Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gul gullhårssnäppfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Chrysopilus laetus
Gul gullhårssnäppfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gul gullhårssnäppfluga är en medelstor gracil fluga med slank kroppsbyggnad, 6–7 mm lång. Huvudet upptas till stor del av de mörkgröna facettögonen. Mellankroppen är ljust rödgul och bakkroppen gul med ett brunt tvärband på sista segmentet. Vingarna har ett otydligt, gulfläckigt tvärband utgående från den svarta framkantsfläcken. De brungula benen är påfallande långa och smala och saknar borst.
Utbredning
Länsvis förekomst för gul gullhårssnäppfluga Observationer i  Sverige för gul gullhårssnäppfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige påträffades arten för första gången 1818 i en individ i östra Skåne (Mellby, Esperöd). Därefter har den endast insamlats på Hallands Väderö två gånger på l930-talet, samt 1993 i Sjöarp i Blekinge (1 hona, leg. Sörensson). I övrigt är gul gullhårssnäppfluga endast känd från Storbritannien, Frankrike, Belgien och Nordtyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten är påträffad i Skåne med några få äldre fynd och fåtal sentida i Skåne och Blekinge. Förekommer i buskmark och lövskog, larven troligen i fuktig humusrik jord. Kan ev. hotas av avverkning, kanske även av igenväxning. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (200-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
Arten förekommer i äldre ädellövskog och kan påträffas på gamla bokstubbar. Larven lever i mulmträd. I England är den betraktad som en reliktart i äldre ädellövskog och det finns flera kläckfynd från blöt mulm och murken ved av bok och poppel m.fl. (Stubbs & Drake 2004).
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· popplar
· popplar
Levande djur
Levande djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Rhagionidae (snäppflugor), Släkte Chrysopilus, Art Chrysopilus laetus Zetterstedt, 1842 - gul gullhårssnäppfluga Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är påträffad i Skåne med några få äldre fynd och fåtal sentida i Skåne och Blekinge. Förekommer i buskmark och lövskog, larven troligen i fuktig humusrik jord. Kan ev. hotas av avverkning, kanske även av igenväxning. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (200-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)).
Gul gullhårssnäppfluga är en medelstor gracil fluga med slank kroppsbyggnad, 6–7 mm lång. Huvudet upptas till stor del av de mörkgröna facettögonen. Mellankroppen är ljust rödgul och bakkroppen gul med ett brunt tvärband på sista segmentet. Vingarna har ett otydligt, gulfläckigt tvärband utgående från den svarta framkantsfläcken. De brungula benen är påfallande långa och smala och saknar borst.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gul gullhårssnäppfluga

Länsvis förekomst och status för gul gullhårssnäppfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gul gullhårssnäppfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige påträffades arten för första gången 1818 i en individ i östra Skåne (Mellby, Esperöd). Därefter har den endast insamlats på Hallands Väderö två gånger på l930-talet, samt 1993 i Sjöarp i Blekinge (1 hona, leg. Sörensson). I övrigt är gul gullhårssnäppfluga endast känd från Storbritannien, Frankrike, Belgien och Nordtyskland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Tabanoidea  
  • Familj
    Rhagionidae - snäppflugor 
  • Släkte
    Chrysopilus  
  • Art
    Chrysopilus laetusZetterstedt, 1842 - gul gullhårssnäppfluga

Arten förekommer i äldre ädellövskog och kan påträffas på gamla bokstubbar. Larven lever i mulmträd. I England är den betraktad som en reliktart i äldre ädellövskog och det finns flera kläckfynd från blöt mulm och murken ved av bok och poppel m.fl. (Stubbs & Drake 2004).

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· popplar - Populus (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
Avverkning av innanmurkna, överåriga träd, främst bok, i naturskogsliknande skuggiga bestånd och dålig nybildning av gamla hålträd är sannolikt de största hoten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Kustnära äldre lövskog med hålträd i södra Sverige bör ges permanent skydd i form av reservat och presumtiva lokaler där hålträd av bok och andra ädelövträd kan ha möjlighet att åldras och utvecklas till mulmträd bör skyddas. Kunskaper om artens biologi och miljökrav bör förbättras.

Stubbs, A.E. & Drake M. 2001. British soldierflies and their allies. British Entomological and Natural History Society. Dorset.

Ringdahl, O. 1941. Flugfaunan på Hallands Väderö. Ent. tidskr. 62: 1–23.

Zetterstedt, J.W. 1842. Diptera Scandinaviae. I: 224.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Björn Cederberg & Roger Engelmark 2005. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Tabanoidea  
  • Familj
    Rhagionidae - snäppflugor 
  • Släkte
    Chrysopilus  
  • Art
    Chrysopilus laetus, Zetterstedt, 1842 - gul gullhårssnäppfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Björn Cederberg & Roger Engelmark 2005. © ArtDatabanken, SLU 2007.