Carabidae). FaZett 2(3):37–42.

Ljungberg, H. 1999. Skalbaggar och andra insekter på sandstäppslokaler i östra Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005, 2016. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus flavescens, (Piller & Mitterpacher, 1783) - gul frölöpare
    Synonymer
    Harpalus rufus Brüggemann, 1873
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005, 2016. © ArtDatabanken, SLU 2005.