Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gul puderskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cystolepiota icterina
Gul puderskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten fjällskivling vars hatt är 1–3 cm, klockformad till utbredd med svag puckel, svavelgul men med tiden urbleknande till gulbrun, mjölig. Lamellerna är gulvita. Foten är först fint mjölig, senare slät, ljust gulaktig eller vid basen något brun.
Utbredning
Länsvis förekomst för gul puderskivling Observationer i  Sverige för gul puderskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast känd från en aktuell lokal i landet (i Örups almskog i Skåne, 1983). Uppenbarligen en mycket sällsynt svamp, ögonfallande gul fruktkropp i exklusiv miljö som ofta besöks av mykologer. Missgynnas av gallring och liknande åtgärder som förändrar lokalklimatet. Arten beskrevs först från Danmark och är där känd från 2 lokaler. Trots den iögonfallande färgen tycks det vara en mycket sällan sedd art och från övriga Europa föreligger veterligen bara ett fynd från trakten av Rom i Italien 1983. Arten är rödlistad i Danmark.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Nedbrytare bland förna i almskog på näringsrik mulljord. Återfunnen 2006 i Örups Almskog där den senast sågs 1983. Två troliga fynd från Närke 2008. Lätt att identifiera och växer i en exklusiv miljö som ofta besöks av mykologer. Uppenbarligen en mycket sällsynt art med få fynd och liten population. Missgynnas av gallring och liknande åtgärder som förändrar mikroklimatet på lokalerna liksom av alm- och askskottssjukan. Dock svårt att bedöma ev. populationsförändringar för en så pass ovanlig art. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (60-600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (15). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (3-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (5164-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 50 (12-50) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Gul puderskivling är en nedbrytare i förna i almskog på näringsrik mulljord. Även de få övriga fynden har gjorts i liknande miljöer. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på de lokaler den påträffats. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· skogsalm
· skogsalm
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Cystolepiota (puderskivlingar), Art Cystolepiota icterina Knudsen - gul puderskivling Synonymer Cystolepiota icterina F.H.Møller ex Knudsen

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Nedbrytare bland förna i almskog på näringsrik mulljord. Återfunnen 2006 i Örups Almskog där den senast sågs 1983. Två troliga fynd från Närke 2008. Lätt att identifiera och växer i en exklusiv miljö som ofta besöks av mykologer. Uppenbarligen en mycket sällsynt art med få fynd och liten population. Missgynnas av gallring och liknande åtgärder som förändrar mikroklimatet på lokalerna liksom av alm- och askskottssjukan. Dock svårt att bedöma ev. populationsförändringar för en så pass ovanlig art. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (60-600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (15). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (3-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (5164-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 50 (12-50) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En liten fjällskivling vars hatt är 1–3 cm, klockformad till utbredd med svag puckel, svavelgul men med tiden urbleknande till gulbrun, mjölig. Lamellerna är gulvita. Foten är först fint mjölig, senare slät, ljust gulaktig eller vid basen något brun.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gul puderskivling

Länsvis förekomst och status för gul puderskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gul puderskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast känd från en aktuell lokal i landet (i Örups almskog i Skåne, 1983). Uppenbarligen en mycket sällsynt svamp, ögonfallande gul fruktkropp i exklusiv miljö som ofta besöks av mykologer. Missgynnas av gallring och liknande åtgärder som förändrar lokalklimatet. Arten beskrevs först från Danmark och är där känd från 2 lokaler. Trots den iögonfallande färgen tycks det vara en mycket sällan sedd art och från övriga Europa föreligger veterligen bara ett fynd från trakten av Rom i Italien 1983. Arten är rödlistad i Danmark.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Cystolepiota - puderskivlingar 
  • Art
    Cystolepiota icterinaKnudsen - gul puderskivling
    Synonymer
    Cystolepiota icterina F.H.Møller ex Knudsen

Gul puderskivling är en nedbrytare i förna i almskog på näringsrik mulljord. Även de få övriga fynden har gjorts i liknande miljöer. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på de lokaler den påträffats. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Artens sällsynthet gör att den först och främst hotas av alla slag av förändringar på växtplatsen. Största risken är sannolikt utglesning av träd- eller buskskiktet, som medför ett torrare mikroklimat.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Arten bör efterforskas i Örups almskog och andra tänkbara lokaler. Alla växtplatser bör skyddas från ingrepp.
Utländska namn – DK: Gullig parasolhat, FI: Rikkiukonsieni.

Møller, F.H. & Nielsen, N.Juul, 1965. Oversigt over fund av storsvampe på Vestlolland. Friesia 7: 389–502.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Cystolepiota - puderskivlingar 
  • Art
    Cystolepiota icterina, Knudsen - gul puderskivling
    Synonymer
    Cystolepiota icterina F.H.Møller ex Knudsen
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 1997.